NyföretagarCentrums Nyföretagarbarometer för 2010 visar att Lidingö befäster sin plats som en av landets bästa nyföretagarkommuner, skriver Lidingösidan.
Lidingö ligger nu på femte plats i landet med 9,7 nystartade företag per 1000 invånare, en placering bättre jämfört med 2009. Stockholm toppar listan med 15,2 nya företag per 1 000 invånare och följs av Danderyd, Vaxholm och Solna.
Ida Drougge, moderat ledamot av kommunfullmäktige och ersättare i miljö- och stadsbyggnadsnämnden har i helgen valts till ny riksordförande i Moderata Studenter.
Ida är 20 år gammal och läser juridik i Uppsala. Mitt tips är att vi kommer få se mycket av Ida i framtiden i olika politiska sammanhang.
Detta är det tusende blogginlägget jag gör sedan starten den 1 mars 2007. Då inledde jag med att förklara varför jag började blogga. När jag läser min egen motivering ser jag att den är lika aktuell idag som den var då.
Tack alla ni som läser bloggen och som tar er tid att kommentera det jag skriver. Vi är inte alltid överens i sak, men som förtroendevald är det viktigt att lyssna även till de som inte håller med en.
Jag vill fortsätta ha en konstruktiv dialog med lidingöbor och andra om politikens inriktning och de beslut vi står inför. Därför ser jag fram emot de synpunkter ni kommer att ha även på mina kommande inlägg.
För den som vill veta lite mer om stadens ekonomi kan följande information vara av intresse:
Resultat 130 mkr
Det goda resultatet 2010 förklaras till stor del av de intäkter på 82 mkr vi fått i form av vinst genom försäljning av mark, fastigheter och bostadsrätter samt av exploateringsintäkter för Dalenum. Vid avstämning mot balanskravet redovisar vi ett resultat på 49 mkr att jämföra med stadens finansiella mål på 24 mkr.
För åren 2000-2010 redovisar staden ett samlat resultat på nära 560 mkr (årligt snitt på 53 mkr) och mot balanskravet 420 mkr ( genomsnitt 38 mkr ).
Endast år 2004 har staden misslyckats med att uppfylla balanskravet då ett underskott på 22 mkr uppstod. Underskottet täcktes påföljande år.
Som framgår av Dagens Samhälle (och då låg prognosen från november 2010 och på bara +110 mkr) torde vårt resultat för 2010 vara bland de bästa i landet
Nettokostnader på ca 1.990 mkr
Vi är nära 2 miljarder kronor nu. Ökningen 2010 var på 72 mkr motsvarande 3,8 %. Nettokostnaderna ligger 4 mkr över budget. Från 1 april 2010 ökade lönerna för stadens anställda med i snitt 2,43 %.
Nettokostnaderna har mellan 2000 och 2010 ökat från 1.140 mkr till 1.990 mkr d v s med 850 mkr eller med 75%.
Kommunalskatteintäkt på 2.227 mkr och efter utjämningen netto 2.061 mkr
Skatteintäkterna ökade 2010 med endast 17 mkr eller 0,8% i förhållande till föregående år. Efter utjämning ökade skatteintäkterna netto med 118 mkr eller 6% vilket huvudsakligen förklaras av de temporära sysselsättningsstöd kommunerna tillfördes 2010.
Utjämningssystemets 166 mkr i belastning motsvarar 1,55 kr på kommunalskatten. Kommunalskatten uppgick år 2000 till 17:65 kr och 2010 till 18:86 kr vilket motsvarar en ökning på 1:21 kr eller med ca 7%.
Mellan 2000 – 2010 har skatteintäkterna innan utjämningen ökat från 1.362 mkr till 2.227 mkr dvs med 865 mkr eller med 64%. Netto efter utjämningen har de ökat från 1.252 mkr till 2.061 mkr dvs med 809 mkr eller 65%.
År 2000 hade Lidingö enligt kostnadsutjämningens dåvarande kriterier en positiv kostnadsstruktur och betalade en avgift även till kostnadsutjämningen.
Pensionsmedelsförvaltningen
Marknadsvärdet för våra tillgångar på kapitalmarknaden var vid årsskiftet 777 mkr vilket täcker ca 91% av stadens totala pensionsåtagande. Kommunsektorn som helhet har en pensionsskuld på omkring 200 miljarder för vilken ca 20 miljarder eller 10% avsatts. Hälften av landets kommuner med halva skulden har inte avsatt någonting alls för pensionerna. Vårt goda läge i förhållande till övriga kommuner framgår av Dagens Samhälle.
Investeringar och lån
Staden har investerat för hela 213 mkr under året. Den höga investeringsnivån beror till stor del på förvärvet av 88 lägenheter i Kantarellen.
Låneskulden ökade från 150 mkr till 200 mkr.
År 2000 var låneskulden 100 mkr. Staden har mellan 2000-2010 investerat över 1.400 mkr och lånefinansierat detta med 100 mkr eller ca 7%.
Även vad gäller låneskulden ligger Lidingö väl till i jämförelse med kommunsektorn i övrigt. Vår låneskuld ligger på ca 4.500 kr/inv medan snittet i riket ligger på ca 13.000 kr/ invånare.
Soliditet
Stadens soliditet är 44%. Den låg år 2000 på 42% och föll fram till 2004 ner till 34% innan den vände uppåt igen.
Som framgår av Dagens Samhälle ligger vi mycket bra till jämfört med övriga kommuner även i detta avseende.
SL överväger att avbryta upphandlingen av nya tunnelbanevagnar och signalsystem, skriver Svenska Dagbladet. Ärendet behandlas idag av Trafiknämnden.
Vad som däremot inte står i tidningen, men som är mycket allvarligt i sammanhanget är att Socialdemokraterna har skickat ut en pressrelease i ärendet och till den bifogat en sekretessbelagd handling.
Det finns mycket goda skäl till att sekretess måste råda under upphandlingar fram till dess beslut är fattade t ex att olika konkurrenter inte ska få veta vad deras medtävlanden lägger för bud.
Att bryta sekretessen är därför mycket allvarligt och kan äventyra en hel upphandling. Dessutom kan det vara ett lagbrott.
Det prognosticerade resultatet för 2010 ligger på drygt 130 mkr. En stor del av detta är naturligtvis exploateringsintäkter från bl a Dalénum, men vi har också överskott i verksamheternas resultat - trots att snöröjningskostnaderna mer än fördubblades.
Den goda ekonomin 2010 är förutsättningen för att vi har kunnat sänka skatten med 24 öre 2011. Det ger större ekonomiskt utrymme i hushållskassan och resurser som ökar handlingsfriheten för fler lidingöbor.
Trots den djupa ekonomiska krisen som sköljt som en flodvåg över världen har Lidingö stad sunda och stabila finanser, vilket är en förutsättning för såväl skattesänkningen som för att vi ska kunna utveckla de kommunala välfärdstjänsterna.
Arbetet med att utveckla stadens verksamheter fortsätter under det kommande året. En sund och stabil ekonomi är A och O. Skatteintäkterna måste användas förnuftigt och inte slösas bort. Samtidigt måste kvaliteten på stadens service, skolor och omsorgsverksamheter hålla hög kvalitet.
De närmaste åren föreligger dessutom stora behov av investeringar. Under 2011 investerar vi 300 miljoner kronor och för åren 2012 och 2013 kommer staden att investera ytterligare 368 miljoner. På så sätt tar vi ansvar för framtiden och lägger en bra grund för de utmaningar som väntar.
Isabella Jernbeck, moderat riksdagsledamot från Danderyd skrev i fredags en mycket klok debattartikel på SvD Brännpunkt där hon föreslår att värnskatten ska avskaffas.
Vi har flera partistämmobeslut på detta, senast från stämman i Gävle för drygt två år sedan. Efter fyra jobbskatteavdrag och med goda statsfinanser är det hög tid att regeringen snarast avskaffar denna straffskatt på utbildning.
Det finns ingen anledning att behålla en skatt som ger mindre än 5 miljarder i intäkter till staten, men som får välutbilddade att överväga utlandsflytt, småföretagare att ägna stor möda åt skatteplanering, försvårar för arbetsgivarna att rekrytera utländsk arbetskraft med spetskompetens och får utländska företag att tveka om de ska etablera sig i eller vara kvar i Sverige.
Det är inte heller rimligt att vissa ska behöva betala bortåt 60 % av en löneökning i skatt. Den "underbara natten" gav oss för nästan exakt 30 år sedan ett marginalskattetak på 50 %. Det är hög tid att Alliansen återinför principen "hälften kvar".
Läs även: Svensk historia Den hälsosamme ekonomisten Reflektioner Frank Bonnevie
Folkpartisterna Christer Nylander (riksdagsledamot från Skåne) och Madeleine Sjöstedt (kulturborgarråd i Stockholm) föreslår på DN Debatt (4/1) att regeringen ska bjuda in näringslivet för att få ihop finansieringen av ett nytt operahus.
Det är ett klokt förslag. Våra nordiska grannar, med Köpenhamn i spetsen har alla nya moderna operahus och en region som gör anspråk på att vara "Capital of Scandinavia" bör inte vara sämst i klassen.
Men platsen de föreslår, bakom Nationalmuseum, är trots sin kartmässigt centrala placering ett i sammanhanget b-läge. Ett nytt operahus förtjänar en bättre och mer synlig placering.
Ett nytt operahus måste inte nödvändigtvis ligga inom tullarna. Precis som den nya Nationalarenan byggs i Solna kan även ett nytt operahus våga sig utanför Stockholms stadsgräns.
Jag tror det är möjligt att etablera ett nytt operahus på Lidingö, närmare bestämt strax ovanför brofästet i Torsvik. Närheten till vattnet och till centrala Stockholm – särskilt den nya, framväxande Norra Djurgårdsstaden – gör det på många sätt naturligt och önskvärt att förlägga en världsunik scen där.
Lidingö stad utvecklar för närvarande nya planer för Torsviksområdet. Att vi befinner oss tidigt i planeringen, gör det möjligt att redan från början ge de bästa förutsättningarna för att skapa ett intressant, modernt och anpassat operahus.
En placering alldeles vid infarten till Lidingö vore förträfflig. Där kan vi erbjuda inte enbart en vacker, vidsträckt vattenspegel, utan även bädda in huset i en naturskön omgivning. Det är en överlägsen placering i jämförelse med de slätstrukna alternativ som hittills presenterats.
Läs även: DN DN Teatermagasinet Christer Nylander Rasmus (liberal)
Så har den preliminära befolkningsstatistiken kommit. Enligt den passerade vi strax före åreskiftet 44 000 och är nu sammanlagt 44 025 lidingöbor. Det innebär en ökning med 580 personer under 2010.
Befolkningsprognosen pekade på en befolkning om 43 650 personer vid årssiftet, så ökningen har blivit klart större än väntat. Bl a har andelen nyfödda ökat mer än beräknat. Om det sedan beror på att befintliga lidingöfamiljer har fött fler barn eller om familjer med nyfödda barn har passat på att flytta till Lidingö avslöjar dock inte statistiken.
I samtliga åldersgrupper utom 12-15 år och 65+ ökar befolkningen.
Efter lite jul- och nyårsuppehåll är det nu åter dags att dra igång bloggandet på allvar igen och vad kan då passa bättre än att blanda lite lokal- och rikspolitik i ett och samma inlägg.
Under eftermiddagen har det nämligen blivit klart att Alliansen blev större än de rödgröna när det gäller mandatfördelningen till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kongress. Alliansen fick 222 ombud mot de rödgrönas 219. Därutöver fick Norrbottens sjukvårdsparti (som stöder Alliansen) ett mandat och Sverigedemokraterna 9.
Eftersom Alliansen och de rödgröna före valet kommit överens om att det största blocket skulle få tillsätta ordförandeposten (för att inte ge Sverigedemokraterna en vågmästarroll) kommer en moderat att leda SKL även den kommande 4-årsperioden. Jag antar att Anders Knape som har lett förbundet med den äran den senaste mandatperioden därför kommer att få fortsatt förtroende.
Men en del tar uppenbarligen ut segern i förskott. Socialdemokraternas tidigare partisekreterare, Lars Stjernkvist (numera kommunalråd i Norrköping), gick nämligen så sent som igår ut i en debattartikel i Aftonbladet och deklarerade att de rödgröna hade vunnit och att man nu minsann skulle använda den platform som SKL utgör i sitt oppositionsarbete.
Att man själva har räknat fel får väl belastat kontot pinsamheter eller så är det de gamla partisekreterartakterna som sitter i: tala först, tänk sedan. Men desto allvarligare i Stjernkvists debattartikel är att han avslöjar hur socialdemokraterna oblygt vill använda sig av kommunernas och landstingens gemensamma arbetsgivgar- och intresseorganisation för snäv partipolitisk vinning.
Jag förstår om det gamla maktbärande partiet känner en viss desperation efter att ha förlorat två riksdagsval i rad och gjort det sämsta nationella valet sedan den allmänna rösträttens införande, men oavsett vilken ledning SKL har ska den respresentera samtliga kommuner och landsting, inte enbart de socialdemokratiska.
Det vore naivt att tro att det inte spelar någon roll vilket parti som har ordföranderollen, för det gör det. Men vederbörande måste vara en samlande faktor som värnar de gemensamma intressena framför de snävt partipolitiska. Det tycker jag att Anders Knape har gjort (och ibland har han fått en del intern kritik inom Moderaterna för detta, men det är hans uppdrag).
Detta i kontrast till Lars Stjernkvist som skriver:
Den rödgröna SKL-ledningen kommer att förfoga över en värdefull expertkunskap. Självklart kan den användas för att påverka, om än inte regeringen Reinfeldt, så i alla fall opinionen och därmed på sikt samhällsklimatet i stort. Möjligheten att ta initiativ, och att därmed dominera det politiska samtalet, ökar något.
Som den gamle partisekreterare Stjernkvist är hymlar han verkligen inte med sina politiska ambitioner. Det är tur att han och hans partikamrater inte fick chansen att göra verklighet av dem.
Läs även: SvD DN Per Ankarsjö
Read more...
© Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008
Back to TOP
