Som ni har märkt har inläggen på bloggen varit väldigt sporadiska det senaste halvåret. Så kommer det också att vara tillsvidare. Bloggen får helt enkelt vila ett tag, men det är inte osannolikt att jag återupptar det igen när vi närmar oss valet.
Men det går bra att istället följa mig på Twitter under användarnamnet @LindquistPaul.
Idag presenterades SCB:s stora väljarbarometer som görs två gånger om året, där underlaget är så stort att man kan bryta ner det på länsnivå.
I Stockholms län (exklusive Stockholms stad) ökar Moderaterna med 0,3 % till 40,1 %. Även Folkpartiet ökar, med 1,2 % till 8,3 % medan Kristdemokraterna backar något till 2 %.
Centerpartiet tappar en halv procent och landar på rekordlåga 2,3 %.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet minskar båda något och får 4,4 % respektive 9,6 % medan Socialdemokraterna tappar hela 2,7 % och får 28,2 %.
Järnrörsgänget Sverigedemokraterna följer rikstrenden och ökar även i länet till 4,1 %.
I ett utspel på Lidingösidan ifrågasätter oppositionsrådet Kent Ivarsson (C) utbildningsförvaltningens rätt att genomföra ett demokratiskt fattat beslut, dessutom ett beslut som fattats av fyra partier (Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) som tillsammans representerar över 60 % av väljarna. Det är allvarligt, för det innebär att han ifrågasätter grundvalarna i svensk demokrati.
Dessutom skulle det innebära att utbildningsförvaltningen åsamkas onödiga merkostnader på 12-13 mkr nästa år och att eleverna får en sämre gymnasieskola om sammanslagningen inte kan genomföras som planerat. Vilket ansvar är Centerpartiets företrädare beredda att ta för en så ansvarslös hantering av våra gemensamma resurser?
Än märkligare blir kritiken då Centern i sin reservation i utbildningsnämnden i somras föreslog att alla elever ska skrivas in vid Hersby (men att gymnasieskolan samtidigt ska tvingas att hyra lokaler i både Gångsätra och Hersby). Så på vilket sätt är det då ur Centerpartiets perspektiv fel att eleverna bara kan söka till Hersby gymnasium. Det är ju helt enligt deras eget förslag från i somras. Eller har de ändrat sig igen?
Idag har jag tillsammans med mina kommunalrådskollegor från Folkpartiet och Kristdemokraterna presenterat en offensiv budget för 2013 där varje nämnd får ett utökat budgetutrymme på två procent. Utöver det generella budgetutrymmet prioriterar vi 20 miljoner kronor i riktade satsningar, dels på barn i behov av särskilt stöd, dels på Lidingös äldre genom höjd peng till vård- och omsorgsboende.
Lidingös ekonomi är stark och stabil. Hög soliditet, goda resultat och låg skuldsättning gör det möjligt att behålla en skattesats under riksgenomsnittet. Staden har även betydande tillgångar avsatta för att möta framtida pensionsåtaganden. Detta är alla viktiga ekonomiska byggstenar för att kunna möta den allt tydligare nedgången i konjunkturen till följd av sämre export för svenskt näringsliv.
Stadens budgeterade resultat för år 2013 beräknas till 25,5 miljoner kronor. Det innebär att vi uppfyller kravet på en ekonomi i balans och vårt finansiella mål om ett öerskott på 1 %.
För 2013 beräknas investeringarna uppgå till 500 miljoner kronor, vilket bland annat inkluderar nya Rudboda skola och flytten av bostadshotellet. Det görs även betydande investeringar inom äldreomsorgen och på stadens fritidsanläggningar. Lidingös hälsoprofil ger också avtryck i budgeten, bland annat genom ökade satsningar på gång- och cykelvägar och en utflyktslekpark nedanför Näset.
För elever i behov av särskilt stöd i grundskolan avsätts 8,8 miljoner kronor. Det ger möjlighet till mer hemspråksundervisning, extra stöd till elever med diagnosen autism och/eller aspbergers syndrom och satsningar på elever med läs-, tal- och skrivsvårigheter.
För äldre- och handikappnämnden görs en extra satsning på vård- och omsorgsboenden. Pengen ökar med 4 procent för att säkra god kvalitet och en bra bemanning, vilket motsvarar ett extra tillskott på 5 miljoner kronor. Utöver detta satsas ytterligare 1 miljon kronor för att förstärka funktionen för biståndsbedömning och för att möjliggöra inrättande av en särskild äldrelots för de mest sjuka äldre.
Lidingö har i grunden en stark ekonomi med hög soliditet efter flera år med överskott. Det gör att vi nästa år kan satsa närmare 20 miljoner kronor extra på våra viktigaste välfärdsverksamheter för att ytterligare höja kvaliteten på servicen till Lidingöborna. Vi kan även fortsätta att göra stora och viktiga investeringar för att möta ett växande behov.
Sent igår kväll bestämde sig den politiska majoriteten (M, FP och KD) för att förorda en ny tågbro. Beslut tas på kommunstyrelsen den 24 oktober och i fullmäktige den 26-27 november.
Bakgrunden till beslutet är att renovering av den befintliga tågbron som tidigare beräknats till 120-130 mkr nu visar sig kosta minst 290 mkr medan en ny bro kostar 500 mkr.
En renovering räcker dessutom bara ca 25 år innan en lika stor insats behöver göras igen medan investeringen i en ny bro håller mycket längre.
Sammantaget blir det alltså billigare med en ny bro samtidigt som vi får fördelen att gång- och cykelvägen kan breddas från dagens 3,5 meter till 6 meter. Detta är inte minst viktigt med tanke på det ökande cyklandet bland lidingöborna.
Ytterligare en fördel är att den nya bron kan byggas i högläge så att vi slipper kostnaderna för framtida broöppningar och SL störningar i tågtrafiken. Skulle vi dessutom besluta att dra om lidingöbanan vi Centrum-Torsvik blir anslutningen betydligt enklare och billigare med en ny bro.
För första gången i Lidingöloppets historia har antalet deltagare överträffat antalet invånare i staden. Lidingös befolkning var vid årsskiftet 44 083 invånare medan Lidingöloppet i år lyckades attrahera inte mindre än 44 114 deltgare.
Ett storta grattis till Lidingöloppet för denna framgång vilket vi firar med tårta på Lidingöloppets kansli imorgon.
Imorgon kväll informerar tekniska förvaltningen om gamla lidingöbrons status, alternativen renovering eller ny bro samt vad de själva rekommenderar. Om du är intresserad att veta mer, kom till kommunfullmäktiges sessionssal i stadshuset kl 19.30.
Read more...Idag invigs cykeltunneln vid Zetterbergsvägen/Norra Kungsvägen. Tillsammans med Källängsskolan har staden renoverat tunneln som nu har fått en ny utsmyckning med inte mindre än 120 av elevernas teckningar.
Tidigare i våras påbörjades renoveringen av tunneln. Arbetet är resultat av ett givande samarbete mellan tekniska förvaltningen, elever och bildlärare från Källängens skola samt White arkitekter och Lidingö stads brottsförebyggare. Från en mörk och trist, ofta klottrad tunneln, har Lidingöborna nu fått en gångtunnel som har förvandlats till en permanent liten ”konsthall” med drygt 120 elevarbeten. Källängens skola har varit med i projektet från början och alla elever från årskurs 7 deltog i utsmyckningen av tunneln. Förutom den nya utsmyckade fasaden har tunneln även blivit säkrare för gående och cyklister. Den har fått ny belysning, asfaltering och nytt ytskikt.
Renoveringen av tunneln är ett led i att bland annat minska driftkostnaderna för klottersanering. Det nya ytskiktet består av glasemalj som är lätt att underhålla. I princip behöver man bara använda en trasa för att torka bort smuts. Det gör att tunneln inte bara blir lättare att underhålla utan även fräschare och mer hållbar.
Lidingö stad har Sveriges tydligaste hälsoprofil och prisas därför som årets raket då landets främsta idrottskommuner rankats av tidningen Sport & Affärer. Lidingö får priset för sitt arbete med att låta begreppet hälsa vara ledstjärnan både inom den kommunala organisationen och utåt mot kommuninvånarna.
Lidingö fortsätter sitt långsiktiga arbete att skapa förutsättningar för hälsa. Förutom generösa naturområden säkrar ett brett föreningsliv tillgången på aktiviteter för alla. I Stockholms läns landstings senaste hälsoenkät ligger Lidingö i topp vad gäller självskattad hälsa och motionsvanor. Åtta av tio Lidingöbor skattar sin hälsa som god eller mycket god.
De övriga prisbelönta kommunerna i rankingen har stora idrottsarenor, något som Lidingö saknar. Vi kan aldrig konkurrera då det gäller stora och dyra arenor. I stället väljer vi att med hälsa som kärnvärde betrakta hela Lidingö som en frilufts- och idrottsarena där det finns plats för alla att må bra.
Också arbetet i den kommunala organisationen har gjort intryck på juryn där staden, genom sina 150 hälsoinspiratörer, aktivt stimulerar 2 400 anställda till ett hälsosammare liv. På Lidingö utbildas också cheferna i hälsosamt ledarskap och hälsobegreppet används aktivt i rekryteringen av nya medarbetare.
Den tydliga hälsoprofilen, med Lidingöloppet och elitidrottsanläggningen Bosön som riksbekanta begrepp, hjälper till att stärka Lidingös varumärke.
Lidingö var tidig med att se hälsa som en viktig del av stadens profil och varumärke. Det gör Lidingö attraktivt även för företag och organisationer och stärker Lidingö som besöksmål.
I helgen återuppstår Lidingömässan efter nästan 20 år med mängder av aktiviteter och utställare. Denna gång på Skogshem & Wijk.
Förutom en rad företag, myndigheter och organisationer kommer även Moderaterna på Lidingö att vara där för att samtala med väljarna. Kom ut helgen och besök oss. Själv är jag där på lördag mellan 12 och 14 och ser fram emot många givande samtal.
Centerpartiet bedriver för närvarande en kampanj för att riva upp beslutet om att slå samman Gångsätra och Hersby gymnasieskolor. Nu senast igår kväll genom att lägga en motion om en folkomröstning i frågan.
Det finns frågor som lämpar sig för en folkomröstning, men dit hör knappast beslut som redan är tagna och som dessutom i praktiken kommer att vara genomförda innan en folkomröstning kan ske.
Men bortsett från detta, låt mig ge lite bakgrund till varför utbildningsnämnden har fattat beslut om att slå samman Hersby och Gångsätra till en gemensam gymnaseskola:
Bristande elevunderlag
Lidingö ingår numera i en gemensam gymnasieregion tillsammans med 26 andra kommuner. Det är i sig en stor fördel då det innebär att Lidingös elever numera fritt kan söka inte bara till fristående skolor, utan även till kommunala skolor i andra kommuner. Många lidingöungdomar gör just detta och då inte minst till skolorna i Stockholms innerstad. Det har lett till att en mindre andel lidingöungdomar än tidigare väljer att söka till Hersby eller Gångsätra.
Utbudet är dessutom stort. Det finns för närvarande 5000 fler gymnasieplatser än det finns gymnasieelever i regionen.
Därtill kommer att det totala antalet ungdomar i gymnasieåldern på Lidingö minskar ytterligare de närmaste åren för att så småningom åter komma upp i ungefär samma nivå som idag. Vi har idag inte tillräckligt med elevunderlag för att på långa vägar fylla två skolor och kommer inte heller att få det under en överskådlig framtid.
Skulle det däremot någon gång i framtiden finnas behov av ytterligare en gymnasieskola finns alltid Gångsätras lokaler kvar.
Kvalitet i utbildningen
Skolan finansieras genom en s k skolpeng som följer eleven. Dvs. varje skola får den budget som antalet inskrivna elever ger. Den budgeten ska täcka allt ifrån lokaler och skolmat till löner och skolmateriel.
Om elevantalet är för litet så räcker helt enkelt inte pengarna. Det är den situationen framförallt Gångsätra gymnasium har hamnat i, vilket har lett till underskott på flera miljoner kronor. Det är i längden ohållbart.
För att råda bot på detta finns det i huvudsak två alternativa lösningar. Antingen rationaliserar man lokalytorna så att skolan inte behöver betala för tomma eller dåligt utnyttjade lokaler, eller så får man skära i de rörliga kostnaderna såsom personal och skolmateriel.
Utbildningsnämnden har valt det förstnämnda för att säkra utbildningens kvalitet för Lidingös gymnasielever. Väljer man det senare kommer det att negativt påverka klasstorlekar, möjlighet till internationella program, mängden valfria kurser, tillgång till elev-pc, m.m.
Grundskolans behov
Under de senaste åren har det fötts många barn på Lidingö. Förskolan är därför rekordstor. Den kullen barn är nu på väg in i grundskolan vilket innebär att vi behöver tillskapa flera hundra nya grundskoleplatser de kommande 7-8 åren.
Genom att frigöra Gångsätra skola har vi möjlighet att tillgodose det behovet utan att behöva bygga en ny skola (vilket har varit planerat i Dalénum) för flera hundra miljoner kronor.
Informationsmöte den 3 oktober
Vi förstår att det finns många som har synpunkter på beslutet och andra som har frågor och funderingar. Därför kommer Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna att bjuda in till ett gemensamt informationsmöte den 3 oktober kl 19.00 i Hersbys aula. Kom gärna dit och diskutera frågan med våra företrädare i utbildningsnämnden.
Läs även: Lars Björndahl
Idag kom ett mycket efterlängtat besked från Alliansens partiledare. Inte nog med att man gemensamt bekräftar löftet om satsning på tunnelbanan till Nacka, man ger också besked om att inleda förhandlingar om att bygga Österleden.
Idag presenterade finansmarknadsminister Peter Norman (M) en mycket välkommen proposition som innebär att kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen.
Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013.
Detta besked är som sagt var mycket välkommet. Än bättre är att regeringen har lyssnat på Lidingös och de flesta andra remissinstansers bedömning att en statlig kommunstabiliseringsfond, det vill säga ett stabiliseringssystem finansierat av medel som inbetalas av kommuner och landsting, inte bör införas.
Dialogen om Centrum/Torsvik kommer att ske våren 2013 och inte i höst som tidigare planerats. Anledningen är att projektet, som innehåller många olika delar, behöver mer tid för att kunna presentera ett så bra underlag som möjligt för Lidingöborna.
Centrum/Torsvik är ett komplext projekt och för att vi ska få fram ett riktigt bra underlag behövs mer tid för förberedelse. Den nya tidsplanen innebär också att den föreslagna folkomröstningen, som kräver beslut i fullmäktige, skjuts fram och samordnas med EU-valet våren 2014.
Lidingö är i många stycken ett fantastiskt samhälle. Vi har fina boendemiljöer, bra skolor, en trygg äldreomsorg och nära till naturupplevelser och vatten. Vår närhet till Stockholms innerstad innebär ett fantastiskt utbud av arbetstillfällen, handel, nöjen och kultur. På många sätt är vi som bor här priviligierade.
Med sådana förutsättningar är det lätt att slå sig till ro och tycka att allt ska förbli som det alltid har varit. Men ett samhälle som inte fortsätter att utvecklas kommer istället att degenerera. Vi påverkas också av den utveckling som sker i regionen i övrigt, vare sig vi vill eller inte.
Översiktsplanen är ett långsiktigt planeringsinstrument som i stora drag anger hur vi vill att Lidingö utvecklas de kommande 20-30 åren. Vägledande för beslutet har varit att våra sammanhängande grönområden ska värnas och tillgängliggöras, att ny bebyggelse ska koncentreras till kollektivtrafiknära områden på redan ianspråktagen mark och att förutsättningar ska ges så att den lokala servicen kan utvecklas.
Utifrån de många kloka synpunkter som inkommit från Lidingöborna har förslaget reviderats och vissa bebyggelseområden har minskats eller tagits bort, något enstaka har lagts till. Jag vill i sammanhanget rikta ett stort tack till alla lidingöbor som har bidragit konstruktivt med att förbättra förslaget.
Beslutet innebär en årlig befolkningsökning på ca 1 %. Då tar vi vårt ansvar för regionens utveckling, men framförallt för att även våra barn och barnbarn ska ha någonstans att bo samtidigt som vi behåller Lidingös särprägel.
Vi tar också vårt ansvar genom att säkra förutsättningarna för det lokala näringslivets utveckling som inte enbart bidrar med arbetstillfällen utan också tillhandahåller viktig service till oss alla.
Bakom huvuddragen i översiktsplanen finns en bred majoritet, vilket känns väldigt bra. Men jag har också stor respekt för att vi inte kan tycka lika i alla detaljer och därför är det viktigt att vi fortsätter att ha en öppen och transparant dialog när vi sedan går vidare med utvecklingsarbetet i de olika stadsdelarna.
Det finns emellertid en fråga som tydligt delar partierna och det gäller utvecklingen av Centrum-Torsvik. Från majoritetens sida vill vi skapa en attraktiv entré till Lidingö, vi vill tillskapa nya mötesplatser genom parker och torg, vi vill att butiker, restauranger och caféer i Lidingö centrum ska frodas och stå sig i konkurrensen även när Norra Djurgårdsstaden växer fram, vi vill få bort trafikbullret och läka det sår som betongdiket genom Torsvik har skapat. Vi vill tillsammans med SL se över möjligheten att dra om Lidingöbanan via Centrum och Torsvik och vi vill komplettera med nya bostäder i ett mycket centralt och kollektivtrafiknära läge.
Detta är en klok och effektiv användning av mark. Det är miljö- och energismart, det sparar våra grönområden, det ger underlag för den lokala handeln och för bättre kollektivtrafik och det ger människor någonstans att bo.
Även när det gäller utredningsområdet för en framtida vägdragning mellan Högberga och Skärsätra skiljer sig partierna tydligt åt. Vägfrågan är komplicerad och många olika intressen står mot varandra. Det måste vi ha stor respekt för samtidigt som vi måste ta ansvar för samhällsutvecklingen. I översiktsplanen tas inget beslut om hur vägfrågan ska lösas, däremot är det nog klokt att inte i förväg begränsa de möjliga alternativen.
Sammantaget innebär den nya översiktsplanen en bra balans mellan att säkra och utveckla våra grönområden och att ta ansvar för regionens och Lidingös utveckling.
Lidingö stad och fastighetsägaren till Fyrvaktaren, har nått en överenskommelse som innebär att bostadshotellet i Larsberg får vara kvar till sommaren 2014. De boende behöver därmed inte lämna sina lägenheter den 1 oktober 2012 som tidigare aviserats.
Det är mycket glädjande att hyresgästerna kan bo kvar. Bostadshotellet fyller en viktig bostadssocial funktion. Nu hinner vi bygga om Lidingö sjukhem till ett nytt, modernt bostadshotell för nuvarande och framtida hyresgäster vilket känns väldigt bra.
Vi har som mål att Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor. För att uppnå det är måste undervisningen hålla hög kvalitet med duktiga och tillräckligt många lärare och bra läromedel.
Därför har utbildningsnämnden beslutat att Lidingös båda kommunala gymnasieskolor ska slås ihop. På så sätt kan vi bibehålla en normalstor gymnasiekola där lokalerna utnyttjas effektivt och eleverna kan få ta del av ett större kursutbud. Det är helt enkelt inte rimligt att fortsätta driva en gymnasieskola med bara 400 elever.
Centern och Lidingöpartiet vill istället lägga pengar på tomma lokaler. Pengar som annars skulle kunna anmvändas till att betala lärarlöner, hålla elever med datorer och andra moderna hjälpmedel. Det är oansvarigt. Redan idag går Gångsätra med 4 miljoner kronor i underskott varje år, ett underskott som dessutom kommer att öka i takt med att gymansiekullarna krymper. Dessutom finns det ett överskott motsvarande 5000 gymnasieplatser i regionen.
Centerpartiet har nu också gått ut och sagt att de vill folkomrösta om frågan. Men de säger inget om hur Gångsätras ekonomiska underskott ska finansieras eller hur valfrihet och likvärdighet för Lidingös elever ska garanteras. De blundar även för hur kvaliteten i undervisningen ska säkras när en stor del av skolpengen går till att finansiera tomma skollokaler.
Än en gång har Centerpartiet visat att de inte vill ta ansvar utan att de hoppas på att vinna kortsiktiga sympatier genom populistiska aktioner.
Redan i augusti förra året hävdade SvD att resorna med SL skulle minska med fem procent på grund av de justerade priserna. Facit visar att de hade fel. På ett år har i stället både antalet resenärer och resor ökat med två procent, vilket är snabbare än Stockholms läns befolkning har växt under motsvarande period.
Men skam den som ger sig. I gårdagens nummer påstår Svenska Dagbladet att "Höjda SL-avgifter avskräcker resenärer". För att bevisa sin tes har man låtit en trafikanalytiker (tillika folkpartipolitiker på Lidingö) uttala sig om hur mycket prisökningar minskar resandet. I syfte att ge uttalandet extra tyngd anger man också det välrenommerade konsultföretag analytikern är anställd på trots att han uttalar sig som privatperson och företaget inte står bakom rapporten.
Men resandet har som sagt var inte minskat utan hela artikeln bygger på antagandet att utan prisökningen hade resandet ökat ännu mer. Och med det som grund påstår man alltså att prishöjningen "skrämmer bort resenärerna"...
Alliansen i landstinget har beslutat att permanenta Sjövägen, båtpendeln mellan Lidingö, Nacka, Värtan och Nybroviken. dessutom kommer samtliga SL biljetter, inte bara periodkorten att gälla. Ett mycket glädjande besked!
Tråkigt bara att Socialdemokraterna röstade emot.
I ett inslag i ABC-Nytt nu på morgonen berättas om att en konsult anlitad av Lidingö stad är misstänkt för grovt mutbrott efter att han låtit ett byggföretag som också anlitats av staden för totalrenoveringen av Siggebogården betala för bygget av en sommarstuga åt honom.
Misstanken är att konsulten i gengäld kan ha påverkat valet av byggföretaget samt vilka fakturor denne fått godkända. Så här långt har vi dock inte kunnat se att Lidingö stad har lidit någon ekonomisk skada, men om så visar sig vara fallet måste vi naturligtvis agera resolut.
I inslaget och på ABC-Nytts hemsida har emellertid felaktigt påståtts att konsulten varit anställd i kommunen (nu rättat). Detta är inte korrekt, utan han har varit en upphandlad extern konsult.
Lidingö stad har givetvis en policy mot korruption och var en av de första kommunerna i landet att inrätta en s k whistleblower-funktion, dvs. en möjlighet för anställda att anonymt anmäla misstankar om oegentligheter.
Mut- och bestickningsbrott är allvarliga, inte enbart för att det kan röra sig om stora summor, utan framförallt för att det undergräver förtroendet. Det som har hänt är fullständigt oacceptabelt och därför är det mycket bra att åklagaren, när han nu har starka misstankar, väcker åtal.
I sitt nyhetsbrev skriver Olle Wästberg (tidigare statssekreterare (FP), generalkonsul, chefredaktör, m m och för närvarande regeringens samordnare för Raoul Wallenberg 2012) om hur myterna kring brottsligheten i New York krossas.
Med hänvisning till boken ”The City That Became Safe: New York’s Lessons for Urban Crime and Its Control” av Franklin Zimring skriver Wästberg:
"Zimring pekar på hur New Yorks framgång i brottsbekämpningen inneburit att över 10.000 manliga newyorkare, de flesta svarta eller latinos, som lever idag sannolikt skulle ha varit mördade om inte Rudolf Giuliani hade lagt om politiken 1990. Dödligheten för män under 25 år har halverats i New York tack vare att morden minskat.
Zimring staplar kurvor och siffror. Men det viktigaste är att han krossar myter. Antalet fängslade i New York har inte ökat, utan tvärtom minskat. Knarkvågen har inte ebbat ut, utan knarket är nästan lika utbrett som får tjugo år sedan. Inte heller har den relativa fattigdomen eller arbetslösheten minskat.
Zimring hävdar också att ”nolltoleransen” inte spelat särskilt stor roll för nedgången. Utan allt handlar om polisarbete. Giuliani ökade antalet poliser, men det viktiga var att polischeferna ställdes till ansvar. Det blev deras ansvar att se till att brottsligheten minskade. De lokala polischefer som inte klarade det byttes ut."
Precis som Giuliani har Beatrice Ask ökat antalet poliser och det har varit en helt riktig åtgärd, men nu måste också kraven öka på svensk polis. det är helt enkelt inte acceptabelt att så få brott lagförs och att så mycket fokus ägnas åt att "räkna pinnar" istället för att lösa brottslighet.
Målstyrningen måste bli bättre, organisationen trimmas och (precis som i New York) de chefer som inte håller måttet bytas ut.
Efter fem års arbete med utredningar, analyser, medborgardialoger och politiska debatter var det ikväll tänkt att kommunfullmäktige skulle ta beslut om den nya översiktsplanen. Men så blev det inte, utan Lidingöpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet beslutade att bordlägga ärendet enligt kommunallagens regler om minoritetsbordläggning.
Bakgrunden till debaclet var att kommunstyrelsens protokoll från den 4 juni saknades i utskicket. Protokollet hör inte till handlingarna i ärendet, så något formellt fel hade inte begåtts, men normalt skickas kommunstyrelsens protokoll ut till fullmäktiges samtliga ledamöter.
Att så inte skedde denna gång väckte irritation hos oppositionen vilket är förståeligt, men problemet löstes - trodde vi - genom att stadsdirektören personligen, efter önskemål från Miljöpartiet och Socialdemokraterna, kopierade upp protokollet med bilagor till samtliga ledamöter medan sammanträdet ajournerades.
Men när sammanträdet sen kunde återupptas inleder Miljöpartiets gruppledare, Thomas Bengtsson, med att yrka bordläggning, ett yrkande som även Centerpartiet och Lidingöpartiet snabbt ställde sig bakom.
Formellt sett finns inget att invända mot beslutet, men agerandet är omoget och respektlöst mot övriga ledamöter, men framförallt mot tjänstemännen som man satte i arbete helt i onödan.
Man hade kunnat yrka bordläggning direkt och besparat alla inblandade såväl tid som besvär. Nu får vi istället kalla till ett extra sammanträde i augusti.
Ett annat exempel på omoget agerande är Lidingöpartiets Inger Dambergs påhopp på mig i Radio Stockholm, där hon anklagar mig för att mörklägga delar av förslaget till översiktsplan. Det är en allvarlig anklagelse och om jag ens hade antytt något liknande om hennes eget agerande, hade hon blivit mycket förnärmad och krävt en offentlig ursäkt.
I sak ligger det till på följande sätt:
Under utställningen har det framkommit en mängd synpunkter från lidingöborna. En del av dessa har föranlett några justeringar i förslaget. Det är inget konstigt i det, tvärtom hela syftet med utställningen är ju att lidingöborna ska kunna påverka beslutet.
Om vi istället inte hade ändrat en stavelse, då är jag övertygad om att oppositionen (med viss rätta) hade kritiserat oss för att inte vara lyhörda.
En av dessa smärre förändringar är att utvidga utredningsområdet för Södra Huvudleden till att även omfatta området norr om Lidingöbanan, dvs. det området där det ursprungliga vägreservatet fanns och som även fanns med i den stora utredningen för några år sedan.
Detta innebär inte ett ställningstagande för norra alternativet, utan enbart att vi inte i förväg ska utesluta några möjligheter.
Förslaget är inte heller på något sätt mörklagt utan tvärtom tydligt redovisat och beror på att flera remissinstanser påpekat att området var exkluderat. Däribland tekniska nämnden, inklusive Lidingöpartiets egen ledamot.
En annan förändring är utökningen av planområdet för Norra Skärsätra. Inte heller här ligger det någon hund begraven, utan det handlar bara om att översiktsplanen ska stämma överens med det detaljplaneuppdrag som kommunstyrelsen redan har givit miljö- och stadsbyggnadsnämnden och som Inger Damberg själv deltog i när det behandlades i planberedningen (även om hon själv röstade emot). Så mycket för den "mörkläggningen"...
På fyra år växer Stockholmsregionen med över 100.000 nya invånare, då måste också kollektivtrafiken byggas ut. I samband med landstingsfullmäktiges budgetmöte i går och förrgår fick därför Trafiknämnden och SL i uppdrag att effektivisera både trafiken och de stora trafikinvesteringar.
Fakta är tydlig. Under Socialdemokraternas styre (2003-2006) ökade kostnaden för varje SL-resa med i snitt 1,27 kronor per år samtidigt som andelen resenärer minskade under flera år och kundnöjdheten minskade. Under Alliansens första fyra år (2007-2011) har kostnadsökningstakten halverats till 0,62 kronor per år. Både antalet SL-resenärer och kundnöjdheten slår rekord.
Vi har halverat Socialdemokraternas kostnadsökningstakt men det räcker inte. Vi måste bli ännu bättre för att erbjuda mer kollektivtrafik till resenärerna för varje satsad krona.
När Stockholm växer måste också SL få växa. Landstingsfullmäktige slog därför fast att:
1. Staten måste vara med och betala en större del av den utbyggda kollektivtrafiken
2. Kommunerna måste dela på vinsten vid markförsäljning när vi bygger ut kollektivtrafiken
3. SL måste göra sin hemläxa och bli ännu mer effektiv, därför måste vi fullfölja omorganisationen av SL.
Regeringen ser mycket allvarligt på den stora bostadsbristen i Stockholmsregionen och har därför idag beslutat att ge Stockholms Läns Landsting - i egenskap av regionplaneorgan för kommunerna i Stockholms län - i uppdrag att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i alla kommunerna i Stockholms län. Uppdraget innebär att, i samverkan med Länsstyrelsen, kommunerna i länet och Kommunförbundet Stockholms län ta fram ett aktuellt underlag för kommunernas och de statliga myndigheternas planering inom regionen.
Bakgrunden är att bostadsbyggandet i Stockholmsregionen sedan flera år ligger på en låg nivå samtidigt som regionens befolkning fortsätter att växa. Under åren 2000 - 2009 har länets befolkning ökat med i storleksordningen en kvarts miljon personer. Under samma period har cirka enbart 80 000 bostäder färdigställts och cirka 20 000 bostäder tillkommit genom ombyggnad.
Dagens prognoser anger att folkmängden i Stockholms län fram till 2020 i genomsnitt kommer att öka med cirka 35 000 personer per år. Det är en betydligt högre befolkningstillväxt än vad som anges i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) och som den nuvarande planeringen av nya bostäder bygger på. Även det senaste årtiondets begränsade bostadsbyggande innebär att det finns ett uppdämt behov av nya bostäder.
- Situationen på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen är ett stort problem, säger bostadsminister Stefan Attefall (KD). Därför behövs det specifika insatser för den här regionen, och vi måste se till att varje kommun och andra aktörer tar sitt eget ansvar.
Lidingö har alltsedan 70-talet haft ett betydligt lägre bostadsbyggande än regionen i övrigt, så vi är helt klart en av de kommuner som regeringen har ögonen på. Men med den nya översiktsplanen visar vi att även Lidingö tar sitt regionala ansvar, men på ett sätt som säkrar våra grönområden och bevarar Lidingö särart.
Om regeringens ambitioner ska bli verklighet krävs dock att man inte bara pekar finger åt kommunerna utan också ser över sin egen lagstiftning och hur de egna myndigheterna arbetar. Miljöbalk, strandskyddslagstiftning och överklagandeprocesser är i många fall effektiva hinder som försenar eller förhindrar utveckling och bostadsbyggande.
Likaså har många decenniers underlåtenhet att investera i statlig infrastruktur såsom vägar och järnvägar skapat många oacceptabla trafikproppar. Detta måste regeringen också göra något åt.
För att kunna fullfölja moderniseringen av Lidingöbanan har SL behov av att bygga ut den befintliga depån vid AGA för nya spårvagnar. Då SL:s bussar inte får plats i den gamla depån, som för övrigt också är i behov av modernisering, har SL tidigare tecknat avtal med Lidingö stad om att köpa mark vid Stockby Industriområde på Lidingö och där uppföra en ny bussdepå.
Efter det att avtalet med Lidingö stad tecknades om markförvärv i Stockby har SL bland annat utvecklat möjligheten att bygga nya, moderna bussdepåer i innerstaden. Dessa kan framöver användas även för Lidingöbussarna. därför har Lidingö Stad enats med SL om att inte fullfölja försäljningen av fastigheten.
En förutsättning för att affären ska avbrytas är dock att Lidingös kommunstyrelse, senast den 30 september 2012, godkänner det avtal jag har träffat med SL:s vd.
För Lidingös del är det väldigt positivt att Lidingöbanan rustas upp och förbinds med Spårväg city och att SL samtidigt väljer att ordna depå för Lidingöbussarna i Frihamnen. Jag gläder mig verkligen med de boende i området som uttryckt oro för en kommande bussdepå.
Att attrahera talang och kapital är ett måste för kommuners tillväxt i det allt mer specialiserade samhälle vi går till mötes. Ett samhälle där ”tankar och tänkande” är den nya produktionsfaktorn säger Kairos Future som har tagit fram ett nytt statistiskt verktyg som mäter vilka kommuner som har attraktionskraften, kunskapsintensiteten och nätverket för att överleva i Tankesamhället.
Det index, T-index, som Kairos Future tagit fram fångar tre centrala dimensioner; koncentration (befolkning och inpendling), kunskapsintensitet (högutbildade och arbetsplatser inom kunskapsbranscher), samt nätverk och kontakt (regionexport, importföretag, pendling och medlemmar i professionella nätverk). Stockholms stad toppar inte helt oväntat listan, medan Lidingö kommer på en åttonde plats bland landets 290 kommuner.
Efter budgivning mellan hamburgerkedjorna Max och McDonalds står det nu klart att Max drog längsta strået. Priset för marken blev 8,5 miljoner kronor och om 2-3 år förvandlas den gamla motorgården bredvid Willy's till Lidingös första riktiga hamburgerrestaurang.
En hamburgerrestaurang har länge varit efterfrågat av många lidingöbor, men det är först nu som de stora kedjorna har visat Lidingö något intresse.
Det är extra glädjande att det genom etableringen dessutom skapas 40-50 nya arbetstillfällen för framför allt ungdomar på ön, samtidigt som restaurangen erbjuder en attraktiv och alkoholfri mötesplats.
Max pressrelease
Regeringen fick förra våren i uppdrag att genomföra en utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i vårpropositionen och debatterades idag i en öppen utfrågning i riksdagen.
Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydliga positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000-100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 sedan alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge med internationell finanskris och oro i världsekonomin.
Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Det här medför att breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack
vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.
Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop och där välfärden tryggas för alla.
I dag presenterade Alliansens partiledare en granskning av effekterna av oppositionens förslag till skattehöjningar och hur de påverkar ungdomsjobben och ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Partiledarna redovisade också vad regeringen gör idag och vilka de fortsatta ambitionerna för unga är.
Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Socialdemokraterna vill utöver detta dessutom minska efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster och på hushållstjänster genom momshöjningar och begränsningsregler.
Detta är sektorer som för många, inte minst unga, erbjuder en första väg in på arbetsmarknaden. Sammantaget riskerar de åtgärder som Socialdemokraterna föreslår hota uppemot 25 000 unga personers jobb.
Regeringen har istället satsat brett för att förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Det handlar om:
1. Utbildningssatsningar
Att förbättra skolan är den viktigaste åtgärden för att på lång sikt förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Regeringen har bland annat genomfört/infört följande:
- Reformeringen av gymnasieskolan
- Åtgärder för att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets status
- Lärlingsutbildningar
- Yrkeshögskolans utbildningsvolymer har ökat strukturellt
- Krisåtgärder i form av utvidgade volymer av yrkesvux, yrkeshögskolan och högskolan
2. Stimulering av efterfrågan på ung arbetskraft
För att stimulera efterfrågan på ungas arbetskraft har regeringen t ex:
- Sänkt arbetsgivaravgifterna
- Infört RUT- och ROT-avdrag samt sänkt mervärdeskatt på restaurang- och cateringstjänster
- Skapat vystartsjobb för unga som varit arbetslösa i sex månader eller mer
- Tillåtit allmänna visstidsanställningar
- Utrett lärlingsprovanställningar
3. Jobbgarantin för unga
Inom garantin är följande åtgärder vid sidan om förstärkta förmedlingsinsatser möjliga:
- Möjlighet att kombinera studier och praktik
- Studiemotiverande kurser på Folkhögskola
- Förhöjt studiebidrag till de i ålder 20-24 år som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet och som återgår till skolan.
Stöd till start av näringsverksamhet är också en möjlig åtgärd inom jobbgarantin i syfte att öka jobbchanserna.
Men det innebär inte att Alliansens är nöjd, utan regeringens fortsatta ambitioner för att fler unga ska komma i arbete bygger på principen att alla jobb behövs och att det ska löna sig bättre för unga att arbeta. Det kräver också en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar vägar in på arbetsmarknaden, en starkare koppling mellan skolan och arbetsmarknaden, att man främjar nya jobbi nya branscher samt reformer för bättre integration, helt enkelt att hjälpa unga utrikes födda till jobb.
Nyligen besökte oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg Lidingö för att ge Socialdemokraternas syn på kollektivtrafiken. Mötet har refererats på Lidingösidan. Dessvärre brister logiken i Ullbergs resonemang på flera punkter:
1. Tunnelbana till Lidingö Centrum kan inte ersätta Lidingöbanans trafik mellan Gåshaga och Ropsten. Istället kommer i så fall ett stort antal bussar behöva trängas med bilarna mellan Skärsätra och Högberga.
2. Att tro att landstinget, oavsett majoritet, skulle satsa på både tunnelbana och Lidingöbana är en utopi. De pengarna finns helt enkelt inte.
3. S i landstinget var helt ointresserade av att bevara Lidingöbanan när de regerade (och något förslag om t-bana då hade de inte heller). Det var först när Alliansen tog över som ett avtal om Lidingöbanans räddning kunde åstadkommas. Här saknar S trovärdighet.
4. Nu säger Ullberg att hon står bakom Lidingöbanan, men inte Spårväg City mellan Ropsten och Sergels Torg. Det är ju faktiskt sammankopplingen som innebär det stora lyftet för Lidingös resenärer. Alla ska inte till t—centralen (och då kommer t-bana vara något snabbare) och då utgör spårvagnen ett bra komplement genom att knyta ihop Lidingö med Norra Djurgårdsstaden, östra Östermalm och City.
Att skjuta på sammankopplingen som Ullberg vill, vore ett förfärligt löftesbrott och inte osannolikt även ett avtalsbrott då Lidingö stad är i full färd med att leva upp till våra åtaganden för att göra detta möjligt.
5. Vidare bortser Ullberg från att Stockholms stad planerar för 10 000 bostäder (ett halvt Lidingö) och 30 000 arbetsplatser i Norra Djurgårdsstaden. Befintlig tunnelbanekapacitet kommer inte att räcka till och även om den kan utökas genom nya signalsystem och förarlösa tåg så behöver den kompletteras med annan spårbunden trafik. Därför behövs verkligen Spårväg City.
6. Hur lång tid kommer resan att ta, frågar Ullberg retoriskt? Svaret är att från Gåshaga till Sergels Torg beräknas den ta ca 36-38 minuter. Som jämförelse tar Lidingöbanan + T-bana 31-32 minuter inklusive byte. Visst det är något längre tid om man just ska till T-centralen, men om målpunkten är en annan längs spårvägen ser kalkylen helt annorlunda ut. Dessutom är den “upplevda” restiden längre för t-banan då resenärer inte uppskattar byten och därtill hörande väntetider.
7. Någon gång i framtiden kan det mycket väl bli aktuellt med tunnelbana till Lidingö Centrum också, men om vi ska vara realistiska så lär åtminstone Nacka, Karolinska och Täby ligga före i kön. Det kommer inte en S-ledd majoritet i landstinget heller att ändra på, såvida vi inte ökar vårt bostadsbyggande mångdubbelt på Lidingö. Eftersom Nackalinjen kan bli klar tidigast 2030 (i bästa fall) så inser var och en att en t-bana till Lidingö ligger flera decennier bort och vi behöver lösa vår kollektivtrafik NU.
Sammanfattningsvis saknar Erika Ullbergs förslag om tunnelbana till Lidingö i närtid verklighetsförankring.
© Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008
Back to TOP
