Lidingö bland de bäst rustade för framtiden

Att attrahera talang och kapital är ett måste för kommuners tillväxt i det allt mer specialiserade samhälle vi går till mötes. Ett samhälle där ”tankar och tänkande” är den nya produktionsfaktorn säger Kairos Future som har tagit fram ett nytt statistiskt verktyg som mäter vilka kommuner som har attraktionskraften, kunskapsintensiteten och nätverket för att överleva i Tankesamhället.

Det index, T-index, som Kairos Future tagit fram fångar tre centrala dimensioner; koncentration (befolkning och inpendling), kunskapsintensitet (högutbildade och arbetsplatser inom kunskapsbranscher), samt nätverk och kontakt (regionexport, importföretag, pendling och medlemmar i professionella nätverk). Stockholms stad toppar inte helt oväntat listan, medan Lidingö kommer på en åttonde plats bland landets 290 kommuner.

Read more...

Max etablerar sig på Lidingö

Efter budgivning mellan hamburgerkedjorna Max och McDonalds står det nu klart att Max drog längsta strået. Priset för marken blev 8,5 miljoner kronor och om 2-3 år förvandlas den gamla motorgården bredvid Willy's till Lidingös första riktiga hamburgerrestaurang.

En hamburgerrestaurang har länge varit efterfrågat av många lidingöbor, men det är först nu som de stora kedjorna har visat Lidingö något intresse.

Det är extra glädjande att det genom etableringen dessutom skapas 40-50 nya arbetstillfällen för framför allt ungdomar på ön, samtidigt som restaurangen erbjuder en attraktiv och alkoholfri mötesplats.

Max pressrelease

Read more...

Jobbskatteavdraget leder till ökad sysselsättning

Regeringen fick förra våren i uppdrag att genomföra en utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i vårpropositionen och debatterades idag i en öppen utfrågning i riksdagen.

Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydliga positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000-100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 sedan alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge med internationell finanskris och oro i världsekonomin.

Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Det här medför att breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack
vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop och där välfärden tryggas för alla.

Read more...

Regeringen satsar på arbetslinjen

I dag presenterade Alliansens partiledare en granskning av effekterna av oppositionens förslag till skattehöjningar och hur de påverkar ungdomsjobben och ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Partiledarna redovisade också vad regeringen gör idag och vilka de fortsatta ambitionerna för unga är.

Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Socialdemokraterna vill utöver detta dessutom minska efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster och på hushållstjänster genom momshöjningar och begränsningsregler.

Detta är sektorer som för många, inte minst unga, erbjuder en första väg in på arbetsmarknaden. Sammantaget riskerar de åtgärder som Socialdemokraterna föreslår hota uppemot 25 000 unga personers jobb.

Regeringen har istället satsat brett för att förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Det handlar om:

1. Utbildningssatsningar
Att förbättra skolan är den viktigaste åtgärden för att på lång sikt förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Regeringen har bland annat genomfört/infört följande:

- Reformeringen av gymnasieskolan
- Åtgärder för att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets status
- Lärlingsutbildningar
- Yrkeshögskolans utbildningsvolymer har ökat strukturellt
- Krisåtgärder i form av utvidgade volymer av yrkesvux, yrkeshögskolan och högskolan

2. Stimulering av efterfrågan på ung arbetskraft
För att stimulera efterfrågan på ungas arbetskraft har regeringen t ex:

- Sänkt arbetsgivaravgifterna
- Infört RUT- och ROT-avdrag samt sänkt mervärdeskatt på restaurang- och cateringstjänster
- Skapat vystartsjobb för unga som varit arbetslösa i sex månader eller mer
- Tillåtit allmänna visstidsanställningar
- Utrett lärlingsprovanställningar

3. Jobbgarantin för unga
Inom garantin är följande åtgärder vid sidan om förstärkta förmedlingsinsatser möjliga:

- Möjlighet att kombinera studier och praktik
- Studiemotiverande kurser på Folkhögskola
- Förhöjt studiebidrag till de i ålder 20-24 år som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet och som återgår till skolan.

Stöd till start av näringsverksamhet är också en möjlig åtgärd inom jobbgarantin i syfte att öka jobbchanserna.

Men det innebär inte att Alliansens är nöjd, utan regeringens fortsatta ambitioner för att fler unga ska komma i arbete bygger på principen att alla jobb behövs och att det ska löna sig bättre för unga att arbeta. Det kräver också en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar vägar in på arbetsmarknaden, en starkare koppling mellan skolan och arbetsmarknaden, att man främjar nya jobbi nya branscher samt reformer för bättre integration, helt enkelt att hjälpa unga utrikes födda till jobb.

Read more...

Bristande logik från Ullberg

Nyligen besökte oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg Lidingö för att ge Socialdemokraternas syn på kollektivtrafiken. Mötet har refererats på Lidingösidan. Dessvärre brister logiken i Ullbergs resonemang på flera punkter:


1. Tunnelbana till Lidingö Centrum kan inte ersätta Lidingöbanans trafik mellan Gåshaga och Ropsten. Istället kommer i så fall ett stort antal bussar behöva trängas med bilarna mellan Skärsätra och Högberga.

2. Att tro att landstinget, oavsett majoritet, skulle satsa på både tunnelbana och Lidingöbana är en utopi. De pengarna finns helt enkelt inte.

3. S i landstinget var helt ointresserade av att bevara Lidingöbanan när de regerade (och något förslag om t-bana då hade de inte heller). Det var först när Alliansen tog över som ett avtal om Lidingöbanans räddning kunde åstadkommas. Här saknar S trovärdighet.

4. Nu säger Ullberg att hon står bakom Lidingöbanan, men inte Spårväg City mellan Ropsten och Sergels Torg. Det är ju faktiskt sammankopplingen som innebär det stora lyftet för Lidingös resenärer. Alla ska inte till t—centralen (och då kommer t-bana vara något snabbare) och då utgör spårvagnen ett bra komplement genom att knyta ihop Lidingö med Norra Djurgårdsstaden, östra Östermalm och City.

Att skjuta på sammankopplingen som Ullberg vill, vore ett förfärligt löftesbrott och inte osannolikt även ett avtalsbrott då Lidingö stad är i full färd med att leva upp till våra åtaganden för att göra detta möjligt.

5. Vidare bortser Ullberg från att Stockholms stad planerar för 10 000 bostäder (ett halvt Lidingö) och 30 000 arbetsplatser i Norra Djurgårdsstaden. Befintlig tunnelbanekapacitet kommer inte att räcka till och även om den kan utökas genom nya signalsystem och förarlösa tåg så behöver den kompletteras med annan spårbunden trafik. Därför behövs verkligen Spårväg City.

6. Hur lång tid kommer resan att ta, frågar Ullberg retoriskt? Svaret är att från Gåshaga till Sergels Torg beräknas den ta ca 36-38 minuter. Som jämförelse tar Lidingöbanan + T-bana 31-32 minuter inklusive byte. Visst det är något längre tid om man just ska till T-centralen, men om målpunkten är en annan längs spårvägen ser kalkylen helt annorlunda ut. Dessutom är den “upplevda” restiden längre för t-banan då resenärer inte uppskattar byten och därtill hörande väntetider.

7. Någon gång i framtiden kan det mycket väl bli aktuellt med tunnelbana till Lidingö Centrum också, men om vi ska vara realistiska så lär åtminstone Nacka, Karolinska och Täby ligga före i kön. Det kommer inte en S-ledd majoritet i landstinget heller att ändra på, såvida vi inte ökar vårt bostadsbyggande mångdubbelt på Lidingö. Eftersom Nackalinjen kan bli klar tidigast 2030 (i bästa fall) så inser var och en att en t-bana till Lidingö ligger flera decennier bort och vi behöver lösa vår kollektivtrafik NU.

Sammanfattningsvis saknar Erika Ullbergs förslag om tunnelbana till Lidingö i närtid verklighetsförankring.

Read more...

(S)kattechock för unga

De nya beskeden var få i Socialdemokraternas vårmotion. Socialdemokraterna nöjde sig med att damma av gamla förslag och föreslå åtgärder som redan finns eller är på väg.

Socialdemokraternas vårmotion innebär en skattechock på att anställa unga. Beräkningar visar att 14000 jobb hotas som en följd av förslaget. Detta i en tid då ungdomsarbetslösheten är ett stort problem och det ekonomiska läget är fortsatt osäkert.

I sin motion föreslår Socialdemokraterna dessutom att ett sysselsättningsmål ska inrättas i finanspolitiken, vilket är något som historiskt använts för att dölja arbetslöshet. Människor sjukskrevs för att bättra på statistiken. Det är orande, inte minst tillsammans med Miljöpartiets förslag att inrätta ett miljöpolitiskt mål och Vänsterpartiets förslag att avskaffa överskottsmålet och höja inflationsmålet. Diskussionen i Europa de senaste åren har handlat om hur de finanspolitiska ramverken ska kunna stärkas, inte hur de ska förändras.

Read more...