Igår beslöt riksdagen att den som har blivit misshandlad av sin make eller maka och tilldelad skadestånd (kränkningsersättning) inte ska behöva dela det med sin misshandlande make/maka vid skilsmässa.
Med nuvarande regelverk får i praktiken den som har misshandlat tillbaka halva skadeståndet vilket är absurt. I vissa lägen när den dömde inte har egna medel att betala ersättningen med kan det ju dessutom innebära en nettointäkt som används för att reglera andra skulder. Det är ju helt absurt. Ändringen kommer därför inte en dag för tidigt och som en av sina första åtgärder efter tillträdet lade Beatrice Ask redan i november förra året fram den proposition som riksdagen igår beslutade om . Heja justitieministern!
2007-03-30
Ekot uppmärksammar bloggen
Idag blev jag intervjuad av Ekots reporter Pontus Mattsson som hade läst vad jag hade skrivit på min blogg om trängselskatten. Kul att den har sådan spridning.
Inslaget kommer enligt reportern att sändas den närmaste veckan, förmodligen redan i helgen.
Inslaget kommer enligt reportern att sändas den närmaste veckan, förmodligen redan i helgen.
2007-03-29
Stackars Persson
I en debattartikel på SvD Brännpunkt beklagar sig Göran Persson över SVT:s behandling av honom. Som vanligt är han den utsatte, missförstådde och illa behandlade. Känns mönstret igen?
Det är mycket möjligt att Erik Fichtelius medvetet valt att lyfta fram just de negativa personomdömena som blivit något av Perssons signum, men faktum är att Persson faktiskt har uttryckt sig så - och inte bara vid ett enstaka tillfälle.
Är då detta en rättvisande bild av den avsuttne statsministern? Alldeles säkert. En komplett bild? Självfallet inte.
Människan, partiledaren och statsministern Göran Persson har naturligtvis en massa andra dimensioner än vad som kommer fram i fyra hårt redigerade tv-program, men journalistikens uppgift är aldrig att visa en helhet (för det klarar den inte av) utan att berätta en historia och lyfta fram ett specifikt perspektiv.
Ibland är detta perspektiv hårt vinklat, missvisande och orättvist. Det vet vi alla som från tid till annan granskas av den tredje statsmakten, men förhoppningsvis blir den samlade bilden av många olika journalisters arbete mer rättvisande.
Allt detta vet naturligtvis en erfaren fullblodspolitiker som Göran Persson. Att han överväger vilka omdömen han ska ge tydliggörs också av att han avstår från vissa kommentarer om kungen just med hänvisning till att materialet senare kommer att sändas.
Men när det gäller politiska motståndare och egna partivänner som hamnat i onåd tog taktikern Persson över strategen Persson (om det nu någonsin funnits en sådan). Frestelsen att kunna vinna kortsiktiga politiska poäng genom att plantera frön hos en av Sveriges då mest inflytelserika politiska kommentatorer blev helt enkelt för stor (vilket också tydliggör det etiska problemet med Fichetlius dubbla roller) och nu får han betala priset för sitt dåliga omdöme.
Det är mycket möjligt att Erik Fichtelius medvetet valt att lyfta fram just de negativa personomdömena som blivit något av Perssons signum, men faktum är att Persson faktiskt har uttryckt sig så - och inte bara vid ett enstaka tillfälle.
Är då detta en rättvisande bild av den avsuttne statsministern? Alldeles säkert. En komplett bild? Självfallet inte.
Människan, partiledaren och statsministern Göran Persson har naturligtvis en massa andra dimensioner än vad som kommer fram i fyra hårt redigerade tv-program, men journalistikens uppgift är aldrig att visa en helhet (för det klarar den inte av) utan att berätta en historia och lyfta fram ett specifikt perspektiv.
Ibland är detta perspektiv hårt vinklat, missvisande och orättvist. Det vet vi alla som från tid till annan granskas av den tredje statsmakten, men förhoppningsvis blir den samlade bilden av många olika journalisters arbete mer rättvisande.
Allt detta vet naturligtvis en erfaren fullblodspolitiker som Göran Persson. Att han överväger vilka omdömen han ska ge tydliggörs också av att han avstår från vissa kommentarer om kungen just med hänvisning till att materialet senare kommer att sändas.
Men när det gäller politiska motståndare och egna partivänner som hamnat i onåd tog taktikern Persson över strategen Persson (om det nu någonsin funnits en sådan). Frestelsen att kunna vinna kortsiktiga politiska poäng genom att plantera frön hos en av Sveriges då mest inflytelserika politiska kommentatorer blev helt enkelt för stor (vilket också tydliggör det etiska problemet med Fichetlius dubbla roller) och nu får han betala priset för sitt dåliga omdöme.
Fjärde dialogmötet
Det fjärde och sista dialogmötet hölls igår kväll. Sannolikt också det mest spännande eftersom vi denna gång hade bjudit in dem som bor där vägen går idag likväl de som riskerar att påverkas negativt av det norra alternativet.
Om vi vid de tidigare dialogmötena någorlunda hade kunnat förutse ungefär vilka synpunkter som skulle komma fram, var detta möte en helt öppen bok.
Till min glädje fick vi även denna gång en bra och konstruktiv dialog kring olika för- och nackdelar och de utmaningar en eventuell ny väg måste hantera.
Efter dessa fyra möten ser jag än tydligare behovet av att vägen flyttas, för miljöns och för trafiksäkerhetens skull. Men jag är lika medveten om de mycket stora krav som måste ställas på en ny väg, för att skydda Kottlasjön och naturreservatet från onödigt buller, för att minimera konflikten med nyckelbiotoper och inte minst för att hitta en bra lösning vid Skärsätra skola och säkra barnens skolväg.
Det blir en svår uppgift för den kommande utredningen att finna lösningar på de krav som vuxit fram och som nu ska formuleras i direktiv innan sommaren, men rätt uformad kanske en ny vägdragning inte bara löser transportproblematiken i öst-västlig riktning utan också bättre knyter samman norra och södra Skärsätra.
Om vi vid de tidigare dialogmötena någorlunda hade kunnat förutse ungefär vilka synpunkter som skulle komma fram, var detta möte en helt öppen bok.
Till min glädje fick vi även denna gång en bra och konstruktiv dialog kring olika för- och nackdelar och de utmaningar en eventuell ny väg måste hantera.
Efter dessa fyra möten ser jag än tydligare behovet av att vägen flyttas, för miljöns och för trafiksäkerhetens skull. Men jag är lika medveten om de mycket stora krav som måste ställas på en ny väg, för att skydda Kottlasjön och naturreservatet från onödigt buller, för att minimera konflikten med nyckelbiotoper och inte minst för att hitta en bra lösning vid Skärsätra skola och säkra barnens skolväg.
Det blir en svår uppgift för den kommande utredningen att finna lösningar på de krav som vuxit fram och som nu ska formuleras i direktiv innan sommaren, men rätt uformad kanske en ny vägdragning inte bara löser transportproblematiken i öst-västlig riktning utan också bättre knyter samman norra och södra Skärsätra.
2007-03-28
Oseriös journalistik
I gårdagens nummer av Mitt i Lidingö möts man av rubriken Kulturhus säljs ut och rivs. Artikeln illustreras sedan av just ett kulturhus, Hemvärnsgården, som nyligen har sålts.
Den oinvigde får lätt intrycket att Hemvärnsgården är riven eller i vart fall hotas av rivning. Ingetdera är sant. Däremot har köparna begärt bygglov på ändringar i fastigheten som står i strid med detaljplanen, vilket miljö- och stadsbyggnadsnämnden har sagt nej till. Om detta har istället Lidingö Tidning skrivit i en mycket bra artikel den 27/3.
Vidare hävdar Mitt i Lidingö att kommunen har sålt 14 kulturhus de senaste åren och att flera av dem har rivits. Inte heller detta är sant.
Av de 14 husen har bara ett rivits, nämligen Plåten ute på Elfvikslandet. Detta skedde av en kalkylerande köpare som bedömde att de skadestånd man fick betala för att trotsa rivningsförbudet uppvägdes av det mervärde som ett nytt hus gav. Just det här fallet har varit mycket omdebatterat och jag kan inte annat än instämma i den kör av beklaganden som uppstått.
Det går dessvärre aldrig att skydda sig mot enstaka individer som medvetet bryter mot lagar och regler, i synnerhet om sanktionsmöjligheterna är små. Dessbättre är de flesta privata fastighetsägare rädda om sina hus och vårdar de kulturhistoriska värden som eventuellt finns där.
Det kan vi också se på de övriga 13 hus vi har sålt. De flesta är pietetsfullt renoverade (och i mycket bättre skick än när kommunen ägde dem) eller under renovering. Några, som nyligen är sålda, har det inte hänt så mycket med än men det är sannerligen inte detsamma som att de är rivna.
Det är oseriöst att som Mitt i Lidingö ge intryck av att en mängd kulturhus plötsligt rivs för att de får privata ägare när det gäller ett hus.
Den oinvigde får lätt intrycket att Hemvärnsgården är riven eller i vart fall hotas av rivning. Ingetdera är sant. Däremot har köparna begärt bygglov på ändringar i fastigheten som står i strid med detaljplanen, vilket miljö- och stadsbyggnadsnämnden har sagt nej till. Om detta har istället Lidingö Tidning skrivit i en mycket bra artikel den 27/3.
Vidare hävdar Mitt i Lidingö att kommunen har sålt 14 kulturhus de senaste åren och att flera av dem har rivits. Inte heller detta är sant.
Av de 14 husen har bara ett rivits, nämligen Plåten ute på Elfvikslandet. Detta skedde av en kalkylerande köpare som bedömde att de skadestånd man fick betala för att trotsa rivningsförbudet uppvägdes av det mervärde som ett nytt hus gav. Just det här fallet har varit mycket omdebatterat och jag kan inte annat än instämma i den kör av beklaganden som uppstått.
Det går dessvärre aldrig att skydda sig mot enstaka individer som medvetet bryter mot lagar och regler, i synnerhet om sanktionsmöjligheterna är små. Dessbättre är de flesta privata fastighetsägare rädda om sina hus och vårdar de kulturhistoriska värden som eventuellt finns där.
Det kan vi också se på de övriga 13 hus vi har sålt. De flesta är pietetsfullt renoverade (och i mycket bättre skick än när kommunen ägde dem) eller under renovering. Några, som nyligen är sålda, har det inte hänt så mycket med än men det är sannerligen inte detsamma som att de är rivna.
Det är oseriöst att som Mitt i Lidingö ge intryck av att en mängd kulturhus plötsligt rivs för att de får privata ägare när det gäller ett hus.
Mats Bergstrand försvarar bloggarna
I en mycket välskriven artikel tar Dagens Nyheters debattredaktör, Mats Bergstrand, fullständigt loven av den kritik som tidigare Bertil Torekull (på just DN Debatt) och Expressens PM Nilsson riktat mot Carl Bildts blogg.
Bergstrand menar helt korrekt att genom att makthavare får tala till punkt får man desto mer information, information som sedan kan hanteras journalistiskt.
Och en makthavare (eller annan) som bloggar får ju bara momentant stå oemotsagd. Det visar såväl kommentarer på Carl Bildts blogginlägg som reaktioner på olika DN Debattartiklar för att inte tala om Göran Perssons alla grodor i Fichtelius intervjuserie. I Perssons fall har 4 timmar på bästa sändningstid knappast gynnat hans eget eftermäle heller.
Bergstrand menar helt korrekt att genom att makthavare får tala till punkt får man desto mer information, information som sedan kan hanteras journalistiskt.
Och en makthavare (eller annan) som bloggar får ju bara momentant stå oemotsagd. Det visar såväl kommentarer på Carl Bildts blogginlägg som reaktioner på olika DN Debattartiklar för att inte tala om Göran Perssons alla grodor i Fichtelius intervjuserie. I Perssons fall har 4 timmar på bästa sändningstid knappast gynnat hans eget eftermäle heller.
Nya kloka skattesänkningar
I en debattartikel i DN skriver Alliansens partiledare att man dels kommer att fortsätta med skattesänkningar för framförallt låg- och medelinkomsttagare så att det ska löna sig mer att arbeta och att man tar bort den destruktiva förmögenhetsskatten.
Det är kloka beslut båda två. Nu väntar vi bara på att värnskatten tas bort så att de som satsar på högre utbildning inte längre ska straffas för det. Värnskatten har marginell betydelse för statens intäkter, men dess negativa effekt illustreras rätt väl av mitt tidigare inlägg i veckan.
Det är kloka beslut båda två. Nu väntar vi bara på att värnskatten tas bort så att de som satsar på högre utbildning inte längre ska straffas för det. Värnskatten har marginell betydelse för statens intäkter, men dess negativa effekt illustreras rätt väl av mitt tidigare inlägg i veckan.
Federley startar salladsbar
Riksdagsledamoten och avgående CUF-ordföranden, Fredrick Federley, öppnar salladsbar i Stockholm. Uppenbarligen ett uttryck för en ny variant av 70-talets "gröna vågen" utan snarare ett annorlunda inlägg i debatten om kollektivavtal och arbetsrätt.
Fredrick Federley är en modig politiker som vågar utmana de etabelerade krafterna och som inte drar sig för okonventionella metoder. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
För egen del har jag fullt upp med att sköta Lidingö stads fögderi så några salladsbarer finns det inte tid till att sköta, men jag lovar att besöka Federleys matställe när de har öppnat (hoppas bara man kan få lite kött eller kyckling till salladen också, man är ju ingen kanin heller...)
Fredrick Federley är en modig politiker som vågar utmana de etabelerade krafterna och som inte drar sig för okonventionella metoder. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
För egen del har jag fullt upp med att sköta Lidingö stads fögderi så några salladsbarer finns det inte tid till att sköta, men jag lovar att besöka Federleys matställe när de har öppnat (hoppas bara man kan få lite kött eller kyckling till salladen också, man är ju ingen kanin heller...)
2007-03-27
Översiktsplanen uppdateras
Igår beslöt kommunfullmäktige att översiktsplanen ska uppdateras, eller aktualitetsprövas som det heter på politikerspråk. Detta var samtliga partier - utom lidingöpartiet - eniga om.
Bakgrunden är att sedan översiktsplanen antogs för fem år sedan har det hänt en hel del som vi måste förhålla oss till. Exempelvis försvinner kraftledningen mellan Sticklinge och Koltorp om två år, nya miljölvalitetsnormer gäller, naturreservatet kommer att utvidgas, det råder osäkerhet om SL kommer att behålla Lidingöbanan och Södra Huvudledens dragning ska utredas.
Eller som folpartiets Gunnel Eklöf så klokt påpekade: "I nuvarande översiktsplanen står det att den pågående utflyttningen av personer 25-35 år väntas fortsätta, vilket leder till färre förskolebarn och efter hand till mindre årskullari skolan. Sedan dess har förskolan växt med 20 %."
De olika partierna har naturligtvis inte exakt samma uppfattning vad den framtida översiktsplanen ska innehålla; det ska vi diskutera under den kommande processen då även lidingöborna blir involverade. Men lidingöpartiet, som för fem år sedan röstade emot den nuvarande översiktsplanen anser nu att den är så bra att den ska vara kvar utan ändringar.
Deras agerande är ologiskt och fullständigt obegripligt. Istället för att se möjligheten att kunna påverka översiktsplanens innnehåll i den riktning de själva önskar väljer de att krampaktigt hålla fast vid status quo - även när världen runt omkring dem förändras.
Bakgrunden är att sedan översiktsplanen antogs för fem år sedan har det hänt en hel del som vi måste förhålla oss till. Exempelvis försvinner kraftledningen mellan Sticklinge och Koltorp om två år, nya miljölvalitetsnormer gäller, naturreservatet kommer att utvidgas, det råder osäkerhet om SL kommer att behålla Lidingöbanan och Södra Huvudledens dragning ska utredas.
Eller som folpartiets Gunnel Eklöf så klokt påpekade: "I nuvarande översiktsplanen står det att den pågående utflyttningen av personer 25-35 år väntas fortsätta, vilket leder till färre förskolebarn och efter hand till mindre årskullari skolan. Sedan dess har förskolan växt med 20 %."
De olika partierna har naturligtvis inte exakt samma uppfattning vad den framtida översiktsplanen ska innehålla; det ska vi diskutera under den kommande processen då även lidingöborna blir involverade. Men lidingöpartiet, som för fem år sedan röstade emot den nuvarande översiktsplanen anser nu att den är så bra att den ska vara kvar utan ändringar.
Deras agerande är ologiskt och fullständigt obegripligt. Istället för att se möjligheten att kunna påverka översiktsplanens innnehåll i den riktning de själva önskar väljer de att krampaktigt hålla fast vid status quo - även när världen runt omkring dem förändras.
2007-03-25
Så fungerar skattesystemet
På internet florerar en ganska rolig historia som mycket väl beskriver hur media och vänsterpolitiker brukar förhålla sig till skattesänkningar (inte minst i Sverige).
Enligt ett rykte är den skriven av professor David R. Kamerschen vid University of Georgia, men detta dementeras på hans egen hemsida. Om någon känner till ursprunget får ni gärna höra av er.
Enligt ett rykte är den skriven av professor David R. Kamerschen vid University of Georgia, men detta dementeras på hans egen hemsida. Om någon känner till ursprunget får ni gärna höra av er.
Suppose that every day, ten men go out for beer and the bill for all ten comes to $100. If they paid their bill the way we pay our taxes, it would go something like this:
The first four men (the poorest) would pay nothing.
The fifth would pay $1.
The sixth would pay $3.
The seventh would pay $7.
The eighth would pay $12.
The ninth would pay $18.
The tenth man (the richest) would pay $59.
So, that's what they decided to do.The ten men drank in the bar every day and seemed quite happy with the arrangement, until on day, the owner threw them a curve. "Since you are all such good customers," he said, "I'm going to reduce the cost of your daily beer by $20."Drinks for the ten now cost just $80.
The group still wanted to pay their bill the way we pay our taxes so the first four men were unaffected. They would still drink for free. But what about the other six men - the paying customers? How could they divide the $20 windfall so that everyone would get his 'fair share?'
They realized that $20 divided by six is $3.33. But if they subtracted that from everybody's share, then the fifth man and the sixth man would each end up being paid to drink his beer.
So, the bar owner suggested that it would be fair to reduce each man's bill by roughly the same amount, and he proceeded to work out the amounts each should pay.
And so:
The fifth man, like the first four, now paid nothing (100% savings).
The sixth now paid $2 instead of $3 (33%savings).
The seventh now pay $5 instead of $7 (28%savings).
The eighth now paid $9 instead of $12 (25% savings).
The ninth now paid $14 instead of $18 (22% savings).
The tenth now paid $49 instead of $59 (16% savings).
Each of the six was better off than before. And the first four continued to drink for free. But once outside the restaurant, the men began to compare their savings.
"I only got a dollar out of the $20,"declared the sixth man. He pointed to the tenth man," but he got $10!"
"Yeah, that's right," exclaimed the fifth man "I only saved a dollar, too. It's unfair that he got ten times more than I!"
"That's true!!" shouted the seventh man. "Why should he get $10 back when I got only two? The wealthy get all the breaks!"
"Wait a minute," yelled the first four men in unison. "We didn't get anything at all. The system exploits the poor!"
The nine men surrounded the tenth and beat him up.
The next night the tenth man didn't show up for drinks, so the nine sat down and had beers without him. But when it came time to pay the bill, they discovered something important. They didn't have enough money between all of them for even half of the bill!
And that, boys and girls, journalists and college professors, is how our tax system works. The people who pay the highest taxes get the most benefit from a tax reduction. Tax them too much, attack them for being wealthy, and they just may not show up anymore. In fact, they might start drinking overseas where the atmosphere is somewhat friendlier.
2007-03-23
Ensamme Persson
Efter det tredje avsnittet i serien Ordförande Persson (titeln ger onekligen vissa associationer...), vars innehåll fortfarande bäst hör hemma i skvallerspalterna, tonar ytterligare en bild fram av Göran Persson. Vid sidan om den självcentrerade personen som känner sig personligt sviken varje gång någon går emot honom i en politisk fråga, framstår Persson som fruktansvärt ensam.
Inte bara ensam i rollen som statsminister (en situation han delar med alla som är i toppen av en hierarki) utan också ensam privat. Inget socialt umgänge, inga vänner och under många år ett dött äktenskap. Tragiskt, men kanske ett naturligt pris för den som sätter makten före allt annat.
Inte bara ensam i rollen som statsminister (en situation han delar med alla som är i toppen av en hierarki) utan också ensam privat. Inget socialt umgänge, inga vänner och under många år ett dött äktenskap. Tragiskt, men kanske ett naturligt pris för den som sätter makten före allt annat.
2007-03-22
Sommarjobbsdebatt i Radio Stockholm
Radio Stockholm har de senaste dagarna kört flera nyhetsinslag med den senaste snyfthistorien och idag bjöds jag in i studion för att fylla den mediala rollen som "skurk".
Regeringen har nämligen dragit in statsbidraget för att erbjuda vissa ungdomar sommarjobb, sannolikt för att istället prioritera satsningen på att få fram riktiga jobb till vuxna familjeförsörjare.
Inte helt oväntat väcks då röster för att kommunen istället ska gå in och finansiera detta. Av någon outgrundlig anledning förväntas kommunen alltid lösa mänsklighetens problem, stora som små.
Men nu är inte arbetsmarknadspolitiken en kommunal uppgift. Och var tog det personliga ansvaret vägen? Vi lider av någon sorts trygghetsnarkomani i det här landet där man hela tiden förväntar sig att det ska komma stekta sparvar flygandes genom luften. Bara gapa och svälj!
Det finns sommarjobb att söka, såväl inom kommunen som på andra ställen. Riktiga jobb, som behövs.
Lidingö har Sveriges lägsta arbetslöshet. Då kan det inte vara rätt att satsa kommunala skattepengar på sysselsättningsåtgärder åt gymnasieungdomar utan istället satsa våra resurser på en bättre skola, en tryggare ålderdom och en fungerande infrastruktur.
Regeringen har nämligen dragit in statsbidraget för att erbjuda vissa ungdomar sommarjobb, sannolikt för att istället prioritera satsningen på att få fram riktiga jobb till vuxna familjeförsörjare.
Inte helt oväntat väcks då röster för att kommunen istället ska gå in och finansiera detta. Av någon outgrundlig anledning förväntas kommunen alltid lösa mänsklighetens problem, stora som små.
Men nu är inte arbetsmarknadspolitiken en kommunal uppgift. Och var tog det personliga ansvaret vägen? Vi lider av någon sorts trygghetsnarkomani i det här landet där man hela tiden förväntar sig att det ska komma stekta sparvar flygandes genom luften. Bara gapa och svälj!
Det finns sommarjobb att söka, såväl inom kommunen som på andra ställen. Riktiga jobb, som behövs.
Lidingö har Sveriges lägsta arbetslöshet. Då kan det inte vara rätt att satsa kommunala skattepengar på sysselsättningsåtgärder åt gymnasieungdomar utan istället satsa våra resurser på en bättre skola, en tryggare ålderdom och en fungerande infrastruktur.
Landshövdingebesök
Idag hade vi äran att få ta emot vår nye landshövding, Per Unckel. Samling vid Ropsten och färd med Lidingöbanan till Dalénum där planerna för den nya stadsdelen presenterades.
Vi diskuterade också flyktingmottagningen (ett ansvar som länsstyrelsen tar över efter integrationsverket vid halvårsskiftet) och det ökade behovet som har uppstått. Lidingö är ett föredöme när det gäller integration av flyktingar med en mycket stor andel som snabbt kommer ut i egen försörjning, men som så många andra kommuner har vi ont om bostäder. Vi ska dock göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken.
Behovet av ny infrastruktur i regionen liksom våra egna utmaningar med att få behålla Lidingöbanan och lösa vägfrågan få södra ön ventilerades också med landshövdingen och några av hans medarbetare.
Sammantaget ett mycket bra möte med en nyfiken, alert och påläst landshövding. Jag tror vi kommer att ha ett mycket gott samarbete de kommande åren.
Vi diskuterade också flyktingmottagningen (ett ansvar som länsstyrelsen tar över efter integrationsverket vid halvårsskiftet) och det ökade behovet som har uppstått. Lidingö är ett föredöme när det gäller integration av flyktingar med en mycket stor andel som snabbt kommer ut i egen försörjning, men som så många andra kommuner har vi ont om bostäder. Vi ska dock göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken.
Behovet av ny infrastruktur i regionen liksom våra egna utmaningar med att få behålla Lidingöbanan och lösa vägfrågan få södra ön ventilerades också med landshövdingen och några av hans medarbetare.
Sammantaget ett mycket bra möte med en nyfiken, alert och påläst landshövding. Jag tror vi kommer att ha ett mycket gott samarbete de kommande åren.
2007-03-21
Perssons fabler
Det kanske mest intressanta efter den andra intervjutimmen med Göran Persson är att alla andra inblandade mer eller mindre förnekar att hans påståenden är sanna. Det gäller flera partiledare om Perssons anklagelse gentemot Gudrun Schyman, påståendet om jobberbjudanden till Carl Bildt och Sahlins eventuella vetskap om Åsbrinks avhopp i förtid. Den enda som stöder Perssons version i något sammanhang är hans gamle kompis Björn Rosengren.
Var och en får naturligtvis dra sin egen slutsats om vem man kan lita på, men mönstret är onekligen talande.
Om nu Göran Perssons påstående om jobberbjudande till Carl Bildt är sant, vilket Bildt tydligt tillbakavisar på sin blogg, så är det kanske än mer häpnadsväckande. Här sitter den f d statsministern och berättar hur han är beredd att dela ut toppjobb till höger och vänster till en person han anser vara "så jävla dålig" och som han säger sig tycka synd om. Bl a skulle Luftfartsverket passa Carl Bildt för "han är teknikintresserad"...
Är det på så lösa boliner regeringen Persson i övrigt har utsett chefer till våra stora statliga förvaltningar? Ingen kravspec, ingen djupare analys av kvalifikationer eller lämplighet utan skjut från höften bara. Inte undra på att Göran Persson har motsatt sig all form av öppenhet kring rekrytering av toppchefer. Men nu blir det ändring på det.
Vad Carl Bildt anbelangar är det väl uppenbart att han inte behövde Göran Perssons hjälp för sin fortsatta karriär. Som internationell fredsmäklare, förhandlare och styrelseproffs har han både tryggat sin försörjning och skaffat sig ett internationellt renommé som ingen annan nu levande svensk kan mäta sig med.
Och medan Göran Persson gör en solkig sorti från den politiska scenen har Carl Bildt gjort come-back. Kan kontrasten bli tydligare?
Var och en får naturligtvis dra sin egen slutsats om vem man kan lita på, men mönstret är onekligen talande.
Om nu Göran Perssons påstående om jobberbjudande till Carl Bildt är sant, vilket Bildt tydligt tillbakavisar på sin blogg, så är det kanske än mer häpnadsväckande. Här sitter den f d statsministern och berättar hur han är beredd att dela ut toppjobb till höger och vänster till en person han anser vara "så jävla dålig" och som han säger sig tycka synd om. Bl a skulle Luftfartsverket passa Carl Bildt för "han är teknikintresserad"...
Är det på så lösa boliner regeringen Persson i övrigt har utsett chefer till våra stora statliga förvaltningar? Ingen kravspec, ingen djupare analys av kvalifikationer eller lämplighet utan skjut från höften bara. Inte undra på att Göran Persson har motsatt sig all form av öppenhet kring rekrytering av toppchefer. Men nu blir det ändring på det.
Vad Carl Bildt anbelangar är det väl uppenbart att han inte behövde Göran Perssons hjälp för sin fortsatta karriär. Som internationell fredsmäklare, förhandlare och styrelseproffs har han både tryggat sin försörjning och skaffat sig ett internationellt renommé som ingen annan nu levande svensk kan mäta sig med.
Och medan Göran Persson gör en solkig sorti från den politiska scenen har Carl Bildt gjort come-back. Kan kontrasten bli tydligare?
Tredje dialogmötet
Idag träffade vi företagare på södra Lidingö och representanter för några av företagarföreningarna för att lyssna till deras synpunkter på Södra huvudleden.
Precis som vid det första mötet med de boende öster om Högbergakorsningen var det samfällt positivt till förslaget att dra en ny väg norr om banan.
Nu återstår ett viktigt möte, kanske det viktigaste, nämligen med de som bor i Skärsätra med omnejd och som är de som är mest påverkade av vägen. Här finns såväl de som är hårt drabbade av vägens nuvarande sträckning, men också de som får negativa konsekvenser av om vägen flyttas.
Det ska bli oerhört intressant att även lyssna till deras synpunkter och se hur vi kan hitta en så bra lösning som möjligt där både trafiksäkerhet, miljö och ekonomi vägs in.
Precis som vid det första mötet med de boende öster om Högbergakorsningen var det samfällt positivt till förslaget att dra en ny väg norr om banan.
Nu återstår ett viktigt möte, kanske det viktigaste, nämligen med de som bor i Skärsätra med omnejd och som är de som är mest påverkade av vägen. Här finns såväl de som är hårt drabbade av vägens nuvarande sträckning, men också de som får negativa konsekvenser av om vägen flyttas.
Det ska bli oerhört intressant att även lyssna till deras synpunkter och se hur vi kan hitta en så bra lösning som möjligt där både trafiksäkerhet, miljö och ekonomi vägs in.
2007-03-20
Riskerade Fichtelius sin trovärdighet för detta?
Igår kväll sändes så det första av fyra program med Eric Fichtelius hemliga intervjuer med Göran Persson. Några nyheter av politiskt värde avslöjades inte, däremot undslapp sig Persson desto fler negativa personomdömen som snarare hör hemma på Expressens löpsedel än i statstelevisionens så kallade public-service utbud.
Såväl efterträdaren Mona Sahlin som dåvarande finansminister Erik Åsbrink och företrädaren på statsministerposten, Carl Bildt, beskrevs på klassiskt Perssonmanér i förklenande ordalag. Och utan att ens nämna hennes namn marginaliserade han tydligt Margot Wallström. Inte konstigt att hon strax därefter lämnade regeringen.
Bilden av Perssons enorma jag-centrerering förstärktes, men i övrigt innehöll programmet mest arkivbilder sammanbundna av Fichtelius eget berättande. Om inte de kommande programmen har större nyhetsvärde än så kan man ju undra om det var det här som Fichtelius riskerade sin integritet och journalistiska trovärdighet för...
Såväl efterträdaren Mona Sahlin som dåvarande finansminister Erik Åsbrink och företrädaren på statsministerposten, Carl Bildt, beskrevs på klassiskt Perssonmanér i förklenande ordalag. Och utan att ens nämna hennes namn marginaliserade han tydligt Margot Wallström. Inte konstigt att hon strax därefter lämnade regeringen.
Bilden av Perssons enorma jag-centrerering förstärktes, men i övrigt innehöll programmet mest arkivbilder sammanbundna av Fichtelius eget berättande. Om inte de kommande programmen har större nyhetsvärde än så kan man ju undra om det var det här som Fichtelius riskerade sin integritet och journalistiska trovärdighet för...
Miljöpartist hotas av vite för misskötsel av hus och tomt
Miljöpartiets gruppledare på Lidingö, Jan Fjellander, hotas enligt Lidingö Tidning av ett vite om 100 000 kronor för att han missköter sitt kulturhistoriska hus och låter trädgården förfalla. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen beskriver enligt tidningen tomten som "ett upplag med en osorterad samling metall, papper, plast, trä, en illa medfaren släpvagn samt kartonger och plastkassar med ospecificerat innehåll".
Ett litet tips - använd återvinningsstationen...:-)
Ett litet tips - använd återvinningsstationen...:-)
2007-03-19
Monas "meritlista"
Efter helgens extrakongress har Mona Sahlin gissningsvis nu intagit partiledarrummet i den socialdemokratiska riksdagskorriden. Socialdemokraternas förväntan på henne tycks vara hög, men frågan är vad det egentligen är för gökunge de har tagit in i stugvärmen igen.
Den berömda Toblerone-affären finns någonstans i folks medvetande, men har på senare år bagatelliserats och slätats över. Det kan därför finnas anledning att påminna om vad hon har på sin "meritlista".
Den moderata riksdagsledamoten Jan Ericson har på ett förtjänstfullt sätt satt ihop en förteckning på sin blogg:
- 1990 Svart dagmamma
- 1993 Obetald tv-licens
- 1993 2 felparkeringar registrade på obesiktad bil som har körförbud
- 1995 Privata kontantuttag på statens kreditkort, tiotusentals kronor "som förskott på lönen"
- 1995 Privata bilhyror på statens kreditkort
- 1995 Privata klädinköp på statens kreditkort
- 1995 Time-out på Mauritius på skattebetalarnas bekostnad
- 1999 98 obetalda parkeringsböter, 32 fall gick till kronofogdemyndigheten
- 1999 Sahlins företag går i konkurs efter att hon tagit ut alltför höga löner under lång tid. Men då är Sahlin redan biträdande näringsminister och ansvarig för småföretagsfrågor....
- 2000 Drygt 30.000 kronor i restskatt som inte betalas i tid (trots att Mona med kraft förklarat att "det är häftigt att betala skatt"....)
- 2001 Två obetalda räkningar som gått till kronofogden
- 2001 Bilen återigen belagd med körförbud, obesiktigad och fordonsskatten ej betald
- 2006 Sahlins dotter fick eftertraktat jobb på Sveriges Ambassad i Washington, ett jobb som normalt borde ha annonserats ut
Frågan är om väljarna 2010 tror att hon kan hantera statsfinanserna bättre än sina egna...
Lidingös kvinnor rikare än männen
Enligt färsk statistik från SCB är 34 % av Lidingös kvinnor miljonärer mot bara 33 % av männen. Även medianvärdet för kvinnornas förmögenhet ligger högre än männens.
Till stor del beror detta på att betydligt fler kvinnor än män på Lidingö äger sina lägenheter och även något fler kvinnor än män äger fritidshus. När det gäller villor är dock förhållandet det motsatta.
Till stor del beror detta på att betydligt fler kvinnor än män på Lidingö äger sina lägenheter och även något fler kvinnor än män äger fritidshus. När det gäller villor är dock förhållandet det motsatta.
"Man tilltror henne en större politisk kapacitet än hon har."
Ytterligare ett omdöme om Mona Sahlin från företrädaren, Göran Persson som ödmjukt menar att han själv är den handlingskraftige strategen...
"Hennes styrka är inte tänkandet"
Göran Persson säger sitt hjärtas mening om efterträdaren, Mona Sahlin.
2007-03-17
Sluta stympa småpojkar
Varje år stympas enligt Socialstyrelsen omkring 3000 småpojkar i Sverige , avslöjar Svenska Dagbladet. "Bara" en tredjedel av detta sker lagligt. Det är svårt att veta vad som är mest upprörande, att så många pojkar blir stympade varje år eller att det faktiskt är lagligt om det görs av en läkare eller annan "godkänd person".
Nu vill Socialstyrelsen få bukt med de illegala stympningarna genom att landstingen ska ta ett större ansvar. Detta är helt fel väg att gå. På samma sätt som kvinnlig omskärelse är lika med könsstympning är manlig omskärelse det också. Visserligen är effekten på flickor långt värre, men likväl fyller förhuden flera viktiga funktioner för mannen.
Att utan medicinska skäl skära bort en del av kroppen på ett litet barn som inte själv kan säga något om det av religösa eller kulturella motiv borde inte accepteras i Sverige år 2007.
Nu vill Socialstyrelsen få bukt med de illegala stympningarna genom att landstingen ska ta ett större ansvar. Detta är helt fel väg att gå. På samma sätt som kvinnlig omskärelse är lika med könsstympning är manlig omskärelse det också. Visserligen är effekten på flickor långt värre, men likväl fyller förhuden flera viktiga funktioner för mannen.
Att utan medicinska skäl skära bort en del av kroppen på ett litet barn som inte själv kan säga något om det av religösa eller kulturella motiv borde inte accepteras i Sverige år 2007.
Fackets rätt kan inte vara obegränsad
I en replik i Svenska Dagbladet försvarar lidingöbon och arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin fackets rätt till konfliktåtgärder. Det är i grunden en klok ståndpunkt. Självfallet måste anställda få strejka för högre lön och bättre arbetsvillkor. Det måste också vara OK för anställda som saknar och vill ha kollektivatvtal att med hjälp av sitt fackförbund vidta konfliktåtgärder för att få ett avtal på plats.
Men fackets rätt kan inte vara obegränsad. Även en arbetsgivare måste få rimliga villkor och anställda som väljer att stå vid sidan om fackföreningsrörelsen måste respekteras.
Därför är det inte rimligt att svensk lag tillåter en fackförening att sätta en arbetsplats i blockad där man saknar medlemmar. Med vilken rätt ska en fackförening få tvinga fram ett avtal mellan två andra parter som inte själva vill ha det?
En anpassning av arbetsmarknadslagstiftningen skulle inte i grunden förändra den "svenska modellen" men visa att man inte till varje pris sätter systemen framför människan.
Men fackets rätt kan inte vara obegränsad. Även en arbetsgivare måste få rimliga villkor och anställda som väljer att stå vid sidan om fackföreningsrörelsen måste respekteras.
Därför är det inte rimligt att svensk lag tillåter en fackförening att sätta en arbetsplats i blockad där man saknar medlemmar. Med vilken rätt ska en fackförening få tvinga fram ett avtal mellan två andra parter som inte själva vill ha det?
En anpassning av arbetsmarknadslagstiftningen skulle inte i grunden förändra den "svenska modellen" men visa att man inte till varje pris sätter systemen framför människan.
2007-03-16
Nuders hemliga plan
Sossarna tänker inte höja A-kassan eller ta bort jobbavdraget om de vinner valet 2010. Det framgår av ett internt dokument från Per Nuder som tidningen Fokus avslöjar.
Skrika i högan sky under valrörelsen går bra, men när det kommer till verkligheten inser även socialdemokraterna att Alliansens förändringar var nödvändiga.
Skrika i högan sky under valrörelsen går bra, men när det kommer till verkligheten inser även socialdemokraterna att Alliansens förändringar var nödvändiga.
Integritetskänsligt?
Vem som helst kan vända sig till skatteverket eller köpa taxeringskalendern och få reda på sin grannes taxerade inkomst. Så har det varit i "alla tider" och ingen har ifrågasatt att detta skulle vara integritetskränkande. Offentlighetsprincipen har istället vägt långt tyngre.
I realiteten har nog inte så många utnyttjat den möjligheten för att stilla sin privata nyfikenhet, men den har och har haft ett stort värde vid exempelvis kreditbedömningar. Därutöver har media, inte minst kvälls- och skvallerpress utnyttjat informationen för att kunna frossa i uppgifter om hur mycket kändisar tjänar.
Sen en tid tillbaka är det emellertid möjligt för vem som helst att på internet söka information om hur mycket andra tjänar, var de bor och när de är födda. En sådan sajt är Ratsit. Men detta vill Skatteverkets generaldirektör, Mats Sjöstrand, nu stoppa.
I en Brännpunktsartikel för han just fram att möjligheten för vem som helst att enkelt ta reda på vad någon annan tjänar kränker deras integritet.
Men på vilket sätt är det mer integritetskränkande om jag tar reda på vad min granne tjänar än att Expressen publicerar Mikael Persbrandts eller Mats Qvibergs inkomst?
Eftersom framförallt kvällstidningar med jämna mellanrum gladeligen publicerar listor på vem som tjänar mest och vilka inkomster olika kändisar har får man anta att det finns en stor efterfrågan på denna typ av skvaller. Sannolikt finns det också en nyfikenhet på vad grannen eller kollegan tjänar som Ratsit och andra liknande sajter tillfredsställer.
Den frågeställning Mats Sjöstrand tar upp är intressant, men han börjar i fel ända. Den fråga som måste besvaras är inte huruvida vi ska förbjuda teknik som gör det möjligt att på ett enkelt sätt ta del av offentliga uppgifter utan huruvida informationen ska vara offentlig överhuvudtaget.
I realiteten har nog inte så många utnyttjat den möjligheten för att stilla sin privata nyfikenhet, men den har och har haft ett stort värde vid exempelvis kreditbedömningar. Därutöver har media, inte minst kvälls- och skvallerpress utnyttjat informationen för att kunna frossa i uppgifter om hur mycket kändisar tjänar.
Sen en tid tillbaka är det emellertid möjligt för vem som helst att på internet söka information om hur mycket andra tjänar, var de bor och när de är födda. En sådan sajt är Ratsit. Men detta vill Skatteverkets generaldirektör, Mats Sjöstrand, nu stoppa.
I en Brännpunktsartikel för han just fram att möjligheten för vem som helst att enkelt ta reda på vad någon annan tjänar kränker deras integritet.
Men på vilket sätt är det mer integritetskränkande om jag tar reda på vad min granne tjänar än att Expressen publicerar Mikael Persbrandts eller Mats Qvibergs inkomst?
Eftersom framförallt kvällstidningar med jämna mellanrum gladeligen publicerar listor på vem som tjänar mest och vilka inkomster olika kändisar har får man anta att det finns en stor efterfrågan på denna typ av skvaller. Sannolikt finns det också en nyfikenhet på vad grannen eller kollegan tjänar som Ratsit och andra liknande sajter tillfredsställer.
Den frågeställning Mats Sjöstrand tar upp är intressant, men han börjar i fel ända. Den fråga som måste besvaras är inte huruvida vi ska förbjuda teknik som gör det möjligt att på ett enkelt sätt ta del av offentliga uppgifter utan huruvida informationen ska vara offentlig överhuvudtaget.
Andra dialogmötet
Igår kväll mötte vi representanter från hembygdsföreningen, ornitologerna och naturskyddsföreningen i det andra av fyra dialogmöten för att diskutera vilka krav vi ska ställa på en utredning om att förlägga Södra Huvudleden norr om Lidingöbanan.
Det var ett mycket bra och konstruktivt möte där en stor del av fokus lades på den känsliga naturen mellan Kottlasjöns södra spets och Lidingöbanan. Där finns ett ovanligt alkärr som har ett högt bevarandevärde. Även entrén mot Kottlasjön från Mölna Ängar lyftes fram liksom olika idéer hur man kan dämpa bullret.
Det här är viktiga aspekter som inte får glömmas bort. Sammantaget fick vi med oss bra kunskap och nya infallsvinklar till det kommande arbetet med att skriva utredningsdirektiven.
Det var ett mycket bra och konstruktivt möte där en stor del av fokus lades på den känsliga naturen mellan Kottlasjöns södra spets och Lidingöbanan. Där finns ett ovanligt alkärr som har ett högt bevarandevärde. Även entrén mot Kottlasjön från Mölna Ängar lyftes fram liksom olika idéer hur man kan dämpa bullret.
Det här är viktiga aspekter som inte får glömmas bort. Sammantaget fick vi med oss bra kunskap och nya infallsvinklar till det kommande arbetet med att skriva utredningsdirektiven.
2007-03-15
Flest kvinnliga företagare på Lidingö
Enligt Svenskt Näringslivs årliga mätning har Lidingö den största andelen kvinnliga företagare. Här går det bara 1,6 manliga företagare på varje kvinnlig jämfört med Sverige som helhet där nästan tre gånger så många företag drivs av män som av kvinnor.
Klottrare friad
Enligt tidningen Metro har en klottrare i Västerbotten friats av tingsrätten. Anledningen? Han hade klottrat på glas vilket var "lätt" att ta bort och då ansågs det inte som åverkan.
Antingen har tingsrätten i Umeå fått total kortslutning, eller så är det dags för justitieministern att författa en ny proposition...
Antingen har tingsrätten i Umeå fått total kortslutning, eller så är det dags för justitieministern att författa en ny proposition...
2007-03-14
Öppen dialog om Södra Huvudleden
Frågan om hur genomfartsvägen på södra Lidingö ska dras har gäckat såväl boende som beslutsfattare i flera decennier. Konflikterna har varit många och debatterna hätska.
På något sätt måste vi ändå lösa problemet för den nuvarande dragningen är trafikfarlig och mycket problematisk för de närboende i Skärsätra då den slingrar sig rakt igenom ett villaområde.
Flera olika alternativ har utretts och avfärdats av olika skäl, men p g a politiska låsningar har den till synes mest naturliga dragningen inte studerats närmare och detta trots att mark finns tillgänglig och en gammal detaljplan existerar.
Det vore bedrägligt att påstå att en ny vägdragning mellan Skärsätra och Högberga saknar komplikationer, men istället för att avfärda den på lösa boliner är det enda rimliga att utreda frågan och se om det är möjligt eller ej.
Nu finns en politisk majoritet bestående av moderaterna och folkpartiet som har kommit överens om att utreda en vägdragning norr om Lidingöbanan, men vi har också stor respekt för de grupper som av olika skäl är tveksamma eller rent av uttalade motståndare till en sådan vägdragning. Vi har därför bestämt att innan några utredningsdirektiv skrivs kommer vi att bjuda in boende, företagare och intresseorganisationer till dialogmöten, för att lyssna på de farhågor man har och vilka potentiella risker som måste åtgärdas. Det kan gälla buller, miljö, trafiksäkerhet eller annat som följer av en ny vägdragning. Likaså hur man bedömer behovet av en lösning på dagens problem.
Under måndagskvällen hade vi det första dialogmötet, denna gång med boende öster om Högberga-korsningen. Inte helt förvånande var denna grupp samfällt mycket positiv till en ny och bättre vägdragning. Det var nästan så att vi som representerade kommunen kände oss som bromsklossar.
När vi längre fram träffar boende i Skärsätraområdet kommer säkert tongångarna vara något annorlunda, men det är just det som är vitsen med dessa möten. Att få ta del av olika intressegruppers synpunkter, krav och önskemål för att sedan försöka väga ihop dem på ett bra sätt.
Vi har en lång väg (haha) framför oss, men det känns som om resan har börjat bra i alla fall.
På något sätt måste vi ändå lösa problemet för den nuvarande dragningen är trafikfarlig och mycket problematisk för de närboende i Skärsätra då den slingrar sig rakt igenom ett villaområde.
Flera olika alternativ har utretts och avfärdats av olika skäl, men p g a politiska låsningar har den till synes mest naturliga dragningen inte studerats närmare och detta trots att mark finns tillgänglig och en gammal detaljplan existerar.
Det vore bedrägligt att påstå att en ny vägdragning mellan Skärsätra och Högberga saknar komplikationer, men istället för att avfärda den på lösa boliner är det enda rimliga att utreda frågan och se om det är möjligt eller ej.
Nu finns en politisk majoritet bestående av moderaterna och folkpartiet som har kommit överens om att utreda en vägdragning norr om Lidingöbanan, men vi har också stor respekt för de grupper som av olika skäl är tveksamma eller rent av uttalade motståndare till en sådan vägdragning. Vi har därför bestämt att innan några utredningsdirektiv skrivs kommer vi att bjuda in boende, företagare och intresseorganisationer till dialogmöten, för att lyssna på de farhågor man har och vilka potentiella risker som måste åtgärdas. Det kan gälla buller, miljö, trafiksäkerhet eller annat som följer av en ny vägdragning. Likaså hur man bedömer behovet av en lösning på dagens problem.
Under måndagskvällen hade vi det första dialogmötet, denna gång med boende öster om Högberga-korsningen. Inte helt förvånande var denna grupp samfällt mycket positiv till en ny och bättre vägdragning. Det var nästan så att vi som representerade kommunen kände oss som bromsklossar.
När vi längre fram träffar boende i Skärsätraområdet kommer säkert tongångarna vara något annorlunda, men det är just det som är vitsen med dessa möten. Att få ta del av olika intressegruppers synpunkter, krav och önskemål för att sedan försöka väga ihop dem på ett bra sätt.
Vi har en lång väg (haha) framför oss, men det känns som om resan har börjat bra i alla fall.
2007-03-13
Tänk om Odenberg
Forna tiders diktaturer övervakade sina medborgare genom brevcensur. Med argument om att försvara riket mot inre och yttre fiender kränkte man sina medborgares integritet.
I ett demokratiskt samhälle som vårt skulle en sådan ordning idag uppfattas som oacceptabel. Vad är det då som gör att regeringen lägger fram ett förslag som, Svenska Dagbladet uttryckte det, innebär att "alla medborgares mejl och alla deras samtal över gränsen ska genomsökas – utan att de misstänks för brott, utan prövning i domstol"?
Något vettigt svar på den frågan finns egentligen inte. Att den som är misstänkt för brott kan sättas under bevakning och få telefon och annat avlyssnat är en sak och då först efter särskild prövning. Men att alla och envar ska få sin integritet kränkt är inte ett rimligt pris för att fösvarsministern ska försöka hitta en nål i en höstack.
Det är dags för Mikael Odenberg att tänka om. Målet helgar inte alltid medlen.
I ett demokratiskt samhälle som vårt skulle en sådan ordning idag uppfattas som oacceptabel. Vad är det då som gör att regeringen lägger fram ett förslag som, Svenska Dagbladet uttryckte det, innebär att "alla medborgares mejl och alla deras samtal över gränsen ska genomsökas – utan att de misstänks för brott, utan prövning i domstol"?
Något vettigt svar på den frågan finns egentligen inte. Att den som är misstänkt för brott kan sättas under bevakning och få telefon och annat avlyssnat är en sak och då först efter särskild prövning. Men att alla och envar ska få sin integritet kränkt är inte ett rimligt pris för att fösvarsministern ska försöka hitta en nål i en höstack.
Det är dags för Mikael Odenberg att tänka om. Målet helgar inte alltid medlen.
2007-03-12
Folkpartiet attackerar Maud Olofsson
I en debattartikel i Dagens Nyheter anklagar folkpartiets partisekreterare, Erik Ullenhag, Maud Olofsson och centerpartiet för nyliberalism. Ett mycket värre skällsord finns knappast i den folkpartistiska vokabulären.
Men vad är så nyliberalt med att vilja se över den svenska arbetsrätten som faktiskt har en hel del brister eller ifrågasätta det bruksvärdeshyressystem som skapar långa bostadsköer och en stor svart marknad för hyreslägenheter i attraktiva områden.
Något märkligt är också attacken med tanke på Alliansens framgångar och att det vore mer naturligt att rikta in sig på den gemensamma fienden. Vilka motiv Ullenhag har kan vi ju bara spekulera i, kanske hoppas han på att bli ny partiledare. Trist och onödigt är det i alla fall.
Själv skulle jag föredra om våra lokala centerpartister mer präglades av Maud Olofssons nytänkande än det populistiska missnöjesparti man är idag. Då hade de också kunnat vara en bra samarbetspartner i den framtida utvecklingen av Lidingö.
Men vad är så nyliberalt med att vilja se över den svenska arbetsrätten som faktiskt har en hel del brister eller ifrågasätta det bruksvärdeshyressystem som skapar långa bostadsköer och en stor svart marknad för hyreslägenheter i attraktiva områden.
Något märkligt är också attacken med tanke på Alliansens framgångar och att det vore mer naturligt att rikta in sig på den gemensamma fienden. Vilka motiv Ullenhag har kan vi ju bara spekulera i, kanske hoppas han på att bli ny partiledare. Trist och onödigt är det i alla fall.
Själv skulle jag föredra om våra lokala centerpartister mer präglades av Maud Olofssons nytänkande än det populistiska missnöjesparti man är idag. Då hade de också kunnat vara en bra samarbetspartner i den framtida utvecklingen av Lidingö.
2007-03-10
Kommunal rikskonferens i Örebro
Moderaternas kommunala rikskonferens samlade i år 1 700 deltagare i Örebro. Stämningen var, inte oväntat, mycket uppsluppen och seminarierna höll genomgående hög kvalitet. Två av dem berörde mig extra mycket.
Den första handlade om Olweus-programmet mot mobbning i skolan. Programmet är forskningsbaserat och utvcklat av den svenske professorn Dan Olweus som är verksam i Norge. Olweus betonar, till skillnad från många andra anti-mobbningsprogram, de vuxnas totala ansvar och menar att mobbning inte kan hanteras som vanliga konflikter mellan ungdomar utan som den kränkning av den utsatta eleven det faktiskt är frågan om.
En trygg och säker skolmiljö borde vara en självklarhet för alla, men dessvärre är det inte det. Min kommunalrådskollega, Maria Stockhaus, har introducerat programmet i Sollentuna och jag är mycket nyfiken på att lära mig mer om detta. Kanske kan det också vara något för Lidingös skolor?
Det andra seminariet handlade om Sverigedemokraterna och presenterades av Helene Lööw, forskare och tidigare chef för Forum för levande historia. Hon är en av landets främsta kännare av den svenska nazismen och gav en mycket insiktsfull bild av Sverigedemokraternas historia, struktur och arbetssätt. Myckat bra att känna till för att kunna bemöta deras fördomsfulla politik.
Konferensen avslutades med att Fredrik Reinfeldt höll ett lysande tal om vikten av att att ett parti måste anpassa sig och möta dagens utmaningar och inte som socialdemokraterna fastna vid gårdagens problem och lösningar.
En stor del av talet uppehöll han sig vid klimatfrågan där han bl a pekade på behovet av globala lösningar och samverkan över nationsgränser. Han tog också upp möjligheten att växla fordonsskatten mot en utsläppsskatt, helt i linjen med synen att moderaterna inte är emot bilismen men att dess negativa effekter på miljön måste lösas.
Den första handlade om Olweus-programmet mot mobbning i skolan. Programmet är forskningsbaserat och utvcklat av den svenske professorn Dan Olweus som är verksam i Norge. Olweus betonar, till skillnad från många andra anti-mobbningsprogram, de vuxnas totala ansvar och menar att mobbning inte kan hanteras som vanliga konflikter mellan ungdomar utan som den kränkning av den utsatta eleven det faktiskt är frågan om.
En trygg och säker skolmiljö borde vara en självklarhet för alla, men dessvärre är det inte det. Min kommunalrådskollega, Maria Stockhaus, har introducerat programmet i Sollentuna och jag är mycket nyfiken på att lära mig mer om detta. Kanske kan det också vara något för Lidingös skolor?
Det andra seminariet handlade om Sverigedemokraterna och presenterades av Helene Lööw, forskare och tidigare chef för Forum för levande historia. Hon är en av landets främsta kännare av den svenska nazismen och gav en mycket insiktsfull bild av Sverigedemokraternas historia, struktur och arbetssätt. Myckat bra att känna till för att kunna bemöta deras fördomsfulla politik.
Konferensen avslutades med att Fredrik Reinfeldt höll ett lysande tal om vikten av att att ett parti måste anpassa sig och möta dagens utmaningar och inte som socialdemokraterna fastna vid gårdagens problem och lösningar.
En stor del av talet uppehöll han sig vid klimatfrågan där han bl a pekade på behovet av globala lösningar och samverkan över nationsgränser. Han tog också upp möjligheten att växla fordonsskatten mot en utsläppsskatt, helt i linjen med synen att moderaterna inte är emot bilismen men att dess negativa effekter på miljön måste lösas.
2007-03-08
Jämställd förskola
Delegationen för jämställdhet i förskolan hävdar att jämställdheten i förskolan kräver fler utbildade förskollärare och att dessa får utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor.
Nog för att utbildade förskollärare behövs av många skäl, men nog är det viktigare att locka fler män att arbeta inom barnomsorgen om det just är ökad jämställdhet som eftersträvas. Ingenting är ju så starkt som exemplets makt.
Idag är det ju dessvärre så att de få män som finns inom barnomsorgen snarast möts med misstänksamhet.
Nog för att utbildade förskollärare behövs av många skäl, men nog är det viktigare att locka fler män att arbeta inom barnomsorgen om det just är ökad jämställdhet som eftersträvas. Ingenting är ju så starkt som exemplets makt.
Idag är det ju dessvärre så att de få män som finns inom barnomsorgen snarast möts med misstänksamhet.
Trängselskatten kostar mer än det smakar
Den stora nyheten i regeringens promemoria om trängselskatten tycks vara att även taxibilar får betala. Inte helt oväntat protesterar taxibranschen högljutt och försöker med en dåres envishet hävda att man i själva verket är kollektivtrafik (jag skulle vilja se den 3-barnsmamma som släpar matkassar på tunnelbanan hålla med om det argumentet).
Jag har svårt att tycka extra synd om just taxi. Om eländet med trängselskatt nu ska återinföras är det väl rimligt att inte taxi har en konkurrensfördel gentemot budbilar.
Men den stora nyheten tycks media ha missat, nämligen att trängselskatten kostar bilsterna 740 miljoner kronor per år men kvar till väginvesteringar blir det bara 360 miljoner kronor. Över hälften av skatten försvinner alltså i hanteringen av systemet.
Stockholms bilister får således betala ett högt pris för att centerpartiet ska acceptera utbyggnaden av Förbifart Stockholm. Är det inte dags att tänka om?
Jag har svårt att tycka extra synd om just taxi. Om eländet med trängselskatt nu ska återinföras är det väl rimligt att inte taxi har en konkurrensfördel gentemot budbilar.
Men den stora nyheten tycks media ha missat, nämligen att trängselskatten kostar bilsterna 740 miljoner kronor per år men kvar till väginvesteringar blir det bara 360 miljoner kronor. Över hälften av skatten försvinner alltså i hanteringen av systemet.
Stockholms bilister får således betala ett högt pris för att centerpartiet ska acceptera utbyggnaden av Förbifart Stockholm. Är det inte dags att tänka om?
Var hittar man taxi som hittar?
Förslaget om att taxiförarna ska ha utbildning är nog bra. Ännu bättre vore det om taxiväxlarna visste var de ska skicka bilarna. När jag igår efter konferensen med justitiministern ringde Taxi 020 för att beställa en bil till Rosenbad fick jag följande svar:
- Var ligger det? Ringer du från Stockholm?
- Var ligger det? Ringer du från Stockholm?
2007-03-07
Bra intitativ av justitieministern
En stor del av gårdagen ägnades åt en konferens på Rosenbad där justitieminister Beatrice Ask hade bjudit in representanter från landets 21 polisstyrelser för att berätta om styrelsernas viktiga roll och regeringens förväntningar på dessa.
Ett mycket bra initiativ som gav utrymme för dialog och kunskapsinhämtning. Det står också i bjärt kontrast till förra regeringen. Under mina 4 år i en annan regional statlig styrelse, nämligen länsarbetsnämnden, såg vi varken skymten av ansvarig minister eller ens någon från departementet.
Ett mycket bra initiativ som gav utrymme för dialog och kunskapsinhämtning. Det står också i bjärt kontrast till förra regeringen. Under mina 4 år i en annan regional statlig styrelse, nämligen länsarbetsnämnden, såg vi varken skymten av ansvarig minister eller ens någon från departementet.
Lättköpt poäng
Dagens Nyheters Peter Wolodarski gör sig lustig över att Göran Persson köpte en del möbler från Sagerska Palatset när han lämnade posten som statsminister. Men vad hade varit alternativet, att sälja de gamla nedgångna sofforna eller paret Persson-Steens äktenskapliga bädd på Ebay ungefär som Britney Spears avklippta hår?
En billig poäng av en annars skarpsynt skribent.
En billig poäng av en annars skarpsynt skribent.
Klimatfrågan kräver eftertanke
I en väl avvägd ledare skriver Svenska Dagbladets Per Ericson idag om klimatfrågan. På senare tid har den seglat upp som den kanske hetaste politiska frågan just nu och i media presenteras (för det mesta) okritiskt påståenden människans påverkan på klimatet.
Vi ska vara ödmjuka inför möjligheten att människans eget beteende faktiskt kan ha en inverkan på klimatet (om inte annat för användningen av fossila bränslen en mängd andra negativa konsekvenser med sig - och det är dessutom en ändlig resurs), men det gäller att inte dra alltför snabba slutsatser utan som alla andra stora och svåra frågor kräver även klimatfrågan eftertanke. Det är viktigt att olika teorier granskas, att vetenskapsmän (och kvinnor) får arbeta förutsättningslöst och inte styras av förutfattade politiska meningar.
Vi ska vara ödmjuka inför möjligheten att människans eget beteende faktiskt kan ha en inverkan på klimatet (om inte annat för användningen av fossila bränslen en mängd andra negativa konsekvenser med sig - och det är dessutom en ändlig resurs), men det gäller att inte dra alltför snabba slutsatser utan som alla andra stora och svåra frågor kräver även klimatfrågan eftertanke. Det är viktigt att olika teorier granskas, att vetenskapsmän (och kvinnor) får arbeta förutsättningslöst och inte styras av förutfattade politiska meningar.
2007-03-06
Klokt förslag om ny tandvårdsförsäkring
Egentligen är det rätt märkligt att Sverige som i alla andra sammanhang har så väl utbyggda trygghetssystem fortfarande saknar ett bra skydd på tandvårdsområdet. Vanligtvis handlar det om att gå och kolla tänderna en gång om året, kanske laga något hål eller rensa bort lite tandsten. Obehaget med själva undersökningen är för de allra flesta av oss större än hålet (haha) det gräver i plånboken.
Själv var jag på mitt årliga besök i förra veckan och gick därifrån 850:- fattigare. Det är ingen orimlig kostnad och jag kan planera för den eftersom den uppkommer varje år.
Däremot kan tandläkarkostnaderna rusa iväg till rena fantasisummor för den som måste genomföra större ingrepp. 50-100 000:- är inget ovanligt i dessa sammanhang. Därför är tandvårdsutredningens förslag om att 50 % av kostnaderna över 3 000:- och 85 % över 15 000:- ersätts av staten mycket bra.
Men den dryga miljard det kostar att subventionera de regelbundna tandläkarbesöken med 300:- vartannat år (600:- för pensionärer och 20-29-åringar), som också finns med i utredningens förslag, kan regeringen använda till något mycket bättre.
Själv var jag på mitt årliga besök i förra veckan och gick därifrån 850:- fattigare. Det är ingen orimlig kostnad och jag kan planera för den eftersom den uppkommer varje år.
Däremot kan tandläkarkostnaderna rusa iväg till rena fantasisummor för den som måste genomföra större ingrepp. 50-100 000:- är inget ovanligt i dessa sammanhang. Därför är tandvårdsutredningens förslag om att 50 % av kostnaderna över 3 000:- och 85 % över 15 000:- ersätts av staten mycket bra.
Men den dryga miljard det kostar att subventionera de regelbundna tandläkarbesöken med 300:- vartannat år (600:- för pensionärer och 20-29-åringar), som också finns med i utredningens förslag, kan regeringen använda till något mycket bättre.
2007-03-05
Byt trängselskatten mot kommunal medfinansiering
Jag har fått flera kommentarer om trängselskatten fast jag inte har skrivit ett ord om den på denna blogg (förrän nu) förutom att jag nämnt att en debattartikel i ämnet blivit refuserad av både DN och SvD.
En person ville dessutom att jag skulle publicera artikeln på bloggen, men den är alldeles för lång för det. Däremot kan jag kort berätta vad förslaget i artikeln gick ut på och som rubriken ovan antyder handlar det om att regeringen borde förhandla med kommunerna i Stockholms län (på samma sätt som man förhandlar med kommunerna runt Mälardalen när det gäller Citybanan) om att istället för trängselskatten be kommunerna medfinansiera de kommande vägprojekten.
Det finns en rad fördelar med ett sådant upplägg jämfört med trängselskatten:
En person ville dessutom att jag skulle publicera artikeln på bloggen, men den är alldeles för lång för det. Däremot kan jag kort berätta vad förslaget i artikeln gick ut på och som rubriken ovan antyder handlar det om att regeringen borde förhandla med kommunerna i Stockholms län (på samma sätt som man förhandlar med kommunerna runt Mälardalen när det gäller Citybanan) om att istället för trängselskatten be kommunerna medfinansiera de kommande vägprojekten.
Det finns en rad fördelar med ett sådant upplägg jämfört med trängselskatten:
- Under försöket var Essingeleden nära sitt kapacitetstak. Det är stor risk att Sveriges mest trafikerade led kollapsar om trängselskatten återinförs.
- Trängselskatten slår orättvist eftersom den enbart drabbar dem som behöver passera vissa tullsnitt. Det går knappast att hävda att just dessa bilister orsakar mer trängsel än andra eller att de har mer nytta av de kommande väginvesteringarna än övriga trafikanter i regionen.
- Systemet är rättsosäkert. En stor mängd passager registreras inte och nu vill Vägverket dessutom försämra träffsäkerheten ytterligare.
- Miljöeffekterna av trängselskatten var högst marginella, i synnerhet i relation till systemets enorma kostnad. Bättre miljö uppnås om de planerade trafiklederna byggs och om Stockholms stad tar bort en del av de flaskhalsar som har tillkommit på senare år.
- Men det kanske allvarligaste är kostnaden för hela systemet. För att få in 500 miljoner kronor netto varje år till nya väginvesteringar kostar det ytterligare 270 miljoner kronor/år att hantera systemet. Det blir alltså en överbeskattning på över 50 % som inte kommer att ge en enda meter väg.
Om vi istället fördelar de 500 miljoner kronorna per invånare motsvarar det 384:-/år för en normalinkomsttagare. Detta ska jämföras med trängselskattesystemet som kan kosta vissa bilister över 10 000 kronor om året, medan andra inte behöver betala någonting. Och detta trots att vi alla har nytta av ett fungerande vägnät på samma sätt som vi alla behöver järnvägsspår, hamnar och flygplatser.
2007-03-04
Påhoppad i krönika
Den 17 februari pulicerade Milena Bergquist en krönika i Svenska Dagbladets bilaga Magasinet, där hon riktar en del ogrundade anklagelser mot mig. Eftersom jag ansåg att det hon skrev var fel skickade jag in ett svar till SvD, men efter 14 dagar har de fortfarande inte publicerat detsamma.
Det är inte första gången en tidning låter bli att låta någon gå i svaromål, men det visar återigen hur viktigt det är att bryta upp medias åsiktsoligopol. Jag vill i sammanhanget ge en eloge till Ldingö Tidning som i fredagens nummer publicerade mitt svar som lyder som följer:
Det är inte första gången en tidning låter bli att låta någon gå i svaromål, men det visar återigen hur viktigt det är att bryta upp medias åsiktsoligopol. Jag vill i sammanhanget ge en eloge till Ldingö Tidning som i fredagens nummer publicerade mitt svar som lyder som följer:
För att synas i dagens täta mediabrus brukar det numera höra till varje krönikörs språkliga arsenal att med jämna mellanrum leverera ett karaktärsmord eller två. Vanligtvis brukar måltavlan utgöras av någon känd artist eller idrottare, högt uppsatt politiker eller storbolags VD, någon som ”alla” har en uppfattning om och där läsaren kan förfasa sig i takt med krönikörens nedslag vid tangentbordet.
Därför var det med viss förvåning jag läste Milena Bergquists krönika (SvD 17/2) och fann att jag själv plötsligt var måltavla och utmålad som miljöbov. Mot bättre vetande och utan att någonsin ha frågat mig påstår Bergquist nämligen att jag inte vill ha kvar Lidingöbanan och att jag inte heller bryr mig om naturen på Lidingö.
Eftersom Bergquist själv bor på Lidingö, bara ett stenkast från Lidingöbanan, kan det knappast ha undgått henne vad vi moderater har gått till val på och vad jag personligen har uttalat i ett antal intervjuer i lokaltidningen, nämligen att vi vill verka för att Lidingöbanan är kvar och att miljöaspekterna på en eventuell ny vägdragning kommer att väga mycket tungt.
Istället tycks Bergquist ha gjort sig till talesman för det lokala missnöjespartiet vars ledare hon bor granne med och som länge försökt påstå att vi moderater egentligen skulle vilja lägga ner Lidingöbanan, fast de vet att det inte är sant.
Mer om nedladdning
Som jag skrev i mitt förra inlägg uppskattar jag verkligen att få kommentarer, men det är inte alltid jag kommer att hålla med i sak. Så är fallet när det gäller nedladdning där flera av de som skrivit inlägg inte tycks förstå det grundläggande problemet, nämligen att man faktiskt gratis och utan tillstånd använder något som tillhör någon annan.
Visst man kan kan moralisera över de fantasisummor vissa kända skådespelare och artister tjänar, men det rättfärdigar inte den illegala nedladdningen. Det är bara att avstå från att lyssna på deras musik eller se deras filmer helt och hållet så kommer deras inkomster snabbt att sjunka. Men det vill ni inte, för ni vill både ha kakan och äta den.
Inte heller håller argumentet att det är bra marknadsföring, för om så vore fallet skulle ju upphovsmännen själva lägga ut materialet gratis. I vilket fall så måste det vara upp till dem själva att bedöma den saken.
Men det kanske minst begåvade argumentet kommer från de som på fullaste allvar hävdar att upphovsmannen inte förlorar något på en illegal nedladddning där för att en utebliven nedladdning inte nödvändigtvis innebär ett köp av en fil eller en skiva. Om alla agerade så skulle upphovsmannen alltså inte tjäna någonting alls på sitt arbete? Är det verkligen rimligt?
Man kan också jämföra med de som plankar på SL, företag som stjäl patent eller som tillverkar kopior på märkeskläder. Inte i något fall finns det en garanterad intäkt om den illegala hanteringen skulle upphöra, men sannolikheten är tämligen stor. Och varför ska vissa määniskor ha rätt att ta sig något gratis som vi andra betalar för eller som Pirate Bay tjäna pengar på andras arbete utan att göra rätt för sig?
Visst man kan kan moralisera över de fantasisummor vissa kända skådespelare och artister tjänar, men det rättfärdigar inte den illegala nedladdningen. Det är bara att avstå från att lyssna på deras musik eller se deras filmer helt och hållet så kommer deras inkomster snabbt att sjunka. Men det vill ni inte, för ni vill både ha kakan och äta den.
Inte heller håller argumentet att det är bra marknadsföring, för om så vore fallet skulle ju upphovsmännen själva lägga ut materialet gratis. I vilket fall så måste det vara upp till dem själva att bedöma den saken.
Men det kanske minst begåvade argumentet kommer från de som på fullaste allvar hävdar att upphovsmannen inte förlorar något på en illegal nedladddning där för att en utebliven nedladdning inte nödvändigtvis innebär ett köp av en fil eller en skiva. Om alla agerade så skulle upphovsmannen alltså inte tjäna någonting alls på sitt arbete? Är det verkligen rimligt?
Man kan också jämföra med de som plankar på SL, företag som stjäl patent eller som tillverkar kopior på märkeskläder. Inte i något fall finns det en garanterad intäkt om den illegala hanteringen skulle upphöra, men sannolikheten är tämligen stor. Och varför ska vissa määniskor ha rätt att ta sig något gratis som vi andra betalar för eller som Pirate Bay tjäna pengar på andras arbete utan att göra rätt för sig?
Bloggen redan uppmärksammad
Redan efter några dagar är det många som har hittat hit vilket är trevligt. Det har också blivit uppmärksammat på flera andra bloggar, bl a Fredrick Federley, Gudmundson, Lidingösidan, Politikerbloggen, Anna C Johansson och en Per Westberg.
Sånt är alltid roligt. Man skriver ju för att läsas. Jag får också passa på och tacka er som tar er tid att kommentera de olika inläggen. En bra debatt kräver att argument och åsikter ställs mot varandra.
Sånt är alltid roligt. Man skriver ju för att läsas. Jag får också passa på och tacka er som tar er tid att kommentera de olika inläggen. En bra debatt kräver att argument och åsikter ställs mot varandra.
2007-03-02
Det goda facket
På bubblare.se finns en underbar filmsnutt om "Det goda facket" som tydligt visar hur facket använder sin makt mot en liten entreprenör, i detta fall den numera berömda salladsbaren Wild 'nFresh.
Dags att stoppa illegal nedladdning
Lyssnade på morgonen till ett mycket intressant föredrag av Gerre Versteegh, grundare av och ägare till Lidingöföretaget Bonver, nordens ledande distributör video och dvd-filmer.
Företaget har på lite drygt 20 år växt till att bli Lidingös största privata arbetsgivare och är en riktig successtory.
Gerre tog bl a upp den undfallenhet som riksdag och regering visar mot den illegala nedladdningen av musik och filmer som inte bara är ett hot mot distributionsföretag som Bonver, utan faktiskt mot alla som arbetar med musik och film.
Hur ska kompositörer, musiker, manusförfattare, stuntmän, skådespelare, producenter, m fl få betalt för sina insatser om vi som konsumenter i slutändan inte är beredda att betala för det vi nyttjar?
Idag görs det lika många illegala nedladdningar av filmer (15 miljoner varje år) som det görs biobesök. Om den utvecklingen får fortsätta kommer såväl musik- som filmbranschen få mycket stora problem.
Det är naturligtvis inte lätt att stävja detta. Internet är globalt och det är svårt för ett enskilt land att ensamt stoppa brottsligheten. Ett tydligt exempel på detta var när Pirate Bay stängdes i Sverige. Strax därefter uppstod verksamheten från Holland istället.
Ett stort ansvar har naturligtvis internetleverantörerna såsom, Telia, ComHem, GlocalNet, m fl. Om de ville skulle de aktivt kunna medverka i kampen mot brottsligheten genom att exempelvis spärra accessen till välkända piratsidor. Så gör man i Danmark, varför inte i Sverige? Troligen därför att internetleverantörerna tjänar stora pengar på att sälja bredbandskapacitet som annars inte skulle behövas.
Ett annat ansvar har media som gärna framställer den illegala nedladdningen som Davids kamp mot Goliat, de oskuldsfulla ungdomarnas protest mot de stora kommersiella bolagen. Men lika olagligt som det är att köpa en stulen TV på Sergels Torg, lika olagligt är det att ladda ner en film på nätet som man inte betalar för.
Sen ska vi inte glömma att Pirate Bay och andra liknande aktörer i allra högsta grad är kommmersiella aktörer själva. De tjänar stora pengar på sina sajter, inte genom att ta betalt för filmerna, utan genom att sälja reklamplats. Men de pengarna ser artisterna, skådespelarna och upphovsmännen aldrig röken av...
Företaget har på lite drygt 20 år växt till att bli Lidingös största privata arbetsgivare och är en riktig successtory.
Gerre tog bl a upp den undfallenhet som riksdag och regering visar mot den illegala nedladdningen av musik och filmer som inte bara är ett hot mot distributionsföretag som Bonver, utan faktiskt mot alla som arbetar med musik och film.
Hur ska kompositörer, musiker, manusförfattare, stuntmän, skådespelare, producenter, m fl få betalt för sina insatser om vi som konsumenter i slutändan inte är beredda att betala för det vi nyttjar?
Idag görs det lika många illegala nedladdningar av filmer (15 miljoner varje år) som det görs biobesök. Om den utvecklingen får fortsätta kommer såväl musik- som filmbranschen få mycket stora problem.
Det är naturligtvis inte lätt att stävja detta. Internet är globalt och det är svårt för ett enskilt land att ensamt stoppa brottsligheten. Ett tydligt exempel på detta var när Pirate Bay stängdes i Sverige. Strax därefter uppstod verksamheten från Holland istället.
Ett stort ansvar har naturligtvis internetleverantörerna såsom, Telia, ComHem, GlocalNet, m fl. Om de ville skulle de aktivt kunna medverka i kampen mot brottsligheten genom att exempelvis spärra accessen till välkända piratsidor. Så gör man i Danmark, varför inte i Sverige? Troligen därför att internetleverantörerna tjänar stora pengar på att sälja bredbandskapacitet som annars inte skulle behövas.
Ett annat ansvar har media som gärna framställer den illegala nedladdningen som Davids kamp mot Goliat, de oskuldsfulla ungdomarnas protest mot de stora kommersiella bolagen. Men lika olagligt som det är att köpa en stulen TV på Sergels Torg, lika olagligt är det att ladda ner en film på nätet som man inte betalar för.
Sen ska vi inte glömma att Pirate Bay och andra liknande aktörer i allra högsta grad är kommmersiella aktörer själva. De tjänar stora pengar på sina sajter, inte genom att ta betalt för filmerna, utan genom att sälja reklamplats. Men de pengarna ser artisterna, skådespelarna och upphovsmännen aldrig röken av...
Äntligen hushållsnära tjänster
Igår presenterade regeringen sitt förslag om en 50 % skattereduktion vid köp av hushållsnära tjänster. Det tog inte många timmar förrän jag fick flera positiva kommentarer från vänner och bekanta som sa att nu hade de minsann råd att kosta på sig denna avlastning.
Jag tror att det här är en av de viktigaste jämställdhetsåtgärderna regeringen kan genomföra. Dels får framförallt många kvinnor (trots allt är det fortfarande så att kvinnor gör merparten av hushållsarbetet) möjlighet till en välbehövlig avlastning, dels får de många (återigen främst) kvinnor som idag arbetar svart nu tillgång till det sociala skyddsnät vi andra så gärna tar för givet.
Heder åt Anders Borg och Maud Olofsson för detta kloka förslag.
Jag tror att det här är en av de viktigaste jämställdhetsåtgärderna regeringen kan genomföra. Dels får framförallt många kvinnor (trots allt är det fortfarande så att kvinnor gör merparten av hushållsarbetet) möjlighet till en välbehövlig avlastning, dels får de många (återigen främst) kvinnor som idag arbetar svart nu tillgång till det sociala skyddsnät vi andra så gärna tar för givet.
Heder åt Anders Borg och Maud Olofsson för detta kloka förslag.
2007-03-01
Ta reda på fakta tycks inte vara så viktigt
För att synas i dagens täta mediabrus brukar det numera höra till varje krönikörs språkliga arsenal att med jämna mellanrum leverera ett karaktärsmord eller två. Vanligtvis brukar måltavlan utgöras av någon känd artist eller idrottare, högt uppsatt politiker eller storbolags VD, någon som ”alla” har en uppfattning om och där läsaren kan förfasa sig i takt med krönikörens nedslag vid tangentbordet.
Därför var det med viss förvåning jag läste Milena Bergquists krönika (SvD 17/2) och fann att jag själv plötsligt var måltavla och utmålad som miljöbov. Mot bättre vetande och utan att någonsin ha frågat mig påstår Bergquist nämligen att jag inte vill ha kvar Lidingöbanan och att jag inte heller bryr mig om naturen på Lidingö.
Eftersom Bergquist själv bor på Lidingö, bara ett stenkast från Lidingöbanan, kan det knappast ha undgått henne vad vi moderater har gått till val på och vad jag personligen har uttalat i ett antal intervjuer i lokaltidningen, nämligen att vi vill verka för att Lidingöbanan är kvar och att miljöaspekterna på en eventuell ny vägdragning kommer att väga mycket tungt.
Istället tycks Bergquist ha gjort sig till talesman för det lokala missnöjespartiet vars ledare hon bor granne med och som länge försökt påstå att vi moderater egentligen skulle vilja lägga ner Lidingöbanan, fast de vet att det inte är sant.
Därför var det med viss förvåning jag läste Milena Bergquists krönika (SvD 17/2) och fann att jag själv plötsligt var måltavla och utmålad som miljöbov. Mot bättre vetande och utan att någonsin ha frågat mig påstår Bergquist nämligen att jag inte vill ha kvar Lidingöbanan och att jag inte heller bryr mig om naturen på Lidingö.
Eftersom Bergquist själv bor på Lidingö, bara ett stenkast från Lidingöbanan, kan det knappast ha undgått henne vad vi moderater har gått till val på och vad jag personligen har uttalat i ett antal intervjuer i lokaltidningen, nämligen att vi vill verka för att Lidingöbanan är kvar och att miljöaspekterna på en eventuell ny vägdragning kommer att väga mycket tungt.
Istället tycks Bergquist ha gjort sig till talesman för det lokala missnöjespartiet vars ledare hon bor granne med och som länge försökt påstå att vi moderater egentligen skulle vilja lägga ner Lidingöbanan, fast de vet att det inte är sant.
Yttrandefriheten inget adelsbrev för journalister
Fick just besked att jag blivit refuserad av Dagens Nyheters debattredaktör. Hade skickat in följande svar på Bertil Torekulls debattartikel, men fick det inte förvånande beskedet att man inte hade något utrymme för detta inlägg:
Yttrandefriheten inget adelsbrev för journalister
Bertil Torekull är inne på ett mycket farligt spår när han ifrågasätter Carl Bildts rätt att kommunicera direkt med människor via sin egen blogg, snarare än att låta sig filtreras av en massmediaelit som redan bestämt sig för att försöka avsätta honom (DN Debatt 28/2).
Tack vare bloggandet har Bildt och många med honom äntligen lyckats bryta det åsiktsoligopol som de stora tidningarnas debattredaktörer länge har kontrollerat.
Detta oroar naturligtvis mäktiga tidningsmakare, men yttrandefriheten är inte något adelsbrev som tilldelats landets journalister utan en rättighet som tillkommer var och en.
För några veckor sedan sa såväl DN Debatt som SvD Brännpunkt nej till en annan debattartikel, den gången om trängselskatten, som jag hade författat tillsammans med två andra kommunalråd (en moderat och en socialdemokrat).
Kanske jag skriver för dåligt eller för ointressant, men DN:s och SvD:s beslut visar bara ytterligare behovet av andra kanaler än de stora tidningarnas debattsidor.
Yttrandefriheten inget adelsbrev för journalister
Bertil Torekull är inne på ett mycket farligt spår när han ifrågasätter Carl Bildts rätt att kommunicera direkt med människor via sin egen blogg, snarare än att låta sig filtreras av en massmediaelit som redan bestämt sig för att försöka avsätta honom (DN Debatt 28/2).
Tack vare bloggandet har Bildt och många med honom äntligen lyckats bryta det åsiktsoligopol som de stora tidningarnas debattredaktörer länge har kontrollerat.
Detta oroar naturligtvis mäktiga tidningsmakare, men yttrandefriheten är inte något adelsbrev som tilldelats landets journalister utan en rättighet som tillkommer var och en.
För några veckor sedan sa såväl DN Debatt som SvD Brännpunkt nej till en annan debattartikel, den gången om trängselskatten, som jag hade författat tillsammans med två andra kommunalråd (en moderat och en socialdemokrat).
Kanske jag skriver för dåligt eller för ointressant, men DN:s och SvD:s beslut visar bara ytterligare behovet av andra kanaler än de stora tidningarnas debattsidor.
Därför börjar jag blogga...
Igår läste jag Bertil Torekulls fullkomligt osannolika debattartikel i DN, där han på fullaste allvar ifrågasätter det demokratiska i att Carl Bildt kommunicerar direkt med människor och inte låter media ha monopol på det politiska samtalet. Dessutom är han oförskämd nog att jämföra Bildt med Venezuelas envåldshärskare.
Perspektivet är skrämmande i synnerhet som Bertil Torekull inte är vem som helst utan var en av Sveriges ledande publicister under flera decennier. Är detta bara ytterligare ett led i den kampanj som framförallt Expressen och dess kulturchef, förre maoisten Per Svensson (därtill Torekulls adept) driver mot Carl Bildt eller står Torekull verkligen bakom principerna för det han skriver?
Att media har en viktig uppgift i att granska makthavare är alla demokratiskt sinnade människor ense om, men att media skulle ha någon form av rätt att kontrollera och filtrera det som sägs vore en skrämmande tanke.
Därför sällar jag mig nu till den växande skara människor som av en eller annan anledning inte vill fråga media om lov innan jag deltar i det politiska samtalet.
Perspektivet är skrämmande i synnerhet som Bertil Torekull inte är vem som helst utan var en av Sveriges ledande publicister under flera decennier. Är detta bara ytterligare ett led i den kampanj som framförallt Expressen och dess kulturchef, förre maoisten Per Svensson (därtill Torekulls adept) driver mot Carl Bildt eller står Torekull verkligen bakom principerna för det han skriver?
Att media har en viktig uppgift i att granska makthavare är alla demokratiskt sinnade människor ense om, men att media skulle ha någon form av rätt att kontrollera och filtrera det som sägs vore en skrämmande tanke.
Därför sällar jag mig nu till den växande skara människor som av en eller annan anledning inte vill fråga media om lov innan jag deltar i det politiska samtalet.