Skellefteå - en rik kommun med fattiga invånare

Ofta brukar vänsterdebattörer reflexmässigt påstå att kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby är rika kommuner. Ett påstående som, alltsedan Robin Hood-skatten infördes i slutet av 80-talet, fått allt mindre fog för sig.

Välskötta - ja, men knappast rika i den bemärkelsen att vi bygger upp stora förmögenheter med kommuninvånarnas pengar. Tvärtom försöker vi hålla kommunalskatten så låg som möjligt för att istället låta skattebetalarna få behålla så mycket som möjligt i sina egna plånböcker.

Nu skriver emellertid en kille som kallar sig Grottolle och som ofta kommenterar min blogg att minsann Skellefteå är en av Sveriges rikaste kommun räknat per invånare (appropå gårdagens inlägg om ny valfrihetsreform). Det är säkert sant, men desto intressantare är att förstå hur så kan vara fallet.

Om man jämför Skellefteå med Lidingö så kan man först konstatera att Skellefteå varje år får 520 miljoner kronor från skatteutjämningssystemet medan Lidingö betalar 322 miljoner kronor. M.a.o. bidrar Sveriges övriga skattebetalare och i synnerhet de som bor i en av de tio kommuner som, liksom Lidingö, är nettobetalare i utjämningssystemet till Skellefteåbornas kommunala förmögenhet.

Därutöver får Skelleftå kommun 124 miljoner kronor i aktieutdelning från Skelleftå Kraft, Sveriges 5:e största kraftbolag med delägarskap i såväl vattenkraft som kärnkraft. Således medverkar även kraftbolagets kunder runt om landet till Skellefteåbornas kommunala förmögenhet.

Men inte ens dessa tillskott räcker utan Skellefteå kommun debiterar dessutom 3,54 kronor mer i kommunalskatt per intjänad hundralapp av sina invånare än vad Lidingö stad gör. Inkluderar man landstingsskatten (vilket delvis är befogat då ansvarsfördelning mellan kommun och landsting skiljer sig åt i olika landsdelar) kvarstår ändå en skillnad på 1, 94 kronor till Skellefteåbornas nackdel.

Skulle Lidingö höja skatten till Skellefteås nivå skulle vi få in mellan 225 och 410 miljoner kronor varje år beroende på vilken av ovanstående skatteskillnader man utgår ifrån.

Med de förutsättningarna borde det inte vara så svårt att bygga upp en kommunal förmögenhet. Desto fattigare är dock Skellefteåborna som inte placerar sig bättre än på 189:e plats när SCB rangordnar kommunerna efter invånarnas egna nettoförmögenheter.