"Positiv" särbehandling ger mig rysningar

På DN Debatt avslöjar juristerna Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa att svenska universitet diskriminerar studenter genom att använda sig av "positiv" särbehandling.

Och problemet är omfattande. Tre fjärdedelar av högskolorna använder könsdiskriminerande urvalsregler. Bara i år har 5 400 studenter drabbats, 95 procent av dem kvinnor.

Tidigare har Strömmer och Crafoord framgångsrikt drivit ett mål mot Sveriges Lantbruksuniversitet som i tingsrätten dömts för olaglig könsdiskriminering. Nu är det psykologiutbildningen i Lund som med deras hjälp har stämts av 30 kvinnor.

Men den myndighet som borde bli upprörd, Diskrimineringsombudsmannen, tycks inte bry sig och har istället avskrivit kvinnornas anmälan mot universitetet. Deras chefsjurust säger istället att "det är inget negativt att tillämpa positiv särbehandling".

Själv får jag rysningar av uttrycket, för den särbehandling som är positiv för en person är samtidigt negativ för någon annan. Trots det diskriminerar svenska universitet och högskolor medvetet människor för att statistiken ska se bättre ut, medan DO ser på. Men jämställdhet handlar inte om statistik utan om varje människas rätt att få samma chans oavsett kön.

DN