Talar i egen sak
Att ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner på Brännpunkt försvarar lärarnas mycket generösa arbetstidsavtal är inte förvånande, men likväl är det i sak fel. Hon klär sitt motstånd med argument om utbildningens kvalitet och påståenden om att lärarnas arbetstid går upp, men i själva verket handlar det om att värna en helt unik företeelse på svensk arbetsmarknad som jag inte tror att någon annan grupp har.
En kommunalt anställd lärare har nämligen 10 timmar per vecka i s k förtroendetid, dvs. läraren bestämmer själv hur den ska disponeras.
Att läraryrket i många avseenden är och bör vara fritt finns ingen anledning att ifrågasätta. Inte heller att lärare likt många andra arbetstagare kan utföra en del av sin arbetstid hemma och på tider man själv väljer, men att låsa fast detta i ett kollektivavtal är fullständigt fel.
Arbetstiden är inte den anställdes att spendera som han eller hon finner bäst, utan något som arbetsgivaren faktiskt betalar för och rimligen borde ha rätt att bestämma över.
Det kan t ex innebära att vissa veckor vill rektorn prioritera närvaro på skolan av ett eller annat skäl och då måste detta vara möjligt. Skolans arbetsformer, vilka ämnen eller årskurser man undervisar i liksom den enskilde lärarens förmåga, mognad och erfarenhet måste vara avgörande för i vilken utsträckning en lärare själv ska bestämma över sin arbetstid.
Att helt eller delvis få ha fria arbetstider är en förmån, inte en rättighet. En klok arbetsgivare försöker vara tillmötesgående gentemot sina anställda, men det är inte samma sak som att lärare ska kunna vägra att vara på sin arbetsplats på arbetstid därför att ett föråldrat kollektivavtal säger så.
Läs även: Mats Gerdau Lars Björndahl
2 kommentar(er):
Nu blir jag lite förvirrad. Först skriver du att lärarnas yrke bör vara fritt men sedan vill överlåta åt arbetsgivaren att låsa alla timmarna till skolans lokaler..?
Om lärarna hade anledning att lita på sin arbetsgivare så skulle den här frågan inte innebära några problem. Nu är det så att lärarnas arbetsgivare främst är satta att vakta kommunens penningpåse. De är inte alltid ute efter att få kvalitet i skolan, utan att den ska vara så billig som möjligt. Alltså vill de klämma ur lärarna så mycket arbete som möjligt utan någon större hänsyn till hur väl utfört det arbetet blir.
Att lärarna idag har sin förtroendetid innebär i praktiken just det arbetsgivarna säger sig vilja uppnå: flexibilitet.
Lärarna arbetar mot givna mål. Visst arbetet utförs i skolan, visst arbete (det som kräver lugn och ro, egen dator och ett eget skrivbord) görs med fördel hemma.
Varje anställning måste utgå från arbetsgivarens behov. Det är därför som man anställs. I den mån arbetet så tillåter kan nen anställd utföra det på valfria tider och valfri plats.
Det finns många yrkesgrupper som har den möjligheten, inte bara lärare, men ingen annan grupp har mig veterligen ett kollektivavtal som garanterar att de varje vecka får spendera ett visst antal timmar som de själva vill.
Att ta bort förtroendetiden ur kollektivavtalet handlar inte om att arbetsgivaren ska fjättra alla lärare vid ett kommunalt skrivbord, utan att det är den närmaste chefen i dialog med den anställde som avgör nä och hur det kan ske utifrån verksamhetens bästa.
Du utgår från att Sveriges kommuner inte bryr sig om skolans kvalitet. Så är det naturligtvis inte, utan förslaget syftar till att genom ökad flexibilitet höja kvaliteten i undervisningen.
Eftersom det har gått utmärkt att införa detta i friskolorna borde det inte vara omöjligt i den kommunala skolan.
Skicka en kommentar