2008-03-13

Rättigheter och skyldigheter

I Dagens Nyheter idag kan man läsa att var fjärde arbetslös struntar i att söka anvisade jobb. Vad är det för inställning? Med vilken rätt lever man på andra människor när man faktiskt kan försörja sig själv?

Sverige har generösa välfärdssystem som fångar upp människor som blir sjuka eller arbetslösa. Det är bra och det har vi råd med. Men få saker gör mig så upprörd som människor som missbrukar den generositeten.

I morse lyssnade jag på ett spännande föredrag av Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis. Han sa bl a att i Sverige har vi så mycket rättigheter och så få skyldigheter. Det ligger nog en hel del i det.

4 kommentar(er):

jj.n 13 mars 2008 13:31  

Arbetslösa söker inte anvisade jobb ser ju illa ut när det beskrivs på det sättet.
Vad inte Anne-Marie Qvarfort skriver i sitt pressmeddelande är att det är ett mycket trubbigt instrument de använder för att välja ut vilka jobb som ska anvisas. Som artikeln skrivs så kan man tro att någon på arbetsförmedlingen sitter och väljer ut jobb "för hand" som passar en specifik arbetslös.

Så går det naturligtvis inte till i verkligheten. Som arbetslös skrivs du in som aktuell för ett antal olika jobb som du kan passa in till enligt arbetsförmedlaren eller har utbildning och/eller erfarenhet av.

Där efter så matchar en dator med de inkomna jobben med de arbetslösa, oavsett vad det sen står i annonsen som specificerar vad de kräver av den som har anledning att söka tjänsten.

I mitt fall blir jag då anvisad inte bara jobb jag har en reell chans att få och där jag uppfyller kraven. Utan jag blir också anvisad jobb inom samma "bransch" jag jobbat mest inom där man ska vara extremt händig trots att jag inte är det, vara mekaniker trots att jag snarast tar sönder det jag försöker laga, ha speciella körkort jag inte har, vara arbetsledare och ha mångårig erfarenhet av att ha jobbat som, ha erfarenhet av att köra motorsågar och andra maskiner jag aldrig varit i närheten av samt ha utbildningar och övriga erfarenheter jag inte heller fått.

Det kräver ett minimum av intelligens för att inse att jag aldrig kommer att bli aktuell för de jobben och jag vill påstå att det är få arbetslösa som inte inser när de inte ens är i närheten av att ha en reell möjlighet att få jobben och därigenom bara slösar sin egen och arbetsgivarens tid med att söka jobb de inte har en chans att få.

Jag har visserligen sökt alla jobb jag blivit anvisad till, även i de mest menlösa fallen, eftersom jag inte är intresserad av att bli av med min A-kassa, men jag hade kunna använda de portopengarna till något betydligt nyttigare...

Med ett annat mindre trubbigt instrument som faktist hittat rätt personer så vore det en annan sak. Men den här typen av påstående utan bakgrundsinformationen ovan hänger bara ut arbetslösa än mer och visar dessutom på dålig journalism som väljer att inte undersöka och ifrågasätta vad som påstås.

För sakens skull kan jag påpeka att jag börjar jobba om några veckor på en ort jag aldrig varit i innan och som jag väljer att flytta till, trots att jag inte känner en enda person där, istället för att bo där jag vill och att jag dessutom tidigare sökt jobb så långt iväg som 150 mil från min dåvarande bostadsort... Och det utan att få en anvisning om jobben, eftersom jag insåg att jag uppfyllde kraven, helt på egen hand.

Vidar 14 mars 2008 00:46  

"I morse lyssnade jag på ett spännande föredrag av Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis. Han sa bl a att i Sverige har vi så mycket rättigheter och så få skyldigheter. Det ligger nog en hel del i det."

Som gammal vän till hans barn (hah) vågar jag påstå att han snarare pratar om skattesmitare och andra rika vidunder än de som inte kan hitta ett vettigt jobb utan tvingas ta något vidrigt säljjobb (nej jag säger inte att alla vantrivs med det jobbet, jag påstår bara att de allra flesta mår uselt av det och många andra jobb vilka "förmedlas" av arbetsförmedlingen).

Sen handlar det inte om generositet att vi får pengar om vi inte har ett jobb, utan om att ta hand om dem som inte samhället har lyckats fixa ett vettigt jobb åt. För det är knappast individens ansvar att den har jobb, det är samhällets; antalet jobb är densamma hur mycket man än söker, ja om du inte har pengar och kontakter nog att starta något eget, men det är en helt annan fälla som vi nog inte ska dra in här...

Anonym,  14 mars 2008 10:08  

...utan om att ta hand om dem som inte samhället har lyckats fixa ett vettigt jobb åt. För det är knappast individens ansvar att den har jobb, det är samhällets; antalet jobb är densamma hur mycket man än söker,...

Detta är väl ett av de stora problemen vi har i Sverige, vilket beror på att Socialdemorkaterna infört positiva rättigheter i lagstiftningen. När man börjar föra in rättigheter TILL saker så tar också staten över mycket av det ansvar som borde ligga på medborgarna. Varför skall staten garantera medborgare arbete? Det räcker väl att staten skapar möjligheter för företagande och tillväxt. Då kommer jobben av sig självt, och det är upp till individerna att själva söka arbete.

Var din egen lyckas smed...

Paul Lindquist 14 mars 2008 14:38  

Vidar!

Johan Holmsäter pratade faktiskt varken om skattesmitare eller arbetslösa utan om ungdomar som får allting serverat och hur det formar dem längre fram i livet. Det kanske var dig han tänkte på med tanke på dina förväntningar på omvärlden?

För vilka utgör samhället om inte alla vi människor som bor och verkar i det. Vad du säger är att det är andra människors ansvar att se till att du får ett arbete. Men vilket är då ditt ansvar gentemot omgivningen?

Skicka en kommentar

  © Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP