2009-01-22

Vet politiker verkligen alltid bäst?

Det är inte utan att jag blir besviken på mina moderata kollegor som i Svenska Dagbladet öppnar upp för en ökad könskvotering av föräldraförsäkringen. För mig är moderaterna ett parti som står upp för individens frihet och inte samhällets ambition att i allt större omfattning reglera familjers privatliv.

Det är en sak att ta bort hinder som försvårar för människors utveckling och livsval. Därvidlag är föräldraföräkringen tillsammans med en väl utbyggd barnomsorg som sådan ett utmärkt stöd för familjer och i synnerhet kvinnor att kunna kombinera barnafödande med en fortsatt yrkeskarriär. Det är en helt annan att tvinga fram ett visst beteende.

Vad har politiker att göra med hur jag och min fru lägger upp vår tillvaro? Och varför är ett statistiskt medelvärde viktigare än att var och en själv får bestämma hur man kombinerar arbete med familjeliv.

Politik är nödvändigt för att lösa en rad gemensamma behov och frågor i ett samhälle, men politiker vet inte alltid bäst och bör därför hålla sig borta från familjernas köksbord.

Läs även SvD2

13 kommentar(er):

Olah Örtengren 22 januari 2009 22:32  

Kvotering av alla dess slag är bevisligen alltid väldigt fel väg att gå. Vet inte denna m-grupp om detta?

Se bara på vad som hände med socialdemokraterna när de könskvoterade in sin partiledare. Sistahandsvalet blev det enda valet!

Vilka ligger bakom denna vilseledda m-grupp med moderater?

Kajsa 23 januari 2009 10:10  

jag håller med om att politiker inte alltid vet bäst, och jag tror säkert att folk som får barn oftast vet bäst för sitt barn, men en ny lagstiftning kan öppna upp ögonen lite, man är så van att mamma ska vara hemma och pappa ska jobba, däremot finns det fina matematiska uträkningar som visar att väldigt få familjer verkligen inte har råd att dela 50/50 på f-ledigheten.

Dessutom planerar folk ofta innan att dom ska skaffa barn och då har man minst 9 månader på sig att planera det hela, dessutom är det ju för barnets skull!!

Anonym,  23 januari 2009 11:45  

För barnets skull? Hur menar du då? Är det viktigt att en manlig och en kvinnlig förebild finns hos barnet hälften av tiden? Eller är det viktigt att man byter förälder som är hemma efter halva tiden? Eller vad är det som gör att det just för barnets bästa är så att båda föräldrarna måste dela 50/50?

I debatten från västerhåll verkar det snarare handla om att man inte vill att kvinnorna skall stanna hemma. Det skall tydligen vara någon form av inkörsport till den s.k. kvinnofällan.

Paul Lindquist 23 januari 2009 11:47  

Kajsa!

Det borde inte vara en ekonomisk fråga, men man kan ju undra när Jönköpings skoldirektör föreslår att föräldrar inte ska behöva göra matsäck när deras barn åker på utflykt för att en del inte har råd.

Mitt argument var dock inte ekonomiskt utan principiellt. Varje familj måste själv få bestämma hur man ska leva sitt liv och vi som är politiker bör visa respekt för detta.

Kajsa 23 januari 2009 12:03  

jag skulle säga att dina båda alternativ är bra, men man är väl hemma för sitt barns skull? Eller?

Paul,
Fast det skulle ta några år, sen skulle den gamla knasiga generationen glömma att mannen tvingades vara hemma och för tex 90-talisterna skulle det låta som ett gammeldags skämt.

"vet ni, att när mormor var ung, då var det nästan bara mamman som var hemma, pappan kunde ju så klart, men..."

Anonym,  26 januari 2009 13:42  

Kajsa! Thomas Gür berör de två argumenten mycket bra i helgens SvD:

"Ett svar är att det är för barnets bästa. Tesen är att det är bäst för barnet att under sin uppväxttid ha både fadern och modern i sin närhet i olika tidsintervaller - och att barnet helst ska ha tillgång till respektive förälder lika mycket.
Om det är så att barnet mår bäst av att både modern och fadern tar hand om det, och helst lika mycket, bör de som förespråkar denna idé också förklara att barn som växer upp med bara en förälder inte mår bra av det; att en
uppväxt med t ex en ensamstående mamma är skadlig för barnet. Och även om man kanske inte kan hindra ensamstående från att skaffa barn, bör man åtminstone inte tillåta att ensamstående adopterar barn.
Likaså, och i konsekvens med det kvoteringsmotivet, bör staten inte tillåta att barn växer upp i samkönade parförhållanden, ty om barnet tar skada av att inte växa upp med både pappan och mamman närvarande, hur skadligt kommer det inte att bli att ha två mammor eller två pappor? Alltså bör man också vara mot att homosexuella par fostrar barn i en eller annan form."

Så frågan kvarstår, varför är det för barnens bästa att kvotera föräldraförsäkringen?

Anonym,  26 januari 2009 13:45  

Ops, det var inte från i helgen, den var betydligt äldre än så. Men ack lika välskriven, det han skriver tål att tänkas på.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_179545.svd

Göran 27 januari 2009 14:41  

Paul,
Du skriver "Vad har politiker att göra med hur jag och min fru lägger upp vår tillvaro?" Naturligtvis har politiker inte med det att göra. Med vad du och andra politiker borde fundera över är vad politiska beslut får för konsekvenser för utvecklingen i samhället. Om det är så, och mycket tyder på det, att den nuvarande utformningen av föräldraförsäkringen är en viktig orsak till bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män, då finns det väl anledning att fundera, eler hur? Hur än föräldraförsäkringen utformas kommer den att påverka barnfamiljen. Så det gäller alltså att ta ställning till hur vi vill att föräldraförsäkringen ska påverka barnfamiljerna och samhällsutvecklingen. Det är väl trist om politikerna inte kan ta ställning till båda dessa frågor samtidigt och göra en avvägning. Och då kommer det ju att visa sig hur viktig jämställdheten är för olika politiker.

Anonym,  28 januari 2009 09:03  

Göran!
Läs ditt inlägg igen och tänk efter. Ska politiken detaljreglera familjernas tillvaro? Vad finns det i nuvarande regler som HINDRAR den familj som vill, att föräldrarna delar lika på föräldrapenningen? Du anser alltså att den nuvarande valfriheten orsakar brister i jämställdheten mellan män och kvinnor. Vidare kan man bara genom att avskaffa famljens val uppnå jämställdhet. Nyckeln är att du anser att många familjer inte ser saken på ditt sätt, och därför anser du att de måste "korrigeras"; delar de inte dina ideal ska de inte få föräldrapenning. Nej, det du vill åt är valfriheten för dem som inte delar dina ideal!

Göran 28 januari 2009 09:49  

Anonym!
Införandet av föräldrapenningen innebar att familjernas beteenden "korrigerades", om man nu vill använda det begreppet. Det är ju det som är lite av min poäng att hur politikerna än beslutar så innebär det en påverkan på hur människor handlar. Jag har ju inte påstått att "delar de inte mina ideal ska de inte få föräldrapenning". Däremot tycker jag att det är hederligt att säga att det faktiskt handlar om en politisk prioritering mellan att utnyttja föräldrapenningen för att uppnå en ökad jämställdhet eller att avstå från denna möjlighet. Självklart är åsikten att avstå från denna möjlighet respektabel men jag tycker att den då ska uttryckas och man då också tydligt står upp för den uppfattningen. Våga alltså att säga: "Nej, så viktig är inte jämställdhten".

Paul Lindquist 28 januari 2009 10:10  

Göran!

Det är en otrolig skillnad mellan att undanröja hinder för ökad jämställdhet och att mer eller mindre tvinga människor till ett visst beteende.

Att avskaffa sambeskattningen (särskilt som marginalskatterna var sisådär 80 %) var att undanröja ett hinder för kvinnors möjlighet att arbeta och göra karriär.

Likaså innebar offentligt finansierad barnomsorg och föräldrapenning möjlighet för kvinnor att kombinera arbete med föräldraskap.

Men en kvotering av föräldraledigheten handlar istället om att tvinga människor att leva sitt liv på ett visst sätt och det är en helt annan sak.

Framförallt handlar det då inte om barnets bästa och det är väl därför vi har en föräldraförsäkring, eller...

Göran 28 januari 2009 13:07  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Göran 28 januari 2009 13:22  

Paul,
Barnets bästa kan ju vara beroende av att leva i ett mera jämställt samhälle och i en mera jämställd familj. Om familjen väljer med utgångspunkt från ekonomiska skäl så är det ju inte säkert att det alltid är för barnets bästa.
Men visst innebär kvotering av föräldrapenningen olägenheter för vissa. Det är därför detta är en prioriteringsfråga. Ibland är vi ju beredda att ta dessa olägenheter. Många, däribland jag, accepterar t ex en sämre tillgänglighet av alkohol (systembolaget!) för att det finns ett tydligt samband mellan tillgänglighet av alkohol och alkoholmissbruk. Det är också en prioriteringsfråga. Som jag uppfattar det så menar du, som jag skrev i mitt förra inlägg, "Nej, så viktig är inte jämställdhten". Det är den tydligheten i diskussionen som jag tycker är viktig.

Skicka en kommentar

  © Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP