Individen, inte könet ska avgöra

Direktrekryterad från näringslivet höll hon i 10 dagar. Maria Borelius var Per Schlingmanns drömkandidat, kvinna och utan tidigare politiska uppdrag - "inte ens som ersättare i fritidsnämnden" som partisekreteraren uttrycker det i Svenska Dagbladet.

Så gick det som det gick. En hel del hundar begravda och en total oförmåga att hantera det mediala drev som därpå följde. Och en av de viktigaste orsakerna till att moderaternas opinionssiffror sjönk som en sten direkt efter valet, något vi först nu har hämtat igen.

Jag har i många sammanhang pekat på behovet av ett bättre utbyte mellan politiken och näringslivet (jag har själv gjort den resan), men man måste lära sig den politiska "kulturen" i grunden innan man direkt gör anspråk på toppositionerna. Demokratisk beslutsfattande är något som tar tid att lära sig och förstå.

Om var femte moderat riksdagsledamot helt skulle sakna politisk erfarenhet efter nästa val tror jag att det finns anledning att bli orolig. Även på kommunal- och landstingsnivå finns det skäl att man faktiskt testas på lite mindre utsatta uppdrag innan man kandiderar till fullmäktige.

Likaså är partiledningens vänsterfeministiska beslut att kvotera in kvinnor obegriplig. Redan utan kvotering är idag 42 av 97 moderata ledamöter kvinnor, duktiga kvinnor som på egna meriter tagit sig in i Sveriges högsta beslutande organ. Jag är övertygad om att dessa kvinnor är stolta över sitt uppdrag och att de fått det för att de vann människors förtoende, inte för att de tillhörde ett visst kön.

Och om vi nu ska kvotera in kvinnor, vilka står därefter tur härnest? Ungdomar, pensionärer, invandrare eller någon annan underrepresenterad grupp?

Nej, som den moderata riksdagsledamoten Göran Pettersson så klokt uttrycker det i SvD, "det är individen, inte könet som avgör".

PS Av 22 moderata ledmöter i Lidingö kommunfullmäktige blev 9 kvinnor invalda 2006. Även detta utan någon form av kvotering.

Övriga källor: DN