Lidingö - Sverige - Världen: november 2008

2008-11-29

Ännu en pinsamhet från Sahlin

Jag kan inte låta bli att förmedla vad Dick Erixon hittat på Politikerbloggen. Mona Sahlin har nämligen kritiserat regeringen för att Sverige har halkat ner från första till tredje plats på World Economic Forums världsranking över mest jämställda länder.

"Effekterna av två år med regeringen Reinfeldt syns redan", säger den socialdemokratiske partiledaren i ett pressmeddelande.

Problemet för Sahlin är bara att siffrorna är två år gamla och då leddes Sverige av en socialdemokratisk regering med just Mona Sahlin som statsråd och hennes polare Jens Orback som jämställdhetsminister...

Detaljstyr inte kommunerna

Det var ett klart och tydligt besked som partiledningen fick på andra och sista dagen av moderaternas framtidskonvent - detaljstyr inte kommunernas verksamhet.

Rapporten från den arbetsgrupp som hade till uppgift att ta fram förslag på kommunalpolitisk förnyelse höll dessvärre inte samma kvalitet som de övriga (om invandring, sjukvård, miljö samt jobb, välfärd och kunskap). Dessutom hade den offentliggjorts utan förankring hos de ledande moderata kommunala företrädarna i landet, vilket hade skapat ett stort missnöje bland många av ombuden.

Från Stockholmsregionen lade vi därför ett tiotal ändringsförslag i syfte att bl a höja nivån på diskussionen om kvalitet i förskolan från att enbart handla upp barngruppernas storlek till att se andra faktorer såsom personalens engagemang och kompetens liksom lokalernas utformning. Eller att attraktionen som arbetsgivare inte kan reduceras till en fråga om heltid eller ej.

Vi förde också fram kriterier som valfrihet och konkurrensneutralitet, uppföljning samt tydligt och delegerat ansvar. Partiledningen valde att kompromissa på några punkter, övriga vann vi med en tydlig majoritet i omröstningarna.

Läs också: Aftonbladet SVT DN SvD

Även flyktingar måste få välja var de vill bo

Att vägra ersättning till den flykting som under asyltiden väljer ett eget boende (EBO) i en "överetablerad" kommun är, precis som Svenska Dagbladet skriver, fel. Rent taktiskt gentemot Sverigedemokraterna kanske det är ett klokt beslut, men likväl är det principiellt fel.

Rätten att få bosätta sig vara man vill är fundamental och den borde även gälla under den period som ens rätt att stanna i Sverige prövas. Arbetsgruppens bärande argument, att den som behöver så mycket stöd av samhället, måste finna sig i vissa begränsningar, håller inte.

För det första startar inte det riktiga introduktionsarbetet förrän flyktingen erhållit uppehållstillstånd, dvs inga ansträngningar görs ändå för att få vederbörande i arbete. Alltså kan det ur det perspektivet inte motivera ett förbud att på på en viss plats.

För det andra ligger de flesta kommuner som skulle kunna hävda att de är "överetablerade" i eller nära arbetsmarknadsregioner med goda förutsättningar. Alltså är inte det heller ett skäl.

För det tredje utgår man felaktigt från att det är dåligt att landsmän söker sig till varandra eller dit vänner och släktingar bor. det är en fundamental felsyn. Tänk dig själv att du skulle fly till ett främmande land. Var har du då bäst förutsättningar att börja om, på en plats där ingen annan talar ditt språk och där du helt saknar nätverk eller på en ort där andra med liknande bakgrund kan hjälpa dig att finna dig till rätta?

För det fjärde, vad är en "överetablerad" kommun och vem ska avgöra det. kriterierna är okända och utrymme för godtycke är stor. Gissa om ett antal kommuner där exempelvis Sverigedemokraterna har ett visst inflytande kommer att hävda sin "status". Att hantera den frågan politiskt blir nog inte så lätt.

Det finns ingen anledning att i praktiken förbjuda flyktingar att under asylsökningsprocessen bo var de vill. När de sen väl har fått uppehållstillstånd och ska ut på arbetsmarknaden måste däremot samma regler som för alla andra gälla. behöver man flytta för att få ett jobb ska man göra det. Ingen som kan arbeta ska kunna kräva att bli försörjd av samhället.

Läs även: DN DN2

2008-11-27

En Norgehistoria

Vänsterregeringen i Norge har följt Sverige i spåren och beslutat att förbjuda köp (men inte försäljning) av sexuella tjänster. Men man nöjer sig inte med att införa ett förbud inom landets gränser, man vill också bestraffa dem som helt lagligt går till prostituerade i andra länder (det framgår inte av artikeln om det enbart gäller norska medborgare, de som är bosatta i Norge eller alla framtida besökare).

Där kunde det ha slutat som en pikant norgehistoria, men det tog inte lång tid förrän vänsterpartiet krävde att Sverige också ska ta sig rätten att bestraffa människor som utför en i ett annat land laglig handling. Och responsen från övriga partiers företrädare, inklusive justitieminister Beatrice Ask är initialt positiv.

När en moderat justitieminister nu inte bara tycks ha accepterat den befintliga lagen (som moderaterna som enda parti av prinicipiella skäl var emot när den infördes), men också vill följa Norges exempel har en stor förskjutning i värderingar skett.

Hur skulle vi reagera på om andra länder valde att bestraffa människor som följer svensk lag i Sverige (vilket nog dessvärre händer i en och annan diktatur) ? Om den som utför en abort, gifter sig med någon av samma kön eller har sex utanför äktenskapet i Sverige efteråt skulle kastas i fängelse i ett annat land? Skulle vi anse att det var rimligt om exempelvis irländsk abortlagstiftning eller iransk familjerätt i praktiken skulle gälla också på svensk mark?

All lagstiftning bygger på värderingar. Vissa, såsom synen på mord, stöld och misshandel är tämligen universiella, medan andra mer präglar den lokala kulturen. Många gånger går det inte att definitivt fastslå att något är rätt eller fel utan det handlar om ditt sätt och mitt sätt.

Den svenska modellen passar bra i Sverige, men är inte en universiell lösning på jordklotets samtliga kontinenter. Visst kan och bör vi försöka sprida våra värderingar (ett bra exempel är förbudet mot barnaga som sakta men säkert vinner gehör i andra länder), men det gör man bäst genom att föregå med gott exempel och visa upp bra resultat.

Man kan också arbeta för gemensam lagstiftning via EU coh FN, men att i Sverige döma människor för handlingar de begår i andra länder som är lagliga där strider nog mot de flestas medvetande.

Källor: SvD SvD2 SvD3 SvD4

Senare artiklar: Aftonbladet Aftonbladet2

2008-11-25

Socialdemokraternas kommunbluff

I sin skuggbudget döljer Mona Sahlin att om hon får bestämma kommer kommunsektorn att belastas med närmare 11 miljarder kronor i ökade kostnader. Socialdemokraterna vill bl a återföra fastighetsavgiften till staten utan att kompensera kommunerna för detta.

Socialdemokraterna säger också nej till de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar vilket i stor utsträckning drabbar just kommuner och landsting vilka har många unga anställda.

Lidingö socialdemokraters föreslagna skattehöjning om 9 öre nästa år räcker inte långt för att täcka de merkostnaderna. Inte ens vänsterpartiets 20 öre. Efter valet får nog Mårten Dahlberg och hans nya kompisar lägga på en 50-öring till om den rödgröna röran skulle vinna på riksplanet.

2008-11-24

Mitt i debatten

Mitt under pågående budgetdebatt i kommunfullmäktige ringer "lokaltidningen" Mitt i Lidingös reporter, Daniel Boman. Till skillnad från Lidingösidans Jan Sjöberg och Lidingö Tidning som bevakar debatten med såväl den erfarna reportern Lotta Bergman som en fotograf lyser som vanligt Mitt i Lidingö med sin frånvaro.

Faktum är att när vi bjuder in till presskonferenser kring stora frågor som exempelvis vägutredningen, kommunstyrelsens budgetförslag och liknande dyker Mitt i Lidingö aldrig upp. Och nu verkar det som man inte ens hade kännedom om den pågående budgetdebatten som sänds i såväl Radio Lidingö som på stadens hemsida. Hur kan man då göra anspråk på att vara en lokaltidning?

Vad Daniel Boman ville? Det sa han inte på telefonsvararen, men det får jag ta reda på när jag ringer tillbaka imorgon.

2008-11-19

Manipulerad bild

En av mina läsare påpekar i mail att den bild som Svenska Dagbladet använder för att illustrera Lars Berns debattartikel som jag kommenterade igår är mainipulerad. Samma bild har används av Dagens Industri tidigare och kommer ursprungligen från Greenpeace.

Hur ser man då att den är manipulerad? Jo, för det första är det omöjligt för en valross att kravla sig up på en iskant som denna som ligger mer en 50 cm ovan vattenytan. För det andra skulle isen ha brutits av omgående eftersom valrossen på bilden väger bortåt 500 kg eller mer.

Ytterligare ett exempel på att man bör förhålla sig kritiskt till det som presenteras som etablerade sanningar, i synnerhet sådana som inte "får ifrågasättas", vilket för övrigt Jönköpings-Posten reflekterar över i dagens ledare.

2008-11-18

Växthuseffekten ifrågasätts igen

På SvD Brännpunkt idag ifrågasätter teknologie doktor Lars Bern teorin om växthusgaser och den globala uppvärmningen. Att koldioxidhalten förvisso ökar på grund av mänsklig aktivitet menar han är bevisat, men inte att det i sin tur leder till en global uppvärmning.

Just nu verkar all miljöpolitik handla om att minska utsläppen av koldioxid, en luktfri och ofarlig gas som tvärtom är nödvändig för växtligheten och därmed mänsklighetens överlevnad, fast väldigt lite tyder på att det har någon klimatpåverkan.

Ta bara utsläppen från bilar. Allt fokus ligger på att begränsa just koldioxidutsläppen trots att avgaserna innehåller en mängd andra, bevisligen skadliga, ämnen såsom: kväveoxider, sotpartiklar, kolväten, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, bensen, butadien, bensapyren, marknära ozon och kolmonoxid.

Är detta verkligen optimal miljöpolitik?

Ett dråpslag mot svensk bilindustri

Samtidigt som SAAB och Volvo kämpar för sin överlevnad kommer centerpartiet med det (för att uttrycka sig diplomatiskt) ogenomtänkta förslaget att förbjuda bensindrivna bilar om bara 17 år. Om regering och riksdag skulle fatta ett sådant beslut vore det ett dråpslag för svensk bilindustri med SAAB och Volvo i spetsen, för att inte tala om effekten på svensk ekonomi.

Förslaget är dessutom helt orealistiskt. Att på så kort tid byta ut hela den svenska fordonsparken låter sig rimligen inte göras, i synnerhet som det än så länge inte finns realistiska alternativ. Men vissa partier tycks vara beredda att offra vad som helst på klimatideologins heliga altare.

Vore det inte bättre om centerpartiet istället släppte sina låsningar när det gäller kärnkraften och lät den ersätta annan miljöovänlig energiproduktion som kol och olja. Det vore en miljösatsning värd namnet.

Källor: Expressen SvD SvD Ledarbloggen Aftonbladet

2008-11-17

Klimatlarm på felaktig grund

Förra veckan aviserade NASA:s Goddard Institute for Space Studies (GISS) att förra månaden var den varmaste oktobermånad som någonsin uppmätts. Till stöd för sin slutsats hade man mätningar från Ryssland som visade upp till tio grader varmare temperatur än normalt.

Problemet var bara att mätningarna inte var gjorda under oktober utan brittiska The Daily Telegraph kunde i gårdagens tidning avslöja att man hade kopierat föregående månads statistik.

När GISS konfronteras med avslöjandet skyller man på att uppgifterna kommer från en annan organisation och att man saknar resurser att verifiera dem. Men med tanke på hur alarmerande uppgifterna var borde väl just det vara ett vetenskapligt instituts första åtgärd innan man publicerar dem och drar långtgående slutsatser.

GISS är inte heller vilket forskningsinstitut som helst utan en av de fyra som IPCC använder sig av i sina rapporter och dess chef, Dr James Hansen, den som mer eller mindre drog igång klimatdebatten i samband med ett senatsförhör 1988 där Al Gore var ordförande.

Det är heller inte första gången som GISS är ute i blåsväder. Dr Hansen hävdade exempelvis tidigare att 90-talet var det varmaste decenniet under 1900-talet, men tvingades förra året erkänna att 30-talet faktiskt hade varit varmare.

Det finns skäl att börja behandla den här synnerligen viktiga frågan på det vetenskapliga sätt som annan forskning bedrivs, dvs öppet och kritiskt.

Läs även: Climate Audit Watts Up With That? Dick Erixon

2008-11-16

Lettland 90 år

I övermorgon är det 90 år sedan Lettland förklarade sig självständigt - för första gången. Det firade Lettlands ambassad med att bjuda in till en fantastisk pianokonsert med den blott 24-årige pianovirtuosen Vestard Shimkus i Konserthuset.

På plats var bland annat tidigare justitie- och utrikesministern Laila Freivalds som flydde med sin familj från Lettland under andra världskriget och Peeter Luksep (f d moderat riksdagsledamot av estnisk härkomst) som tillsammans med Gunnar Hökmark, Håkan Holmberg och Andres Küng initierade och ledde Måndagsrörelsen för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen under 1990-91.

Den 21 augusti 1991, efter 48 års ockupation av den Sovjetiska kommunistdiktaturen och 3 år av Nazityskland, kunde Lettland för andra gången förklara sig självständigt och är numera åter ett självständigt land och dessutom medlem av såväl Nato som EU.

Jag var själv i Saldus, vår Lettiska vänort den 1 maj 2004 när Lettland gick med i den Europeiska Unionen. Den stolthet och glädje som då visades var långt mer än när Sverige tog samma steg nio år tidigare. Inga röda fanor så långt ögat nådde, dagen till trots, bara Lettiska och EU-flaggor som vajade ikapp.

En dag som denna påminns man om den fruktansvärda diktatur som härskat i vår närhet fram till för bara 17 år sedan. Den frihet och demokrati som vi svenskar ofta tar för givet fick våra grannar i öst kämpa hårt för.

2008-11-15

"För de som betalar mest"

Rubriken i Svenska Dagbladet visar tydligt vilket förhållningssätt tidningen har till centerpartiets förslag om att avskaffa värnskatten; "för de som tjänar mest".

Det ger direkt associationer till orättvisa och antyder att de som skulle komma ifråga inte behöver eller förtjänar en skattesänkning. Men varför skriver man inte istället att "centern vill sänka skatten för de som betalar mest", för det är ju faktiskt det frågan borde gälla.

Dagens skattesystem med sin förhållandevis starka progressivitet är inte rättvis. Var tog den gamla parollen "hälften kvar" som t o m socialdemokraterna accepterade i samband med skatteuppgörelsen i början av 80-talet? Idag tycks inte ens den moderata partiledningen vilja värna den principen trots partistämmobeslut så sent som för ett år sedan.

Är det inte dags att ändra synsätt, att människors inkomster i första hand är deras egna och att vi alla bör bidra med en lika stor andel av våra inkomster till våra gemensamma välfärdstjänster.

Att avskaffa värnskattren är ett första steg som regeringen borde ta så snart som möjligt. På sikt bör man även överväga centerpartiets förslag om platt skatt kombinerat med ett rejält grundavdrag.

2008-11-13

Svårhanterligt provvalsresultat

Idag presenterades resultatet av moderaternas interna medlemsprovval inför valet till europaparlamentet. Resultatet för de tio första kandidaterna blev följande:

1. Gunnar Hökmark 3699 röster
2. Christofer Fjellner 2841
3. Anna Maria Corazza Bildt 2112
4. Anna Ibrisagic 1874
5. Hans Wallmark 1686
6. Susanna Haby 1283
7. Walburga Habsburg Douglas 1246
8. Pia Kinhult 1090
9. Ann-Cathrine Hjerdt 782
10. Maria Buntevski Lennartsson 781

Omröstningen blir inte helt lätt att hantera för nomineringskommittén då partiledningens krav (trots beslut från senaste partistämman att vi inte ska kvotera) att de två första platserna ska innehas av en man och en kvinna liksom att de fyra första platserna ska innehas av två män och två kvinnor.

Det senare är ju löst genom provvalsresultatet, men inte det första. Min gissning är att Christoffer Fjellner sitter löst och kommer att flyttas ner till en tredjeplats, trots att han har 35 % fler röster än Carl Bildts fru samt en lång och gedigen politisk erfarenhet på nationell nivå som tidigare MUF-ordförande och nu senast 5 år som parlamentsledamot (den näst yngste i hela parlamentet).

Om nominieringskommittén ska följa partiledningens direktiv och flytta om i listan uppstår också frågan om vem som ska lyftas upp? Blir det fru Bildt eller den betydligt mer erfarna Anna Ibrisagic som liksom Christoffer Fjellner redan sitter i EU-parlamentet och som i så fall bryter upp Stockholmsdominansen i toppen?

Nomineringskommittén förväntas nämligen också lägga vikt vid mångfaldsperspektivet, att toppkandidaterna avspeglar väljarkåren åldersmässigt samt att det finns en geografisk spridning.

Mångfaldsperspektivet torde vara väl uppfyllt med två invandrare bland de fyra främsta och ytterligare en bland de tio bäst placerade i provvalet. Åldersfördelningen är väl också rimligt bra, men just den geografiska fördelningen är ett dilemma för nomineringskommittén.

Provvalet har alltså vunnits av tre stocholmare med en norrlänning på fjärde plats. Utifrån förra valresultatet och dagens opinionsmätningar får man nog betrakta de 4 första platserna som tämligen säkra, den femte som en god möjlighet och ett sjätte mandat som högst osäkert (men ingenting är givet innan ett val).

Kommer de stora länsförbunden från Skåne och Västra Götaland att acceptera att ingen av deras kandidater finns på en "säker plats". I provvalet hamnade de på plats 5 (Hans Wallmark) respektive 6 (Susanna Haby). Samtidigt är det svårt att negligera de stora skillnaderna i provvalsresultat. Christoffer Fjellner fick t ex mer än dubbelt så många röster som Susanna Haby.

I slutet av månaden kommer nomineringskommittén att presentera sitt förslag. Det blir spännande att se vad de kommer fram till.

En sak är jag dock tämligen säker på. Listan kommer att toppas av Gunnar Hökmark och det kommer han att göra med den äran.

2008-11-12

Stockholms fulaste byggnad

Radiohuset , Stockholms fulaste byggnad?

Programmet Magasin 4 i Radio Stockholm har nominerat vad de anser vara Stockholms tio fulaste byggnader. Bland de nominerade återfinns Lidingö stadshus som inte ens ligger i Stockholm.

Jag må vara partisk, men även bortsett från den lilla detaljen med kommungränsen, har jag svårt att se att vårt stadshus skulle platsa på en sådan neslig lista. Faktum är att Sveriges Radios medarbetare inte alls behöver leta särskilt länge, de behöver bara gå utanför dörren och titta på det egna Radiohuset så hittar de en "värdig" kandidat.

Tredje rikets största (s)tad

En freudiansk felsägning, eller...?

2008-11-11

Årets politiker i näringslivet

I dagens posthög damp det ner en intressant inbjudan. Det är ALMI Företagspartner Stockholm AB tillsammans med StyrelseAkademien Stockholm som har inrättat ett nyinstiftat pris Polstjärnan som ska ges till en person med politisk erfarenhet som har gjort betydande insatser i styrelsearbete i näringslivet.

Priset inrättas för att uppmärksamma Ulf Adelsohn som nu avgår som styrelseordförande för ALMI och som just kan beskrivas som en förebild i sammanhanget, i likhet med personer som Carl Bildt (nu åter i toppolitiken), Carl Cederschiöld och Anders Sundström.

Tyvärr är det alltför få i näringslivet som har en gedigen politisk erfarenhet. Men även det motsatta gäller. En majoritet av riksdagsledamöterna har sin bakgrund i den offentliga sektorn eller från olika intresseorganisationer, om man nu överhuvudtaget har arbetat utanför den partipolitiska sfären.

Detta är ett problem eftersom människor präglas av sin bakgrund vilket i förlängningen påverkar vilka beslut som fattas. Om Sverige ska få fart på tillväxten måste de som fattar de avgörande besluten verkligen förstå hur tillväxt skapas och inte bara hur man enligt den senaste sociala ingenjörsformeln fördelar en minskande kaka.

I kommunalpolitiken är fördelningen som regel bättre, men även här är företagare klart underrepresenterade.

Den offentliga sektorn har mycket att lära av näringslivet, inte minst när det gäller den grundläggande förståelsen för hur tillväxt skapas. Likaså kan man ta lärdom av näringslivets betydligt mer effektiva beslutsprocesser, utan att för den skull göra avkall på det demokratiska inflytandet. Om vi som är politiker i större utsträckning skulle våga släppa ifrån oss makt till medborgarna och samtidigt låta medarbetare ute på fältet ta större ansvar skulle mycket vara vunnet.

Men även näringslivet kan lära sig av politiken. Inte minst hur man marknadsför idéer och förankrar beslut bland berörda, liksom politikers förmåga att kunna se saker ur andra perspektiv.

Det behövs fler företagare i politiken, men också fler politiker i näringslivet. Anders Sundström, Ulf Adelsohn, Carl Cederschiöld och tidigare Carl Bildt är alla goda exempel på hur man tar tillvara framstående politikers kompetens, erfarenhet och kontaktnät. Om fler företag följde tog till vara på sådan erfarenhet skulle både näringslivet och politiken vinna på detta.

2008-11-10

Veckans rubrik

"Djupa sprickor i oppositionen — v hotar med nyval"

Politikerbloggens initierade analys av det politiska läget sätter säkert skräck i den borgerliga majoritetsregeringen...

Jan Helins våta dröm

I en intervju i DI Weekend avslöjar Aftonbladets chefredaktör, Jan Helin, sin våta dröm: att finanskrisen når Sverige "med full kraft". Då ser han nämligen fram emot att få "hitta och hänga ut syndabockarna". Eller som han själv uttrycker det:

"Jag tror att det kommer en folklig vrede som heter duga om vi hamnar i en bankkris igen.....Vi kommer att underblåsa den vreden."

Detta sagt av en man som tjänar 2,5 miljoner kronor per år på att tänja de pressetiska reglerna och som alltså går och hoppas på att människor ska drabbas av elände så att han ska få sälja fler lösnummer. Vreden kanske borde riktas åt ett annat håll...

2008-11-08

Skatteutjämningen grundlagsfästs

I en artikel i Svenska Dagbladet läcker miljöpartisten Peter Eriksson om innehållet i den pågående grundlagsutredningen. Huvudnumret i artikeln är att gränsen för personval sänks från 8 till 5 % i riksdagsvalet.

Personligen tycker jag att vårt personvalssystem är en märklig halvmesyr, oavsett om gränsen är 5 eller 8 %. Så länge majoriteten av väljarna inte aktivt kryssar någon kandidat är det fel att den som precis kommer över spärren hamnar högst på listan. Om 80 % av väljarna accepterat den ordning partierna föreslagit och 5 eller 8 % valt en annan kandidat är det svårt att se det demokratiska med att låta den senare hamna först på listan.

Ett riktigt personvalssystem skulle kräva ett aktivt val av alla väljare eller att den förnominerade ordningen gäller för de som inte gör ett aktivt val. Om man gör en sådan förändring kan man dessutom avskaffa spärren helt och hållet.

I en liten faktaruta i artikeln döljer sig också ett annat, för lidingöborna än viktigare, avslöjande, nämligen att utredningen föreslår att skatteutjämningen ska grundlagsfästas. Det visar nämligen att den skatteutjämning som har funnits alltsedan 80-talet varit i strid med grundlagen, vilket vi har påpekat vid flera tillfällen och som några även har försökt driva i domstol.

Svensk lagstiftning är dock utformad så att endast om det är uppenbart att en lag strider mot grundlagen kan en domstol överpröva den. Därför har lidingöborna i över 20 år tvingats betala flera miljarder i skatt till andra kommuner i strid mot grundlagen utan att kunna göra något åt saken.

I samma andetag som grundlagsutredningen nu rekommenderar att skatteutjämningen grundlagsfästs föreslår man också att uppenbarhetsrekvisitet upphör. Det innebär, om regering och riksdag anammar utredningens förslag, att när vi äntligen ges möjlighet att få lagen grundlagsprövad har man redan ändrat den senare. Snacka om ödets ironi.

SvD

2008-11-07

Vill lidingöpartiet avveckla lidingöbanan?

I en insändare i Lidingö Tidning dömer lidingöpartiets Lars H Ericsson ut samtliga alternativ till lösning av vägfrågan på södra ön. Hans motiv: investeringarna är inte samhällsekonomiskt lönsamma enligt en kalkylmodell som kallas EVA.

Som framgår av utredningen och vilket också påpekades av utredarna på ett informationsmöte där Ericsson deltog representerar kalkylmodellen inte en absolut sanning vad gäller effekten av eller lönsamheten i en investering av det här slaget, utan det finns andra aspekter som också måste vägas in i en totalbedömning.

Framförallt används modellen till att jämföra olika alternativ och inte för att ensamt avgöra om en investering överhuvudtaget ska genomföras. Detta begriper förstås Lars H Ericsson, men i jakten på att vinna en politisk poäng tycks sådana nyanser inte vara av intresse.

Desto mer intressant är ståndpunkten eftersom lidingöbanan med samma begränsade kalkylmodell inte heller är samhällsekonomiskt lönsam. Kan vi således dra slutsatsen att lidingöpartiet också vill lägga ner lidingöbanan?

Eller är det personliga intresset för stort? Lars H Ericsson är nämligen säkerhetschef på Veolia som, på SL:s uppdrag, kör just lidingöbanan. Han är också tillsammans med Ingvar Svenserud personligen engagerad i Arbetsgruppen Rädda Lidingöbanan.

Nytt ras för Mona Sahlin

Demoskops väljarbarometer som presenteras idag i samarbete med Expressen bekräftar Synnovates undersökning från förra veckan. Socialdemokraterna tappar väljare i stora lass.

Efter Mona Sahlins taffliga hantering av regeringsfrågan har enligt Demoskop socialdemokraterna tappat 5,8 procentenheter - på bara en månad. Skillnaden mellan blocken är nu nere på 5,3 procentenheter.

De som redan dömt ut Alliansregeringens chanser att bli återvald får nog tänka om.

Övriga källor: Expressen SvD SvD2

2008-11-06

Lidingö en framtidskommun

"En stor regional arbetsmarknad, högt utbildad befolkning, låg kommunalskatt och nyföretagande skapar den dynamik som lockar såväl människor som företag", så beskriver det internationella forsknings- och konsultföretaget Kairos Future kriteriet på en framtidskommun.

I årets upplaga av sin framtidsbarometer placerar Kairos Future Lidingö på en 6:e plats bland landets 290 kommuner. Listan toppas av Stocholm och Solna.

9 av de 10 främsta kommunerna leds av moderaterna. I botten däremot dominerar socialdemokraterna och centerpartiet. Bl a återfinns förre statsminister Göran Perssons gamla hemkommun, Vingåker, där.

Läs mer på: Lidingösidan

2008-11-05

"Webbtidning" existerar inte

Som man kan läsa i såväl Lidingö Tidning som på Lidingösidan har stadens informationschef blivit JO-anmäld. Bakom anmälan står Ingvar Svenserud, frontfigur för ett "nätverk" som kallar sig Arbetsgruppen Rädda Lidingöbanan.

Grunden för anmälan är att Svenserud ville bli inbjuden till en presskonferens om vägutredningen genom att hävda att hans "webbtidning" som hade utgivningsbevis var grundlagsskyddad och att han därmed hade "rätt" att delta.

Någon sådan rätt finns naturligtvis inte utan informationschefen har då svarat att: “När Lidingö stad kallar lokala medier till presskonferens riktas inbjudan till verksamma medier, d v s medier som regelbundet bevakar det som händer på Lidingö. Därför är bara Lidingö Tidning, Mitti i Lidingö och Lidingösidan inbjudna till morgondagens konferens.”

Detta svar föranledde så Svenserud att JO-anmäla stadens informationschef för att han blivit nekad att delta i presskonferensen och för att han inte fått ut en begärd offentlig handling.

Nu hade informationschefen inte tolkat mailet som att det var en begäran om att få ut en offentlig handling i sig, utan ett önskemål om att få delta i en presskonferens han redan visste tid och plats till, men så snart önskemålet stod klart för informationschefen har hon expedierat handlingen till honom.

När jag fick kännedom om detta blev jag naturligtvis lite nyfiken på Svenseruds "webbtidning". Hade hans ilskna kampanjsidor från för några år sedan ändrat karaktär? Men döm om min förvåning när jag kunde konstatera att hemsidan upphörde att existera för över ett år sedan och att domänen numera ägs av någon i Ekvatorialguinea, en liten f d spansk koloni söder om Kamerun.

2008-11-03

Vägutredningen är klar

Någon gång under eftermiddagen kommer den efterlängtade utredningen om Södra Huvudleden. I kväll informeras kommunstyrelsens och tekniska nämndens ledamöter, imorgon bitti har vi en presskonferens och imorgon kväll har vi bjudit in representanter för alla de föreningar och intressegrupper med vilka vi har haft dialogmöten med för och under utredningens genomförande.

Allt detta i syfte att vara öppna och ge utrymme för synpunkter, kritik, förslag och kommentarer. Vi har varit måna om att alla berörda ska få komma till tals och vi kommer också att fortsätta den öppenheten med en bred remiss av utredningen. Utredningen kommer också att läggas ut på stadens hemsida så fort den har kommit in, så att vem som helst kan ta del av den.

Själv vill jag uppmana alla politiska partier att noga läsa utredningen och ta del av dess underlag och slutsatser innan man binder sig för något ställningstagande. Det, tycker jag, är vår skyldighet gentemot lidingöborna i en sådan här viktig fråga.

Taktik snarare än ekonomi

Till mångas stora besvikelse meddelade finansminister Anders Borg på Ekot idag att det inte är aktuellt att ta bort värnskatten, inte ens under nästa mandatperiod. Som skäl anger han att det inte finns ett ekonomiskt utrymme för detta.

Men ekonomi är knappast skälet, snarare en taktisk bedömning av det politiska läget och en önskan att slippa en konflikt med socialdemokratin om att ta bort en skatt som "gynnar de rika" (rik i det här sammanhanget är man om man har utbildat sig till läkare, jurist, ingenjör eller något liknande och har några års arbetslivserfarenhet eller kanske nått en mellanchefsposition).

Som jag skrev tillsammans med 16 andra moderata kommunstyrelseordföranden på DN Debatt i april bidrar värnskatten årligen till statskassan med endast omkring 5 miljarder kronor av de totala statliga skatteintäkterna på 823 miljarder kronor. Det är dessutom sannolikt att avskaffandet av värnskatten till och med kan bli en ren vinst för statskassan. Detta framkommer i den studie från hösten 2007 som gjorts av professor Bertil Holmlund från Uppsala Universitet och Martin Söderström från Konjunkturinstitutet.

Det går alltså inte att hävda att värnskatten behövs för att klara statens budget. Istället har den blivit en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete. Att socialdemokraterna omhuldar en sådan skatt är begripligt, men inte att en moderat finansminister gör det.

Prenumerera på: Inlägg (Atom)

© Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP