Taktik snarare än ekonomi

Till mångas stora besvikelse meddelade finansminister Anders Borg på Ekot idag att det inte är aktuellt att ta bort värnskatten, inte ens under nästa mandatperiod. Som skäl anger han att det inte finns ett ekonomiskt utrymme för detta.

Men ekonomi är knappast skälet, snarare en taktisk bedömning av det politiska läget och en önskan att slippa en konflikt med socialdemokratin om att ta bort en skatt som "gynnar de rika" (rik i det här sammanhanget är man om man har utbildat sig till läkare, jurist, ingenjör eller något liknande och har några års arbetslivserfarenhet eller kanske nått en mellanchefsposition).

Som jag skrev tillsammans med 16 andra moderata kommunstyrelseordföranden på DN Debatt i april bidrar värnskatten årligen till statskassan med endast omkring 5 miljarder kronor av de totala statliga skatteintäkterna på 823 miljarder kronor. Det är dessutom sannolikt att avskaffandet av värnskatten till och med kan bli en ren vinst för statskassan. Detta framkommer i den studie från hösten 2007 som gjorts av professor Bertil Holmlund från Uppsala Universitet och Martin Söderström från Konjunkturinstitutet.

Det går alltså inte att hävda att värnskatten behövs för att klara statens budget. Istället har den blivit en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete. Att socialdemokraterna omhuldar en sådan skatt är begripligt, men inte att en moderat finansminister gör det.