Straffets längd är viktig
Idag inleds hovrättsförhandlingarna mot de två ungdomar som står åtalade för mord respektive anstiftan till mord på Therese Johansson Rojo.
Reaktionen mot det korta straffet, 1 år och 8 månader, som tingsrätten utdömde, blev stark och då mordet trots allt var planerat flera veckor i förväg och flickans lidande blev långt och utdraget överklagade åklagaren domen och yrkar istället på 4 års sluten ungdomsvård.
Nu menar emellertid en psykolog och en kriminolog att långa straff är kontraproduktivt därför att att 60 % återfaller i brott och mycket av tiden ägnas åt chipsätande, tv och dataspel.
Men hur vet man att kortare straff skulle minska återfallsrisken? Problematiken kanske snarare ligger i hur tiden på ungdomshemmet spenderas - för lite vård och för mycket förvaring.
Man får heller inte glömma bort att det rör sig om överlagt mord, ett av de värsta brott man kan begå, och att straffet även ska ha ett allmänpreventivt syfte.
Hade detta rört sig om vuxna förbrytare, hade domstolen snarast övervägt om straffet skulle bli 15 års fängelse eller livstid, men eftersom de dömda endast är 16 år kan straffet inte bli mer än 4 års sluten vård. Lagstiftaren har alltså redan tagit den hänsynen när det gäller unga lagöverträdare, att domstolen därutöver ska mildra påföljden ytterligare finns det inga skäl till. Däremot är det naturligtvis viktigt att strafftiden används på ett meningsfullt sätt, så att återfallsrisken minimeras.
Läs även: Dick Erixon
16 kommentar(er):
Tragiskt att politiker som styr i vårt land inte verkar bry sig om vad forskning och vetande faktiskt säger. Populism och röstfiskande verkar vara viktigare. Långa straff har ingen allmänpreventiv effekt, det har man vetat länge. En tidigare borgelig regering tog ju bort vårdsyftet med rättspåföljden, nu sklle det bara vara bestraffning, trots att man vet sedan årtionden att bestraffning inte har någon långvarig effekt. Men tydligen är vedergällning viktigare än att minska brott och lidande i framtiden. Uppenbarligen även hos herr Lindquist. Trist.
Hej
Någonting som helt glömts bort i debatten under lång tid är straffpåföljdens syfte, det vore önskvärt om den debatten nu tar fart.
Huruvida straffens längd har något allmänpreventivt syfte eller ej är faktiskt en omtvistad fråga, möjligtvis att debatten och forskningen i Sverige tenderat att ha en slagsida mot att så icke är fallet.
Men oavsett det så anser jag att straffet har ett antal huvudsakliga syften:
För det första att ge brottslingen ett straff för det brott som begåtts, att begå brott ska nämligen kosta.
För det andra markera brottets värde. Att ta en annan människas liv är ingenting som ska passera med något års inlåsning. Regeringens arbete med förlängning av strafftiderna är högst välkommet.
För det tredje att se till att de som utför brott hålls borta från från andra människor, dvs. skydda medborgarna mot dessa brottslingar.
Sedan inom ramen för fängelsestraff ska naturligtvis de brottslingar som har behov vårdas för att efter strafftiden kunna komma ut och delta i samhället igen.
Men här går också en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster. Där vänstern ofta ser brottslingar som egentliga offer som inte ska straffas.
/Johan
Psykologen i artikeln propagerade inte för kortare straff, utan för att straffets längd borde komma i andra hand - prioritet ett borde vara att se till så att gärningsmannen blir frisk (eller friskare) och inte återfaller i brott.
Det är väl ett mål som även moderaterna borde inse vikten av?
All heder till psykologerna som bryr sig om sina klienter. Vad de missar är att brottslingarna inte är de enda vi ska ta hänsyn till i samhället.
Man kan ju skicka in några psykologer som hjälper offren eller snarare deras anhöriga också. De har kanske en del värdefull input men eftersom vi bryr oss mer om förövare än offer så kommer aldrig den sidan fram. Vedergällning är en stark drivkraft i människan vilken inte minst vänstern visar i sitt ofta oförblommade hat mot chefer och s.k. kapitalister. Om inte staten för en balanserad vedergällning är det stor risk att människor börjar ta över den själva. Därför kan man inte göra som den ideologiskt styrda kriminologin säger strunta i att straffa förövare.
Ar ju inte psykolog, men foredrar att brottslingar straffas for sina brott. I Sverige ar vi kanske mer sofistikerade an sa. Agendan tycks vara fokuserad pa att tycka synd om brottslingen och (helt enketlt) glomma offren. Beklagligt.
Att sitta av tid är såklart ett straff och värre blir det ju längre tid man sitter inne. Men om straffet skall vara den viktiga delen, som t.ex. Dick Erixon förespråkar så är långa förvaringstider meningslöst. Det är bara pacificerande och kan visserligen föra in den straffade i depression med minskad lust att leva osv. Ett tämligen meningslöst straff enligt min mening. Bättre då med kortare inlåsning och hårdare straff. Varför inte randa stjärten på dem med jämna intervaller, Låta dem jobba hårt med att hugga ner skog samt undernära dem som gamla tiders fångläger i Sibirien. Ta av dem deras mänskliga värdighet och förnedra dem tills de förstått och ångrat vad de gjort tusen och en gång. Det är straff, men också ett satiriskt inpass av mig. Den andra sidan är vården. Av egen erfarenhet vet jag att dagens strafftänk där huvudmålet är lång förvaring och där förespråkarna vill ha än längre förvaringstider är ett hinder till framgång. Den som är straffad med ett tidsbestämt straff behöver bara "sitta av tiden", sedan har man ju betalat. Så är det ju med alla typer av straff. Det kostar vad det kostar, sen är man kvitt. Den straffade ungdomen blir i dagsläget erbjuden vård på samma sätt som ungdomar som sitter under lagrummet LVU. Skillnaden är att man inte har villkoret att bli behandlad tills man är klar. Det viktiga är ju som sagt att betala. Det är egentligen ingen skillnad på LVU vård eller vård under lagrummet LSU. Men skillnaden är att den under LVU blir kvar till den är mogen för vidare frakt. (Individuellt till vad). Den LSU dömde går tillbakaks till sitt gamla liv, ofta utan att ha tagit till sig vården. Straffet är inte oväsentligt, men vården är fan så mycket viktigare. (Den är inte dålig, den som tror det.) Straffförespråkarna har tyvärr snöat in så mycket att bli kvitt att man inte vill kosta på villkoret att den dömde måste vårdas till den är klar. Man måste ha ett bestmämt pris på menyn.
Det är snarare problematiskt att rättsystemet endast tittar till brottslingen vid domslut om straffets längd.
Offrets familj måste ju även få någon form av upprättelse. Att höra att ens dotter endast var "värd" 20 månaders Ungdomsvård! kan inte främja förtroendet för rättssystemet.
Det som krävs är längre straff i Sverige för att allmänheten ska ha respekt för rättsmaskineriet. Idag skrattas det ju åt hur korta straff riktigt vidriga brottslingar får ute i samhället.
Jag fruktar att det bara är en tidsfråga innan Svensson tar lagen i egna händer och då kommer riksdagen tvingas att höja straffen i allla fall men med betydande prestiegeförluster för rättsväsendet.
Fängelse är ju dessutom väldigt stigmatiserande och integritetskränkande för dessa utsatta stackars två ungdomar. Känns otidsenligt och inhumant på något sätt.
De följde ju sitt hjärta - för passionen och kärleken!
Jag tror det skulle fungera bättre med t.ex. äventyrskryssningar till Västindien.
Anar en viss ironi från ovanstående debattör.
Håller med om att straffet var alldeles för kort, fyra år vore mer lämpligt, MEN vi ska komma ihåg att unggdomar inte har samma tidsuppfattning som vi vuxna. Jag var utbytesstudent i USA som sjuttonåring. Hemlängtan var stor. Nu efteråt kan jag störa mig på att hon som jag var då var så otålig. När jag inte hade blivit hembjuden till någon kompis efter 14 dagar kände jag mig som världens mest ensamma människa. Idag hade jag nog bara tagit en bok och satt mig på ett fik och tänkt att: Det ordnar sig.
Låt oss hoppas att de kommer ur detta som någorlunda hela människor som inte döms av omgivningen efter att de har sonat sina brott.
Hade detta varit min lillasyster så hade strafflängden absolut varit viktig, och vikten av att dessa 2 mördare iframtiden skall kunna må bra skulle för mig vara totalt oviktig. Har man mördat en person på detta vis skall man enligt mig och många andra lida resten av livet.
Tycker inte du läst artikeln ordentligt. Han vill att man fokuserar på det arbete man lägger ned på dem när de är under behandling och inte tiden. Verkar lite arrogant att tro att man inte behöver lyssna på forskare och andra sakkunniga bara för att man är politiker...? Borde väl vara precis tvärtom?
Till anonym som diskuterade ungdomars tidsuppfattning.
Det är precis det som lagstiftningen har tagit fasta på. Maxstraffet för dessa 16-åringar är 4 år, hade de varit 25 år gamla hade lagstiftningen tillåtit upp till livstids fängelse. Man har i lagstiftningen mer än väl tagit hänsyn till ålder när det gäller straffskalan, därför blir det korta utdömda straffet närmast ett skämt.
En fullvuxen som begått detta mord hade mest troligt fått mellan 15 år och livstid, nu blev det 20 månader!
Och när det gäller synen på vård kontra fängelse så utesluter inte det ena det andra. Enligt min mening så är det först ett fängelsestraff som ska utdelas enligt mina tre syften ovan och inom ramen för denna fängelsevistelse en ordentlig vård vid behov.
Men notera att det i detta fall inte handlat om något vårdbehov. Här är det två ungdomar som släckt en annan människas liv, och de har inte av den expertis som använts bedömts som i behov av vård. Hade de varit över 18 år så hade det blivit ett mycket långt fängelsestraff.
/Johan
Men när forskningen entydigt visar att risken för återfall hos ungdomar ökar med strafflängden blir det ju självmål att ropa på längre straff för dem.
Längre straff leder till mer brottslighet leder till längre straff leder till mer brottslighet...
Det är inte rätt väg att gå om man vill minska brottsligheten i samhället. Och här är unga människor med mycket lång potentiell brottskarriär framför sig.
Även om jag förstår hur du menar att långa strafftider för unga kan, och många gånger leder till ökad risk för återfall, så delar jag inte synen på lösning.
Lösningen kan inte vara att ge "straffrabatt" till unga brottslingar för att de med dagens system riskerar att bli återfallsförbrytare. Då måste man istället se till vad man kan göra under deras strafftid för att det inte ska ske. Där borde forskningen fokusera betydligt mer. Nuvarande fokus handlar tyvärr mer om hur synd det är om brottslingarna.
Ett av de stora problemen idag när det gäller ungdomsbrottslingar som återfaller i tyngre brottslighet, är effekterna av denna offermentalitet på brottslingarna. Många unga hinner med väldigt mycket brottslig verksamhet innan samhället säger stopp. De kan begå många brott under ungdomsåren utan att samhället säger ifrån, och när de fyller 18 slår domstolarna helt plötsligt till med fängelsestraff.
En lösning på ungdomsbrottsligheten är att samhället betydligt tidigare tar tag i problemen och inte skjuter dem framför sig genom tex vård inom socialtjänstens regi, vilket tyvärr i många fall har bedrivits i de egna hemmen, där problem ofta har fötts från början.
Men huvudfrågan handlar för mig om vad fängelsestraff är till för? Och för mig handlar det som jag varit inne på i flera inlägg ovan att brott ska straffa sig, att markera brottets värde samt att hålla brottslingar borta från samhället. Men sedan inom ramen för detta skapa förutsättningar för att de efter avtjänat straff ska kunna bli en del av samhället igen.
Men som sagt, i fråga om fängelsestraff så finns det en mycket tydlig skiljelinje mellan höger och vänster i svensk politik.
/Johan
Det där med höger och vänster är ett problem.
Vi som har en högersyn när det gäller ekonomi, företagande och arbetslinjen har ingen att rösta på om vi samtidigt vill propagera för en humanare syn på människan än den att alla som gör fel ska kastas i fängelet.
Förr fanns folkpartiet, men Björklund, Sabuni och Johan Persson, har gett partiet en helt annan prägel än Westerberg gjorde.
Och vad ska vi tro om de nya moderaterna? Reinfeldt, Schlingman och Borg verkar vara de forna folkpartisterna. Men på bloggar runt om i landet visar i övrigt skärpta och moderna(likt Lindquist)moderaterna upp ett helt annat ansikte just när det gäller jämställdhetsfrågor och brottsbekämpning. Visserligen ska det vara högt i tak i ett parti, men hur ska vi väljare veta vad som gäller? Hur vet vi att vi inte röstar på någon som har gammelmoderaternas åsikter, a la 70- och 80-tal.
Tur att valet är några månader bort!
Det handlar inte om att "alla som gör fel ska´kastas i fängelse", men mord är inte vilket brott som helst. Det är ett av de allvarligaste om inte det allvarligasate brottet man kan begå och det måste givetvis få konsekvenser. För egen del tycker jag att 20 månader är ett för kort straff för det brottet.
Skicka en kommentar