Frågor och svar om vägtunneln

Varför behövs en ny väg överhuvudtaget?
Mellan Skärsätra och Högberga passerar dagligen drygt 12 000 bilar två järnvägsövergångar och slingrar sig igenom ett villaområde på en smal väg med många utfarter. Boendemiljön är mycket dålig, trafiksäkerheten bristfällig och framkomligheten under rusningstrafik begränsad.

Ett 20-tal fastigheter är starkt påverkade av buller och avgaser. Barnens skolväg är inte säker och den bristande framkomligheten är inte bara ett samhällsekonomiskt problem, bilar i kö släpper ut mer avgaser än bilar som rullar.

Varför just en bergtunnel? Finns det inte bättre alternativ?
Vi har utrett ett tiotal olika lösningar som i huvudsak kan delas in i tre olika kategorier: norr om Lidingöbanan, tunnel under Skärsätra samt åtgärder på befintlig väg.

Att dra vägen norr om Lidingöbanan har länge betraktats som det naturliga alternativet, men närheten till Skärsätra skola och Kottlasjön liksom den känsliga naturmiljön längs delar av sträckan gör alternativet problematiskt. Vägen hamnar dessutom relativt nära ett antal bostadsfastigheter även om problemen inte är lika stora som längs Södra Kungsvägen. Därtill planerar SL dubbelspår mellan Skärsätra och Högberga vilket försvårar en vägdragning ytterligare, då utrymmet mellan skolan och spåret redan idag är mycket begränsat.

Kostnadsmässigt är alternativet något billigare än bergtunnelalternativet, men vi prioriterar miljöaspekten högre. Bullret vid Skärsätra skola skulle förvisso kunna hanteras genom en betongtunnel på den sträckan, men det alternativet är betydligt dyrare än bergtunneln och övriga invändningar om en dragning norr om banan kvarstår.

Oppositionen föreslår istället att nuvarande väg breddas samt att två planskilda korsningar byggs i Högberga och Skärsätra. En breddning av vägen kräver att flera fastigheter längs sträckan delvis exproprieras, dvs. de som redan idag är värst drabbade av trafiken skulle få en ytterligare försämrad boendemiljö. Dessutom behöver man av trafiksäkerhetsskäl lägga en mittbarriär för att förhindra vänstersvängar från villautfarterna, vilket försvårar för fastighetsägarna ännu mer. Kostnaden för denna lösning kan uppskattas till ungefär hälften av bergtunnelalternativet, men eftersom det inte löser problemen är det bortkastade pengar.

Bergtunnelalternativet förbättrar såväl boendemiljö som trafiksäkerhet och framkomlighet. Intrånget i naturmiljön är begränsat och ytterst få fastigheter påverkas negativt annat än under själva byggtiden. Genom bergtunnelalternativet minskar sannolikt också smittrafik via Kottlavägen respektive Södra Kungsvägen öster om Högberga, vilket är en fördel för de boende längs dessa vägsträckor.

Är frågan helt avgjord nu?
Nej, det beslut som har tagits är ett inriktningsbeslut och ett uppdrag att detaljprojektera en väg i enlighet med bergtunnelalternativet. Såvitt vi kan bedöma just nu är bergtunnelalternativt det bästa, men skulle detaljprojekteringen visa ett det föreligger svåra tekniska problem eller att kostnaderna skulle skjuta i höjden måste beslutet naturligtvis omprövas.

Var kommer vägen och tunneln att gå?
I Skärsätra fortsätter vägen rakt fram något hundratal meter istället för att korsa järnvägen vid nuvarande övergång. Bakom Parkvillan vid Idunavägen går vägen under spåret och därefter in i berget. På andra sidan kommer tunneln ut i början av Mölna ängar. Vägen fortsätter därefter på befintlig väg fram till Högberga där en planskild korsning byggs.

Det finns många cirkulationsplatser (rondeller) i förslaget. Försämrar inte de framkomligheten?
Jo, när huvuddelen av trafiken går i en riktning är det så. Vi har därför specifikt i direktiven till detaljprojekteringen bett att man ska titta närmare på om alla eller ens någon av cirkulationsplatserna behövs.

Enligt förslaget kommer de boende på Idunavägen inte längre ha någon utfart mot Södra Kungsvägen, utan vara hänvisade till en brant backe vid Kottlavägen. Även detta är något vi har bett att man ska titta närmare på i detaljprojekteringen. Troligen kan utfarten mot Södra Kungsvägen behållas.

De boende i Östra Mölna är mycket kritiska till bergtunnelalternativet. Varför då?
De vill istället ha det norra alternativet som för deras del skulle innebära att genomfartstrafiken flyttas längre bort från deras bostadsområde. Situationen för de boende i Östra Mölna försämras inte på något sätt, men den förbättras inte heller. De boende har kommit med en del konstruktiva förslag på hur vägen skulle kunna flyttas längre bort från husen vid Östra Mölna. Även detta kommer att belysas i samband med detaljprojekteringen.

Hur mycket kostar bergtunneln?
Bergtunnelalternativet är, så som det nu är skissat, kostnadsberäknat till 410 mkr, med en osäkerhet på +/- 70 mkr.

Hur stor blir den årliga kostnaden?
Med en genomsnittlig ränta på 4 % och en avskrivningstid på 50 år, blir den årliga kapitaltjänstkostnaden drygt 18 mkr. Det ska då jämföras med den årliga kostnaden för oppositionens eget förslag som landar på 9 mkr.

Merkostnaden för bergtunnelalternativet är alltså ca 9 mkr/år. Det utgör mindre än en halv procent av stadens budget som omfattar 2 200 mkr/år. Fördelat på varje lidingöbo blir det en årlig kostnad på ca 200 kr av de ca 40 000 kr var och en betalar i kommunalskatt.

Är det inte billigare att bara lösa in fastigheterna längs den nuvarande sträckan?
Om det vore så enkelt att det verkligen löste problemen och man inte behövde ta hänsyn till att det är människors hem vi pratar om, så jovisst vore det billigare.

Men även om man löste in fastigheterna kvarstår behovet av en ökad trafiksäkerhet och en bättre framkomlighet. För att uppnå detta skulle planskilda korsningar och en breddning av vägen behöva genomföras. Tillsammans med inlösen av ett 20-tal fastigheter skulle kostnaden ändå bli i paritet med bergtunnelalternativet. Och då har vi dessutom tvingat 20 familjer att flytta från sina hem. Det är inte ett förslag vi Moderater vill lägga.

Är det verkligen motiverat att lägga så mycket pengar på en ny väg som bara gynnar några få?
Det är inte sant. Ungefär en fjärdedel av Lidingös befolkning bor öster om Skärsätra järnvägsövergång, så vägen berör väldigt många. Dessutom finns stora verksamheter i Gåshaga som alstrar en hel del tung trafik.

Varför ska jag som bor på norra ön behöva betala för att de som bor i Gåshaga ska få en snabbare väg till jobbet? Av samma skäl som att de som bor på södra ön är med och betalar för investeringar till dem som bor på norra ön. T ex har Klockargårdens skola rustats upp för ca 60 mkr, en ny förskola byggs i Torsvik för 40 mkr och Rudboda skola ska renoveras för närmare 100 mkr. Allt detta är även de som bor på södra ön med och finansierar.

Varför ska vi lägga så mycket pengar på en ny väg. Kan vi inte använda de pengarna till skola och äldreomsorg istället?
Vi har bland de bästa skolorna i landet och en äldreomsorg av hög kvalitet. Vi har kontinuerligt ökat resurserna till dessa och andra viktiga välfärdsområden, men en kommun måste också ha en väl fungerande infrastruktur.

Oppositionen lyfter gärna fram hela investeringsbeloppet som om det ingick i den årliga budgeten. Men den årliga kapitaltjänstkostnaden är bara drygt 18 mkr och skillnaden mot oppositionens eget förslag 9 mkr. Det är den summan man kan diskutera en alternativ användning för i den årliga budgeten, inte 410 mkr.

Vi har dessutom överskott i budgeten och kommer nästa år att kunna sänka skatten med 20 öre.

Enligt Centerpartiet kan vi bygga en ny förskola för 60 barn eller ett äldreboende för 30 pensionärer - varje år - bara för driftkostnaden av tunneln. Stämmer det?
Knappast, visst finns det driftkostnader för en tunnel som inte en vanlig väg har, t ex ventilation men i gengäld lär snöröjningen bli minimal. Några stora skillnader mot en vanlig väg är dock inte att vänta.

Får inte de som bor längs nuvarande vägsträckning skylla sig själva? De har ju köpt husen billigt för att de är bullerstörda.
Det är en ganska cynisk inställning. För det första har de i 40-50 år varit utlovade att genomfartstrafiken skulle flyttas. För det andra har trafikmängden ökat avsevärt under senare år, inte minst sedan Gåshaga byggdes.

Borde man inte ha tänkt på vägfrågan redan när man byggde Gåshaga?
Vägfrågan har diskuterats och utretts i många år långt innan Gåshaga byggdes och Käppalaverket utvidgades men det har inte varit möjligt att nå en politisk majoritet för en lösning. Att frågan inte kunnat få en lösning tidigare är ingen orsak till att inte åtgärda problemen idag.