Har Lidingösidan blivit en blogg?
När Lidingösidans Jan Sjöberg för en dryg månad sedan roade sig med att kommentera mitt kommunalrådsarvode inledde han med följande brasklapp:Egentligen ska detta nyhetsutrymme inte användas för personliga kommentarer. Sådant finns det bloggar för.
I dagarna har Jan Sjöberg åter valt att falla för frestelsen att blogga (jag förstår att det är svårt att låta bli, men det kan ju bli lite problematiskt med Lidingösidans varumärke), denna gång genom att kommentera mitt inlägg om brokatastrofen i Mineapolis.
Jag kan lugna Jan Sjöberg med att jag inte anar någon ny svaghet i bron, men när en katastrof av detta slag inträffar i en konstruktion som enligt media har likheter med gamla lidingöbrons vore det oansvarigt att inte ens dra lärdom av detta och säkerställa att någon liknande brist inte finns i vår bro. Sannolikt är inte så fallet, men det kan aldrig vara fel att ta reda på fakta i en så viktig fråga.
Om Jan Sjöberg vill kommentera flera av mina blogginlägg får han gärna göra det på min kommentatorsfunktion. Den är öppen för alla. Annars kan jag rekommendera blogspot om han vill skaffa en egen blogg. Den är mycket enkel att använda.
3 kommentar(er):
Jan Sjöberg är ju gammal lidingöpartist, så han hade väl svårt att hålla sig objektiv till din kritik av lidingöpartiet.
Efter att Lidingösidan fått sådan uppmärksamhet på din blogg kan jag inte annat än kommentera det skrivna.
Huvudfrågan är huruvida gamla lidingöbron plötsligt blivit försvagad sedan Rambölls undersökning för ett drygt år sedan. Jag och alla andra som bor på ön utgår från att förvaltningen sköter underhållet av bron så att
några överraskningar inte kan inträffa, modell "att ett tåg landar i Värtan". Att fristående konsulter inte skulle upptäckt sådana omedelbara svagheter, eller att de skulle förtigit en sådan fara som du själv anat, är mycket avlägset i mina tankar. Att du därför vill dra några lokala växlar på USA-katastrofen blir därför lite väl starkt.
Den lite mindre frågan huruvida Lidingösidan blivit en blogg kan besvaras med nej. Under de drygt tre år jag hållit på med sidan har jag vid några tillfällen skrivit lite mer personligt. Då har jag undertecknat med mitt namn för att visa att det är min egen uppfattning. Att du inte läst alla dessa kommentarer må vara dig förlåtet. Men visst vore det kul att ha en alldeles egen blogg, men då måste man ju ha något att skriva om...
Till signaturen Hugo S (okänd för mig, men tydligen vet han mer om mig, än jag själv vet) kan jag bara säga:
Att jag är gammal är sant. Att jag är lidingöpartist är inte sant. Men jag har varit med i Lidingöpartiet och min aktivitet upphörde 2002. Mitt tidigare medlemskap är inget jag skäms över, men när Paul Lindquist försöker att få just några "ledande lidingöpartister" att närmast framstå som helt ansvarslösa för att de vill behålla lidingöbanan, ja då är det läge att reagera, oavsett vilket parti de utpekade tillhör. Det har inget med (brist på) objektivitet att göra. Jag har nämligen lärt mig under min kommunalpolitiska tid att alla politiker är både
engagerade och seriösa i sin verksamhet. Så även om någon har en annan uppfattning finns det gränser för hur hårt man kan gå på.
Vem är du f.ö. som gömmer dig bakom signaturen?
Jan Sjöberg
Jan!
Till att börja med uppskattar jag att du tar dig tid att kommentera mitt inlägg här. Bloggen blir mycket intressantare när åsikter bryts mot varandra och olika synpunkter, fakta och infallsvinklar kommer upp.
Anledningen till att jag skrev det första inlägget om katastrofen i Mineapolis var att jag fick frågan från flera oroliga lidingöbor sedan de läst artikeln i SvD där man just pekade på att gamla bron hade en liknande konstruktion. Jag fann det därför relevant att kommunicera ut att vi självfallet måste ta del av det som hänt för att se om det har någon bäring på vår bro.
Jag har ingen anledning att tro att bron skulle vara i fara, men jag menar samtidigt att det vore direkt tjänstefel av mig att inte ställa frågan - för att vara helt på den säkra sidan.
Man får inte heller glömma bort att det har gjorts två utredningar där´den första kom till slutsatsen att bron var i betydligt sämre skick. Även om den senare utredningen, som var mer långtgående, kunde konstatera att brons skick var bättre så får vi inte tro att vi nu vet allting om bron. Nya kunskaper och nya erfarenheter ger alltid anledning att ställa nya frågor.
Jag tyckte också att det i sammanhanget fanns anledning att påminna väljarna om att vissa ledande lidingöpartister har tagit väldigt lätt på brosäkerhetsfrågan - sannolikt därför att de är så oerhört angelägna om att tåget till varje pris ska vara kvar.
Jag tror precis som du att det i grunden finns ett seriöst engagemang hos alla förtroendevalda, men när ledande lidingöpartister gång efter annan kommer med personliga påhopp och ifrågasätter mina motiv och min politiska hederlighet, ja då anser jag nog att det är fullt legitimt att ge svar på tal.
Paul Lindquist
Skicka en kommentar