Vad är tryckfriheten värd?

Idag är det tryckfrihetens dag. Det är en på goda grunder grundlagsskyddad rättighet som vi ska vara rädda om. I många länder runt om i världen är den inte alls så självklar som vi uppfattar den i Sverige.

Men samtidigt som vi i högtidliga sammanhang med självklarhet uttrycker vårt stöd för den så finns det tendenser i samhället som verkar i motsatt riktning.

Ta bara debatten om bilderna på Mohammed som rondellhund. Att någon överhuvudtaget ska behöva vara rädd för att publicera eller visa en bild i dagens Sverige är anmärkningsvärt. Läs gärna Gunnar Hökmarks utmärkta debattartikel i Expressen där han verkligen sätter frågan i ett intressant perspektiv.

Ett annat oroande exempel är många riksdagsledmöters vilja att begränsa tryckfriheten som framgår av en artikel i dagens DN. Några av svaren visar att många ledmöter reflexmässigt är beredda att stödja en inskränkning i tryckfriheten fömodligen utan att ens tänka på att det blir konsekvensen (däremot är det inte, vilket DN antyder, en inskränkning om media tvingas betala högre skadestånd vid fällande domar i tryckfrihetsmål) .

Även det utredningsförslag om en skärpning av barnpornografilagen som presenteras idag av före detta vice riksåklagaren, Solveig Riberdahl, är problematisk. I akt och mening att skydda utsatta barn (och vem vill inte göra det?) föreslår hon lagändringar som faktiskt får rent absurda konsekvenser.

Hittills har det varit förbjudet att inneha pornografiska bilder på barn som inte har en fullgången pubertetsutveckling, men nu vill Riberdahl komplettera med en strikt 18-års. Det är en sak när man ska bedöma fotografens eventuellt brottsliga gärning, men att kräva att någon som tittar på eller innehar en bild ska veta åldern faller på sin egen orimlighet eftersom det många gånger är omöjligt för betraktaren att veta om den fotograferade är 16, 17, 18, 19 eller 20 år.

En annan orimlig konsekvens av förslaget är att en ungdom mellan 15-17 år som tar en sexualiserad bild av sig själv eller sin partner är fri från straffansvar, men behåller personen bilden efter sin 18-års dag begår personen ifråga ett brott - och detta även om bilden är på den egna personen.

Likaså blir man betänksam när en nyutgåva av Tinitin i Kongo hotas av åtal för hets mot folkgrupp, men räddas på målsnöret enbart därför att preskribtionstiden gått ut. Det populära seriemagasinet skrevs för länge sedan och reflekterar den tidens syn på saker och ting. Även om vi inte idag kan eller ens bör försöka försvara den bild av svarta som presenteras i magasinet så är det ett tidsdokument som vi bör försöka förstå snarare än att bränna på bål.

Vad är tryckfriheten värd? Det är den fråga man bör ställa sig varje gång man funderar på en inskränkning. Det som idag motiveras med att det skyddar utsatta individer kan i morgon bli ett redskap för maktens syften.

Källor: DN DN2 SvD