Rosengårdsborna visar civilkurage
I den allmänna debatten om Rosengård får man lätt intrycket att de finns en stark konflikt mellan de boende och polisen. Tvärtom tycks de boende faktiskt uppskatta den trygghet som polisens närvaro har gett. Till Aftonbladet säger en av ledarna, Abu Hadis:"Vi som bor på Rosengård vill ha kvar poliserna här ute, deras närvaro har gett oss en lugnare tillvaro och förbättrat områdets rykte"
Men det är viktigt att polisen också vågar agera när det hettar till. Precis som i Stockholm tidigare år undvek polisen i Malmö häromdagen att ingripa när "Reclaim"-ligisterna drog igång ett upplopp.
Medan polisen passivt såg på när man byggde barrikader, tände eld på däck och sköt fyrverkeripjäser mot såväl polisens egna fordon som privatbilar fick Rosengårdsborna nog, tog saken i egna händer och jagade bort bråkmakarna som själva fick ta skydd bakom polisbilarna.
Abu Hadis sammanfattar det hela på ett underbart sätt:"Här ska inte komma några supande överklassungar och föra vår talan mot vår vilja. De har inte här att göra."
Visst är det underbart med människor som har civilkurage och vågar sätta gränser när det behövs. Vi andra kanske har något att lära oss av rosengårdsborna.
1 kommentar(er):
Lästips om vänsterns problem när det gäller mångkulturalismen (analys av vänstern i andra halvan av artikeln): http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=332
Fast i ett land där man i en statlig utredning (SOU 2009:64, DEJA:s delbetänkande) vill åtgärda pojkars försämrade skolresultat genom att avskaffa den "maskulina identiteten" är man ute på hal is:
Enligt SOU 2009:64 om jämställdhet i skolan odlas i detta land en ”antipluggkultur” bland pojkar, och denna kultur, liksom förklaringen till varför pojkar i genomsnitt har 10% lägre betyg än flickor, kan enligt genusvetarna i rapporten vara ett resultat av en motreaktion som uppstått mot de idag kvinnligt könskodade beteendena ”läxläsning”, ”hårt arbete” och ”disciplin” (dygder som alltså i en svunnen tid varit manligt könskodade) där pojkarna alltså måste distansera sig ifrån dessa för att kunna upprätthålla en hegemonisk maskulinitet (!). Men om man nu med dagens genusvetenskap som främsta verktyg kunde dekonstruera maskuliniteten (eller helst avskaffa den), så skulle man kunna förhindra detta förfall.
Jag undrar vad rosengårdsborna tycker om denna analys och förslag till åtgärd? Och när kommer den stora krocken att inträffa här?
Skicka en kommentar