Vad har det tagit åt Israel?
Som en stark anhängare av Israels rätt att få existera i fred och frihet och judarnas rätt till ett eget land blir jag bekymrad när jag läser hur företrädare för Israels regering nu "skjuter" på allt blågult som rör sig.
Det är en sak att kritisera Aftonbladet i sak för den artikel som de publicerade och som utan bevis insinuerade att Israel var delaktig i en internationell illegal organhandel, det är en helt annan sak att kräva att Sveriges regering ska fördöma en tidning.
Utrikesminister Carl Bildt har, liksom även statsminister Fredrik Reinfeldt, hanterat denna fråga på ett mycket omdömesgillt och balanserat sätt vilket jag skrev om i ett tidigare inlägg. Det vore politiskt mycket oklokt om regeringen, såsom den svenska ambassadören i Tel Aviv gjorde, skulle fördöma Aftonbladets publiceringsbeslut. Sen är det en annan sak att såväl ambassadörer som statsråd har yttrandefrihet och självfallet kan kritisera tidningar utan att det skulle vara ett grundlagsbrott vilket bl a journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén har hävdat, men som DN:s chefredaktör Thorbjörn Larsson har klargjort på ett föredömligt sätt.
Kunskapen om hur svensk press fungerar tycks vara klart begränsad även hos israeler som känner Sverige väl. Exempelvis påstår Israels förre Stockholmsambassadör, Zvi Mazel, att inte bara Aftonbladet utan även Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen är "förknippade med den anti-israeliska fackföeningsrörelsen och socialdemokratin". Han kan inte ha läst svenska tidningar särskilt ofta under sina tre år i Sverige.
Ännu märkligare blir det när han påstår att Sverige inte har någon pressfrihet samtidigt som Israel överväger att stoppa svenska journalister från att komma in i landet.
Kanske är det som Lena Melin skriver i Aftonbladet, att Israels utfall mot den svenska regeringen handllar om om mer än bara artikeln, att det är en del i den komplicerade israeliska politiken. Möjligen är det så, men Israels regering har inget att vinna och allt att förlora på att göra sig ovän med sina vänner.
Övriga källor: DN DN DN DN DN SvD SvD SvD SvD Ledarbloggen Ledarbloggen Aftonbladet Aftonbladet Aftonbladet Expressen Expressen
Läs även: Krohniskt Gunnar Hökmark Brännpunkt Brännpunkt DN
9 kommentar(er):
Nu kan Aftonbladets journalister få uppleva lite hur Israel behandlar palestinierna i Gaza och på Västbanken.
Jag förstår inte ens varför du är förvånad. Det är nationalistiska extremister som faktiskt sitter i Israels regering. Correct me if Iam wrong.
Vill du ha en bättre bild av Israel som land så besök www.rosenberg.se. Göran Rosenberg vet en hel del.
Förnedra muslimer går an i Västvärlden men att kritisera Israel eller Judar straffas HÅRT!
Du sitter osäkert med din kritik först mot omskärelse sen mot annan organhandel.
Israel ser sig tydligen som världens centrum.
Hihi.. Rosenberg som sanningsvittne, var riktigt kul faktiskt... :-)
Tomas, hur menar du nu? På vilket sätt går det bra att förnedra muslimer i väst, medan det är straffbart att kritisera judar? Är det något som visat sig med all tydlighet senaste åren är väl att i Sverige kan man skriva vad som helst om judar utan att det får kritiseras, det går även bra att förbjuda publik på idrottsarrangemang där Israel deltar. Men att visa bilder på en viss profet, då går landets justitieminister in och ser till att hemsidor släcks ner.
Anonym: Du vet mycket väl att Freivalds fick avgå då hennes ingrepp mot demokratin när hon beordrade Sd:s hemsida att stängas ner var olagligt. Att matchen mot Israel var publikfri var tråkigt, jag och många med mig hade gärna varit där för att manifestera vår kritik mot Israel.
Martin, Det var ju just det. En svensk regering ingrep då muslimerna angreps. När judarna angrips så ingriper man inte.
Och det var knappast för att skydda Israel som sossarna och kommunisterna i Malmö valde att stänga matchen för publik. Kommunalrådet ville helst stoppa matchen helt, men kunde av juridiska skäl inte göra det.
Det är Europa och USA:s fullständigt vänstervridna journalistkår som är att skylla: i sin demonisering av Israel, judar - och den ensidiga islamofili som genomsyrar Västerländsk media (ironiskt nog EFTER 9/11...). Det - och självhatande judar som du Gideon, du och alla dror feilers och chomskys därute, som gör allt för att bli 'accepterade' och 'älskade' av icke-judar, trots att icke-judar, numera lika med muslimer och Västerländska vänstermänniskor, HATAR allt som har med judar att göra. Att Vänstern idag helt övertagit nazismens roll som främsta judehatare borde bli varningsklocka för alla de människor som kämpar mot hat i världen, dagens kryperi för islamisterna från deras sida påminner rätt starkt om europeiska eliters rövslickeri för nazismen på 30talet. Vänstern ger nya kläder åt medeltida antisemitiska legender om judar som offrar ickejudars blod. Vad vacker vår Vänster är idag...Men högern är inte utan kritik: när Lars Wilks höll på så var svensk regering snabb med att ta avstånd från honom med meningen att "detta står för honom, inte oss". Kan det bero på att när muslimer känner sig "kränkta" så brukar folk ha en otrevlig vana att dö i massor? Judarna bryr sig ingen om - de ska ju helst bo i ghetto och vara pittoreska klezmermusiker? Inte sant?
Tomas, är du en liten vänsterpartist månne? Vad gör små svenska folkhemskommunister som du härinne på en ickekommunistisk blogg? Seså, gå nu till dina kommunist och al-quaida vänner och sitt och ventilera ditt judehat med dem. Din nyttiga idiot...
Olbap,
försörjer du dig på att göra karikatyrer av judar eller? I annat fall skulle det inte skada med lite distans och objektivitet. Du reagerar ju precis som nidbilden av en muslim inför de omtalade Muhammedteckningarna.
/Andreas
Det är naturligvist olyckligt att det var en del ogenomtänkt sagt från Israelisk/judisk sida, särskilt som första reaktion på artikeln. Men man måste förstå att judar uppfattar Boströms (omotiverat) anklagelse som "blood libel", dvs. en anti-semitisk myth som histroisk sätt lett ofta till att judar dödades av anti-semitisk inställd folkmassa medan myndligheterna gjorde inget (med hänvisning till just civila-frihet). Så Carl Bildt vägran att säga någonting alls (och därmed sätta gränsen där den är nu) uppfattas som indikation att anti-semiter i Sverige (vilka finns, till och med om det är inte hela befolkningen) kan gå än längre utan någon fara från myndlighetens sida.
Jag antar att en möjligt steg i utveckling blir att andra länder öppnar för svenska invånare med judisk backgrund att söka asyl. Vet inte om jag skulle ta det - jag har ju vänner och arbete, och inga barn att vara rädd för. Men det också låter dumt att stanna tills det blir omöjligt och dessutom betalla utvecklingen med sina skatter.
Skicka en kommentar