Påhoppad i krönika
Den 17 februari pulicerade Milena Bergquist en krönika i Svenska Dagbladets bilaga Magasinet, där hon riktar en del ogrundade anklagelser mot mig. Eftersom jag ansåg att det hon skrev var fel skickade jag in ett svar till SvD, men efter 14 dagar har de fortfarande inte publicerat detsamma.
Det är inte första gången en tidning låter bli att låta någon gå i svaromål, men det visar återigen hur viktigt det är att bryta upp medias åsiktsoligopol. Jag vill i sammanhanget ge en eloge till Ldingö Tidning som i fredagens nummer publicerade mitt svar som lyder som följer:
För att synas i dagens täta mediabrus brukar det numera höra till varje krönikörs språkliga arsenal att med jämna mellanrum leverera ett karaktärsmord eller två. Vanligtvis brukar måltavlan utgöras av någon känd artist eller idrottare, högt uppsatt politiker eller storbolags VD, någon som ”alla” har en uppfattning om och där läsaren kan förfasa sig i takt med krönikörens nedslag vid tangentbordet.
Därför var det med viss förvåning jag läste Milena Bergquists krönika (SvD 17/2) och fann att jag själv plötsligt var måltavla och utmålad som miljöbov. Mot bättre vetande och utan att någonsin ha frågat mig påstår Bergquist nämligen att jag inte vill ha kvar Lidingöbanan och att jag inte heller bryr mig om naturen på Lidingö.
Eftersom Bergquist själv bor på Lidingö, bara ett stenkast från Lidingöbanan, kan det knappast ha undgått henne vad vi moderater har gått till val på och vad jag personligen har uttalat i ett antal intervjuer i lokaltidningen, nämligen att vi vill verka för att Lidingöbanan är kvar och att miljöaspekterna på en eventuell ny vägdragning kommer att väga mycket tungt.
Istället tycks Bergquist ha gjort sig till talesman för det lokala missnöjespartiet vars ledare hon bor granne med och som länge försökt påstå att vi moderater egentligen skulle vilja lägga ner Lidingöbanan, fast de vet att det inte är sant.
7 kommentar(er):
Det tillhör tyvärr inte ovanligheterna att tidningar låter sina krönikörer vräka ur sig påhopp på en person, som inte får möjlighet att försvara sig.
Vad gäller miljöfrågan på Lidingö så är kritiken mot hur Lidngömoderaterna sköter miljöpolitiken helt och hållet befogad.
Man har haft svårt att acceptera trängselavgifterna som medförde 25% mindre utsläpp.
Du har själv meddelat genom Roger att ni inte har en vision för att göra ön mindre fossilberoende.
Detta står i stark kontrast till ett flertal andra kommuner.
Listan på saker som kan göras enkelt är lång, och jag ger dig den gärna.
Petter!
Du blandar dessvärre ihop statistiken. Under trängselförsöket minskade trafiken vid tullsnittet med ca 25 %, men utsläppen bara marginellt. Vissa partiklar t o m ökade pga fler dieselbussar i innerstan.
Vad gäller användningen av fossila bränselen har vi sedan något år tillbaka en policy om att gå över till miljöfordon där så är möjligt. Det beslutet togs på intiativ av moderaterna.
Inom kort presenterar vi dessutom en ny energiplan med fokus på hur vi ska minska energiåtgången vad gäller el och uppvärmning i stadens fastigheter, så nog fösöker vi göra vad vi kan.
Det blir ju lite fånigt att lägga påhittade miljöaspekter på politik eller människors beteende.
Det kostar att använda energi. Det är väl skäl nog att effektivisera energianvändningen. Men om Lidingöbanan kostar mer än motsvarande busstrafik, finns det väl inget egenvärde att behålla den. Eller?
När det gäller trängselskatten (Använd inte ordet avgift när det var en skatt. Det är fult att missbruka orden) så är det ju självklart att Lidingö måste kunna ha synpunkter på Stockholms beslut. Är det OK att Kalmar beslutar om tullar för bilar från Öland? Då har vi ju godkänt ett medeltida system.
/Strömer
Paul.
I Stockholmsförsökets rapport står det tydligt att minskningen av fossilt koldioxid är i ungefärlig proportion till det minskade trafikarbetet, men i innerstaden motsvarade minskningen 14% vilket inte är detsamma som minskningen av trafiken med 22%. En minskning på 14% är knappast mariginell.
Vidare konstaterar man i resultatrapporten att "Den totala mängden partikelutsläpp har minskat ungefär lika mycket som
trafikmängderna". Trafiken minskade som tidigare nämnts med ca 25% (22 för att vara exakt).
Vad gäller Kalmar så har Kalmar rätt att införa trängselavgifter i Kalmar, och det skulle innebär att Ölänningarna hade en liknande regel som Lidingöregeln.
Nej, Kalmar har ingen rätt att införa en trängselAVGIFT. Något stöd för detta finns inte i svensk lagstiftning.
Däremot skulle Kalmar kunna begära att riksdagen tar ut trängselSKATT. Men det är riksdagen och inte Kalmar kommun som avgör den saken.
För tydlighetens skull minskade trafiken över TULLSNITTET med knappt 25 %. I innerstan minskade trafiken med 10-15 % och i hela länet med 2-4 %. Vissa vägar såsom Bergshmraleden och Essingeleden fick ökad trafik och Essingeleden var farligt nära sitt kapacitetstak.
I mångt och mycket flyttade man alltså trafiken mer än man minskade den.
Framkomligheten inne i Stockholm har ökat EFTER att trängselskatteförsöket tog slut. Sannolikt beror det på att många som på eftermiddagen ska förflytta sig inom Stockholm (innanför trängseltullarna) nu kan välja att åka RUNT centrala Stockholm. Åk till exempel från Roslagstull till Stureplan mellan fyra och fem en eftermiddag. Nu går det på fem minuter, i våras var gatorna helt igenkorkade!
Skicka en kommentar