Jobbskatteavdraget leder till ökad sysselsättning

Regeringen fick förra våren i uppdrag att genomföra en utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i vårpropositionen och debatterades idag i en öppen utfrågning i riksdagen.

Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydliga positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000-100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 sedan alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge med internationell finanskris och oro i världsekonomin.

Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Det här medför att breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack
vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop och där välfärden tryggas för alla.