Gunnar Hökmark skriver idag insiktsfullt på sin blogg om det s k påskupproret och problematiken med att använda gud och religion som bas för sina politiska ställningstaganden. Han pekar också på att kyrkans politiska engagemang många gånger varit selektivt och att man väljer vilka "orättvisor" man vill engagera sig i. Ett mycket läsvärt bidrag i debatten.
Även Göran Rosenberg, kolumnist på Dagens Nyheter kommer fram till ungefär samma slutsats.
Läs även: SvD SvD SvD DN
Efter två dagars överläggningar meddelar nu Socialdemokraternas verkställande utskott att man inte kommer att återinföra fastighetsskatten - om man åter skulle få makten i Sverige.
Som motiv anges att boendet är en så stor investering för människor och att det därför inte är rimligt att regelverket riskerar att ändras vart fjärde år. I verkligheten handlar det nog snarare om att Socialdemokraterna insåg vilken politisk bojsten fastighetsskatten blivit.
Gott så, det viktigaste är trots allt att en orättfärdig skatt inte riskerar att återkomma.
I höst väntar sedan besked om bl a RUT-avdraget. Det skulle inte förvåna mig om Juholt & Co även på denna punkt backar från sin egen politik i syfte att göra sig valbara 2014. Men varför välja en blek kopia när orginalet är så mycket bättre?
SvD Expressen DN Den hälsosamme ekonomisten Anybody's place Radikalen
Igår presenterade finansminister Anders Borg den ekonomiska vårpropositionen för Sveriges riksdag. Innehållet är på flera sätt positivt för Lidingöborna. Men precis som Svenskt Näringslivs vd, Urban Bäckström, säger kan regeringen göra mer.
Det är ett steg i rätt riktning att genomföra ett femte jobbskatteavdrag vilket framförallt gynnar löntagare med låga och normala inkomster. Tillsammans med skattesänkningen på 24 öre som vi genomförde på Lidingö vid årsskiftet, bidrar det femte jobbskatteavdraget till ökad sysselsättning och högre tillväxt.
Det är också bra att regeringen inser att höga marginalskatter försvårar arbetet med att locka hit utländska experter, forskare och talanger. Men svaret bör inte vara en särskild lägre beskattning för enbart dessa. Med våra höga marginalskatterna finns nämligen också en risk att svenska experter flyttar utomlands. Därför är det viktigt att regeringen också slopar den tillfälliga värnskatten som Socialdemokraterna införde 1995. Ingen ska behöva betala mer än hälften av sin lön i skatt.
DN DN DN DN DN DN SvD Aftonbladet Gunnar Hökmark
Man kan ha många synpunkter på Riksbankens beslut om vilka personer som ska pryda våra nya sedlar. Exempelvis lyser näringsliv och forskning med sin frånvaro och det finns många andra förtjänstfulla personer som skulle ha kunnat komma ifråga. Men alla får inte plats och de utvalda var på sin tid förträffliga och folkkära representanter för Sverige.
Att sen rojalister retar sig på att det inte blev några kungar var väntat. Men när ordföranden i liberala kvinnor, Bonnie Bernström, på fullaste allvar hävdar att Riksbanken brister i jämställdhet därför att den nya 1 000-kronors sedeln pryds av en man medan 20-kronors sedeln tilldelas en kvinna vet man inte om man ska skratta eller gråta.
Bernström har nämligen räknat ut att den sammanlagda valören för män är 1 250:- och för kvinnor 620:- och därmed skulle den "hierarkiska ordningen vara fastställd" vilket enligt Bernström återspeglar kvinnornas ekonomiska underordning.
Är det med sådana genusglasögan som folkpartiets kvinnoförbund tänker driva det fortsatta jämställdhetsarbetet?
Mot bakgrund av den stora korruptionshärvan i Göteborg, kompletterar vi nu Lidingö stads korruptionspolicy med en s k "whistleblower" funktion. Det innebär att stadens anställda anonymt kan vända sig till stadsdirektören eller stadsjuristen om de ser, hör eller kommer i kontakt med något misstänkt.
Den reviderade policyn är ett viktigt dokument som ger vägledning till hur förtroendevalda och anställda inom staden ska förhålla sig till gåvor och andra förmåner i sin tjänsteutövning. Att ta emot en otillbörlig gåva kan ge fängelse och leda till att den som tagit emot gåvan förlorar jobbet.
Det får inte finnas utrymme för att någon inom staden kan misstänkas för korruption. Det skulle allvarligt skada allmänhetens förtroende för oss förtroendevalda och stadens anställda. Därför är det mycket viktigt att ha en klar och tydlig policy för hur vi förtroendevalda och anställda inom Lidingö stad ska förhålla oss till gåvor och förmåner som kan dyka upp i olika sammanhang.
Framför allt måste vi fortsatt vara vaksamma på de delar som är mest känsliga för påtryckningar. Det handlar om de områden som är i kontakt med fastighets- och byggsektorn, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar. Men det finns även risker för anställda inom skolan samt inom vården och omsorgen.
Vår korruptionspolicy ger ett bra stöd till alla att kunna säga nej till erbjudande som ligger i gränszonen. Det är en trygghet att kunna hänvisa till vår policy när det kommer olika inbjudningar eller gåvor som inte alltid har med tjänsten att göra.
Upphandling 24
Lidingöpartiet har i en motion till Lidingö kommunfullmäktige föreslagit att receptionen på Lidingös närpolisstation ska bemannas dygnet runt, året om. Bortsett från att det är polisär fråga och inte en kommunal, är förslaget oseriöst och medverkar inte alls till att bekämpa brottsligheten på ön - tvärtom.
Lidingöpartiets förslag, som också stöddes av Centern, innebär en mycket dålig användning av polisresurser och ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar. Lidingö har idag 21 poliser, att bemanna receptionen dygnet runt skulle kräva nio av dessa. Dessutom får man av säkerhetsskäl inte arbeta ensam, så under kvällar, nätter och helger måste ytterligare poliser avdelas för receptionstjänst.
I en skrivelse till kommunen sammanfattar polisöverintendent Annika Eriksson effekten av Lidingöpartiets förslag mycket tydligt:
De satsningar som Lidingö Närpolis gör nu med till exempel arbete mot droger, brottsförebyggande insatser mot bostadsinbrott tillsammans med bevakningsföretagen och andra samverkanspartners, ungdomssatsningar med aktivt arbete i skolorna, ungdomsgårdar mm, arbetet mot våldsbrottslighet koncentrerat på gärningsmannafokus, samverkan med sociala myndigheter, grannsamverkan, volontärer, ungdomsråd, alla lidingörelaterade utredningar även ungdomsdelen och en rad andra brottsförebyggande åtgärder skulle kraftigt decimeras eller i värsta fall helt upphöra i det fall man väljer att ha Lidingö närpolisstation öppet alla veckans dagar dygnet runt.
I ett sådant exempel väljer man bort en stor del, för att inte säga allt, av det ut-redande och förebyggande arbetet, med resultatet att de flesta poliser då skulle tjänstgöra inne större delen av tiden
Idag väljs Håkan Juholt till ny partiledare för socialdemokraterna. Men han verkar redan ha avfärdat sig själv som en framtida statsminister.
När Aftonbladet nyligen lät Juholt provsmaka en blåbärsglass gav han den högsta betyg, men var snabb med att påpeka att några "blåbär hör absolut inte hemma i regeringen". Med total avsaknad av egen regeringserfarenhet måste väl Juholt själv betraktas som ett äkta blåbär som statsminister.
SvD SvD Aftonbladet DN
Att moderatledda kommuner och landsting ska vara bra arbetsgivare är en självklarhet. Dels för att det är det moraliskt rätta, men också för att det är en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla bra personal.
Men när Moderaternas partisekreterare, Sofia Arkelsten på SvD Brännpunkt sätter likhetstecken mellan att lova heltid till alla kommunalanställda och att det öka tillväxten är hon ute på tunn is.
Tillväxten ökar bara om ökad arbetstid leder till att mer arbete utförs, inte om samma arbete utförs under fler timmar eller om fler heltidstjänster innebär att ett antal andra deltidstjänster försvinner.
Om fler heltidstjänster innebär en ökad lönekostnad för kommuner och landsting måste detta dessutom finansieras, antingen genom att man sparar in på annan service till invånarna eller genom att skatterna höjs (och det brukar som bekant sällan leda till ökad tillväxt).
Ska man då helt avfärda idén om att erbjuda fler heltidstjänster i kommuner och landsting? Nej, inte alls, man ska alltid överväga om en verksamhet kan organiseras på ett bättre sätt. Men ytterst är det kommuninvånarnas behov som måste få styra.
Läs även: SvD
Om det här är sant är det inte undra på att den amerikanska ekonomin har problem. Föredrar nog Anders Borgs hantering av finanskrisen.
I tisdags var det som bekant både fettisdag och internationella kvinnodagen. Det ville personalen på fritidshemmet Bläcku vid Högbyskolan i Hemse på Gotland fira med att bjuda flickorna på semlor, men enbart flickorna. Pojkarna fick som vanligt hålla till godo med knäckebröd och mjölk.
Regionrådet Åke Svensson (S) tar visserligen avstånd från agerandet, men motiveringen att barnen är för små för "den här typen av rättviseövningar".
Själv ser jag ingen rättvisa alls i detta, inte ens om man hade tillämpat det på ålderdomshemmet. Bara ännu ett misslyckat genusexpriment.
Läs även: GenusNytt GenusNytt Johan Ingarö Vakare DN Matte Matik No size fits all Med örat mot rälsen
Under K G Hammars tid som ärkebiskop politiserades Svenska kyrkan markant, vilket fick till följd att många lämnade kyrkan i protest mot dåvarande ärkebiskopens politiska ställningstaganden.
Än idag tycks dessvärre arvet från K G Hammar leva kvar, då komministern i Ängelholms församling, Gunnar Åkesson, går till attack mot den lokala fotbollsklubben för att denne, likt de flesta andra idrottsföreningar, låter de bästa 15-åringarna ingå i en elitsatsning. Enligt Åkesson strider detta mot "kristen människosyn".
Hur många som lämnar kyrkan efter detta påhopp på en idrottsförening återstår att se, men det är dessvärre inte det enda exemplet på politiskt ställningstagande från Svenska kyrkan. Just nu pågår ett försök att få med Sveriges kristna råd i ett "påskuppror" mot regeringens sjukförsäkringsreform.
Det kan tyckas harmlöst, men överallt i världen där religion har fått ett starkt politiskt inflytande har konsekvenserna blivit allt annat än önskvärda. Det gäller alltifrån militanta abortmotståndare i USA, till påvens negativa inflytande över kampen mot HIV-spridning för att inte tala om mullornas styre i Iran.
Politik och religion bör hållas åtskilda. Därför bör inte religiösa samfund användas som plattform för politiska kampanjer. Men inte heller borde Svenska kyrkan, som idag, styras av partipolitiker.
Först ett tack till Fredrik Classon som uppmärksammar Lidingö Tidnings läsare (25/2) att skattesänkningen vi genomförde vid årsskiftet faktiskt ger 1 200:-/år mer i plånboken för en normal familj. Värdet av det för många lidingöbor ska inte underskattas. Lägre skatt ger ökad egenmakt.
Men Classon är kritisk för att vi inte istället ökar de kommunala utgifterna och exemplifierar det bl a med att det är ”superdyrt att spela hockey” och att Lidingö har ”världens högsta musikskoleavgifter”.
Ja, ishockey hör till de dyraste sporterna man kan ägna sig åt, men framförallt är det utrustningen som kostar och det kan knappast vara skattebetalarnas sak att betala för skridskor, hjälmar och annan utrustning åt just de ungdomar som väljer att spela ishockey.
Och visst får man betala en avgift för att gå i musikskolan, men faktum kvarstår att sedan 2005 har vi sänkt skatten mer för en normalfamilj än vad det kostar att gå i musikskolan ett helt år.
Är inte det en bra modell? Ge föräldrarna makten över sin egen ekonomi och låt de tillsammans med sina barn bestämma om en del av hushållskassan ska gå till musikskola, hockey eller någon annan fritidsaktivitet.
Däremot ska skattesänkningar inte prioriteras framför kvaliteten i våra viktiga välfärdstjänster, men det gör det inte heller. Så satsar vi t ex 39 % mer än genomsnittskommunen på förskolan, 8 % mer på grundskolan och 22 % mer på äldreomsorgen.
Delvis beror det på vår befolkningsstruktur, men också på en medveten satsning på de områden som utgör kommunens kärnuppgifter. Det kommer vi att fortsätta med.
I Malmö för de kommunala skolorna ersättning efter socioekonomiska skillnader, medan de fristående skolorna får genomsnittskostnaden i skolpeng. Det innebär att en friskola som har en stor andel elever från socioekonomiskt missgynnade områden får en lägre ersättning än motsvarande kommunal skola och i förlängningen de eleverna mindre resurser.
Men denna ersättningsmodell strider mot likabehandlingsprincipen enligt skollagen och efter att en friskola överklagat beslutet har förvaltningsrätten nu upphävt detsamma och Malmö stad får göra om och göra rätt.
Som ett svar på min och 16 andra moderata kommunalråds artikel den 17/2 där vi uppmanar regeringen att avskaffa värnskatten skriver idag 17 centerpartister på SvD Brännpunkt att de håller med, men att de även vill sänka den vanliga marginalskatten.
I detta är vi naturligtvis helt överens. Lägre marginalskatter är bra. det stimulerar till arbete, utbildning och företagande.
Inlägget är helt i linje med Centerpartiets moderna näringslivs- och tillväxtpolitik som på ett positivt sätt har bidragit till Alliansens framgångsrika politik. Det är bara en sak jag undrar över: varför är Lidingöcenterns oppositionsråd, Kent Ivarsson inte en av undertecknarna?
SVT:s vd Eva Hamilton föreslår i artikel på DN Debatt att TV-licensen ska utvidgas till att även omfatta datorer och mobiltelefoner med internetaccess. Motiveringen är att alltfler själva vill kunna se program på andra tider än när de sänds, att SVT kan erbjuda sina tittare tillgång till sitt digitala arkiv samt att man kan tillhanda bättre stöd till funktionshindrade.
Allt detta är alldeles utmärkt, men för den sakens skull finns det ingen anledning att kräva människor på tv-licens för de har tillgång till webben. Det vore i praktiken som att beskatta Internet som sådant.
Man kan ha många synpunkter på public service, dess innehåll, uppdrag och existensberättigande, men en tv skaffar man ändå för att titta på tv-program (om ändå inte nödväntigtvis på SVT:s program).
En dator eller mobiltelefon skaffar man däremot av helt andra skäl och att ge SVT rätt att beskatta sådana innehav bara för att man själv väljer att lägga ut sina program på hemsidan vore helt absurt.
Det finns en mycket enkel lösning på detta, gör som Aftonbladet, låt de som vill ha tillgång till SVT Play och digitala arkiv betala för detta. Bara för att ligger på SVT:s hemsida måste det inte vara gratis. Tvärtom, om det är en bra tjänst kommer människor vara beredda att betala för det.
Läs även Expressen Aftonbladet Aftonbladet SvD SvD Brännpunkt SvD Brännpunkt SvD Brännpunkt Gunnar Hökmark
Enligt Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter kommer oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan att lämna politiken för ett jobb som vice vd på fastighetsbolaget Dombron. Jag kan inte säga att jag blir särskilt förvånad.
Batljan är duktig på att marknadsföra sig själv, samtidigt som han efter 5 år som kommunstyrelseordförande i Nynäshamn sannolikt är mycket frustrerad av tanken på att de kommande fyra åren befinna sig i opposition.
Under de år vi var kommunalrådskollegor uppfattade jag Batljan som en pragmatisk politiker och en frisk fläkt bland socialdemokraterna. Men i landstinget har jag tyvärr fått ett helt annat intryck av honom.
Han är dåligt påläst, snar att kritisera majoriteten, men vägrar konsekvent att redogöra för socialdemokraternas alternativ. Dessutom har han backat från gjorda uppgörelser vilket inte är så snyggt.
Vem som sen ska efterträda Batljan som gruppledare för sossarna i landstinget blir intressant. Min gissning är att det står mellan högerfalangens Helene Hellmark Knutsson och vänstersossen Dag Larsson. Men man vet ju aldrig, kanske blir våndorna lika stora som när det gamla arbetarpartiet ska välja ny partiledare.
Det finns ju också några att välja på. Trots att man är i opposition har socialdemokraterna vid sidan om Batljan inte mindre än ytterligare åtta heltidsarvoderade politiker (mot moderaternas fem landstingsråd) att välja mellan.
Läs även: Tokmoderaten Blaj & sjabbel Jesper Svensson Radikalen Dick Bengtson Den hälsosamme ekonomisten
Nedanstående debattartikel har idag pulicerats på SvD Brännpunkt:
En av Alliansregeringens främsta prestationer är att den framgångsrikt sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare genom jobbskatteavdragen. Det har inneburit att skattetrycket för låginkomsttagare numera nått en europeisk nivå.
Jobbskatteavdragen har varit mycket välkomna. De har på ett framgångsrikt sätt ökat den disponibla inkomsten för alla löntagare och de har också haft god effekt på arbetsutbudet. Nästa skattesänkning måste dock ha som syfte att också stimulera tillväxt och entreprenörskap, det är dags att börja sänka marginalskatterna. Värnskatten måste bort.
Värnskatten infördes 1995 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen med motiveringen att den behövdes för att komma till rätta med statens budgetunderskott. Den var tillfällig och skulle tas bort när ekonomin vände, hette det. Moderaterna röstade emot och ett av argumenten var att påstått tillfälliga skatter tenderar att bli permanenta.
Ett annat skäl att rösta nej var att det inte var rimligt att en inkomsttagare ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Om detta rådde bred politisk enighet över blockgränsen bland partierna bakom skatteomläggningen 1990 - 1991. Den femprocentiga extra marginalskatten på inkomster över en viss nivå skulle vara ett tidsbegränsat undantag. Det exceptionella poängterades genom namnet.
Det har nu gått många år sedan det med trovärdighet kunde hävdas att värnskatten behövs för att klara statens budget. Idag är den istället uteslutande en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete.
Den statsfinansiella situationen 2011 har inga likheter med den som fanns 1995. Vad som däremot står sig är de allvarliga invändningar mot värnskatten som riktades från den dåvarande oppositionen när Socialdemokraterna införde den. Värnskatten är lika skadlig för tillväxten 2011 som den var 1995.
Regeringen har själv konstaterat att så är fallet. I allianspartiernas valmanifest, publicerat i augusti 2010, konstateras: "Därtill är värnskatten skadlig för tillväxten, inte minst för att den straffskattar utbildning och entreprenörskap."
Under de tre närmaste åren väntas ett växande överskott i statsbudgeten. Värnskatten bidrar med endast 4 - 5 miljarder av de totala statliga skatteintäkterna på 800 miljarder. Ett flertal seriösa studier, nu senast Långtidsutredningen, konstaterar att ett avskaffande av värnskatten t.o.m. kan bli en ren vinst för statskassan. Detta eftersom ökade arbetsinsatser och löneinkomster skulle ge skatteinkomster genom både inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms.
Vi menar att det fullt rimligt att alla får behålla åtminstone hälften av en inkomstökning. Likaså är det rimligt att en moderatledd regering under denna mandatperiod avskaffar den skatt vars införande moderaterna så kraftfullt - och med rätta - motsatte sig för 16 år sedan.
Paul Lindquist, kommunstyrelsens ordförande i Lidingö
Martina Mossberg, kommunstyrelsens ordförande i Haninge
Fredrik Saweståhl, kommunstyrelsens ordförande i Tyresö
Michael Sandin, kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp
Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande i Solna
Per Mosseby, kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm
Lennart Kalderén, kommunstyrelsens ordförande i Salem
Lars-Erik Alversjö, kommunstyrelsens ordförande i Värmdö
Kjell Jansson, kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje
Eva Lennström, kommunstyrelsens ordförande i Järfälla
Leif Gripestam, kommunstyrelsens ordförande i Täby
Jan Holmberg, kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby
Irène Seth, kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro
Anette Åkesson, kommunstyrelsens ordförande i Båstad
Michaela Fletcher Sjöman, kommunstyrelsens ordförande i Österåker
Peter Carpelan, kommunstyrelsens ordförande i Ekerö
Lars-Ingvar Ljungman, kommunstyrelsens ordförande i Vellinge
Läs även: Elias Granqvist Stureplanscentern Peace, love and capitalism Den hälsosamme ekonomisten Tokmoderaten Almegabloggen Lennart Kalderén
Enligt tidningen Sunt Förnuft hamnar Lidingö på fjärde plats när det kommer till att sänka kommunalskatten i år.
Mest sänker Boxholm (33 öre), följt av Österåker (33 öre) och Haninge (30 öre). Sedan kommer Lidingö med en sänkning på 24 öre vilkat motsvarar 1 200:-/år för den familj som tjänar 500 000 kronor.
Sammanlagt sänker 12 kommuner skatten, medan 8 höjer den. Övriga 270 kommuner ligger kvar på samma nivå.
Svenska Dagbladet har tidigare gjort sig känt för kampanjjournalistik mot Vårdval Stockholm, men idag var det Dagens Nyheters tur att falla i galen tunna.
Med braskande rubriker påstår man att "Fritt val av BB stoppas", men sanningen ligger långt därifrån.
Sant är att alla inte kan välja en begränsad resurs. Därvidlag skiljer sig inte valet av BB från val aav skola, förskola eller ädreboende. Är det fullt så är det.
Men det innebär inte att vårdvalet stoppas. Tvärtom kommer förutsättningarna för ett bra mottagande förbättras när man väljer 8 veckor i förväg och inte i samband med förlossningen och när det införs en samordningsfunktion istället för att den valda förlossningskliniken ska ringa runt och leta platser när de egna är fullbokade.
Läs även Lars Björndahl samt några andra som vill missförstå: Peter Andersson Lasses blogg Den hälsosamme ekonomisten
Uppdrag Gransknings "avslöjande" att IKEA ägs av en utländsk stiftelse liksom reporterns indignation över detta faktum verkar ha slagit tillbaka. Svenskar i gemen gillar IKEA och tycks inte vara särskilt upprörda över bolagskonstruktionen.
Men Aftonbladet verkar inte vilja släppa frågan utan kallar IKEA för en sekt. Kanske inte så konstigt att socialdemokraternas husorgan jagar en sann kapitalist. Däremot blir jag något förvånad över att finansminister Anders Borg enligt samma tidning till SVT (på frågan om IKEA borde betala mer skatt i Sverige) ska ha sagt:– Det är inte bara en legal utgångspunkt utan också en moralisk utgångspunkt. Vi som samhälle tillhandahåller utbildning, infrastruktur och en lång rad nyttigheter som gör att företagen kan fungera. Då måste det rimligen vara så att företagen som ju också har en social roll och en relation till sina kunder och anställda tar ett ansvar för att betala sina skatter.
Självklart ska företag med säte i Sverige betala skatt här, liksom ägare och anställda som bor i landet. Men IKEA är inte längre ett svenskt företag utan har sitt säte i Holland och Ingvar Kamprad bor sedan decennier i Schweiz. Utflyttningen skedde i en tid då Sverige hade närmast konfiskatoriska skattenivåer, så om något borde kritiseras är det detta faktum.
Ett företag ska precis som alla vi andra göra rätt för sig, men ett företags uppgift är inte att betala in så mycket skatt som möjligt, utan att vidareutveckla sin affärsidé och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Detta är inte mer konstigt än att vi alla gör de avdrag i deklarationen vi har rätt till.
Visst har samhället tillhandahållit nyttigheter som IKEA och andra företag haft nytta av, men detta hade inte varit möjligt utan de skatteintäkter som framgångsrika företag, som IKEA, faktiskt bidrar med.
För även om om IKEA inte betalar vinstskatt i Sverige och Ingvar Kamprad deklarerar i Schweiz bidrar IKEA ändå med stora intäkter till Anders Borgs skattekista via löneskatter, moms och tullar. För att inte tala om alla arbetstillfällen och den välfärdsutveckling hans möbelkoncept har bidragit till till det svenska folkhemmet och världen över.
Reklamombudsmannen har fällt en annons med "Boxer-Robert" med motivet att den ska vara könsdiskriminerande. Annonsen är avsedd att vara humoristisk, men RO anser att denna tecknade töntfigur framställs som ett sexobjekt och därför kan vara kränkande för män...
Det vore nog på plats att rekommendera såväl anmälaren som RO att läsa David Eberhards bok Ingen tar skit i de lättkränktas land.
Själv kan jag inte annat än hålla med Åsa Erlandsson när hon i Aftonbladets Wendela skriver att "Boxers försök till 'kreativ reklam' är mer tröttsamt än kränkande".
Läs även Dagens Media Aftonbladet Ghostopinion
NyföretagarCentrums Nyföretagarbarometer för 2010 visar att Lidingö befäster sin plats som en av landets bästa nyföretagarkommuner, skriver Lidingösidan.
Lidingö ligger nu på femte plats i landet med 9,7 nystartade företag per 1000 invånare, en placering bättre jämfört med 2009. Stockholm toppar listan med 15,2 nya företag per 1 000 invånare och följs av Danderyd, Vaxholm och Solna.
Ida Drougge, moderat ledamot av kommunfullmäktige och ersättare i miljö- och stadsbyggnadsnämnden har i helgen valts till ny riksordförande i Moderata Studenter.
Ida är 20 år gammal och läser juridik i Uppsala. Mitt tips är att vi kommer få se mycket av Ida i framtiden i olika politiska sammanhang.
Detta är det tusende blogginlägget jag gör sedan starten den 1 mars 2007. Då inledde jag med att förklara varför jag började blogga. När jag läser min egen motivering ser jag att den är lika aktuell idag som den var då.
Tack alla ni som läser bloggen och som tar er tid att kommentera det jag skriver. Vi är inte alltid överens i sak, men som förtroendevald är det viktigt att lyssna även till de som inte håller med en.
Jag vill fortsätta ha en konstruktiv dialog med lidingöbor och andra om politikens inriktning och de beslut vi står inför. Därför ser jag fram emot de synpunkter ni kommer att ha även på mina kommande inlägg.
För den som vill veta lite mer om stadens ekonomi kan följande information vara av intresse:
Resultat 130 mkr
Det goda resultatet 2010 förklaras till stor del av de intäkter på 82 mkr vi fått i form av vinst genom försäljning av mark, fastigheter och bostadsrätter samt av exploateringsintäkter för Dalenum. Vid avstämning mot balanskravet redovisar vi ett resultat på 49 mkr att jämföra med stadens finansiella mål på 24 mkr.
För åren 2000-2010 redovisar staden ett samlat resultat på nära 560 mkr (årligt snitt på 53 mkr) och mot balanskravet 420 mkr ( genomsnitt 38 mkr ).
Endast år 2004 har staden misslyckats med att uppfylla balanskravet då ett underskott på 22 mkr uppstod. Underskottet täcktes påföljande år.
Som framgår av Dagens Samhälle (och då låg prognosen från november 2010 och på bara +110 mkr) torde vårt resultat för 2010 vara bland de bästa i landet
Nettokostnader på ca 1.990 mkr
Vi är nära 2 miljarder kronor nu. Ökningen 2010 var på 72 mkr motsvarande 3,8 %. Nettokostnaderna ligger 4 mkr över budget. Från 1 april 2010 ökade lönerna för stadens anställda med i snitt 2,43 %.
Nettokostnaderna har mellan 2000 och 2010 ökat från 1.140 mkr till 1.990 mkr d v s med 850 mkr eller med 75%.
Kommunalskatteintäkt på 2.227 mkr och efter utjämningen netto 2.061 mkr
Skatteintäkterna ökade 2010 med endast 17 mkr eller 0,8% i förhållande till föregående år. Efter utjämning ökade skatteintäkterna netto med 118 mkr eller 6% vilket huvudsakligen förklaras av de temporära sysselsättningsstöd kommunerna tillfördes 2010.
Utjämningssystemets 166 mkr i belastning motsvarar 1,55 kr på kommunalskatten. Kommunalskatten uppgick år 2000 till 17:65 kr och 2010 till 18:86 kr vilket motsvarar en ökning på 1:21 kr eller med ca 7%.
Mellan 2000 – 2010 har skatteintäkterna innan utjämningen ökat från 1.362 mkr till 2.227 mkr dvs med 865 mkr eller med 64%. Netto efter utjämningen har de ökat från 1.252 mkr till 2.061 mkr dvs med 809 mkr eller 65%.
År 2000 hade Lidingö enligt kostnadsutjämningens dåvarande kriterier en positiv kostnadsstruktur och betalade en avgift även till kostnadsutjämningen.
Pensionsmedelsförvaltningen
Marknadsvärdet för våra tillgångar på kapitalmarknaden var vid årsskiftet 777 mkr vilket täcker ca 91% av stadens totala pensionsåtagande. Kommunsektorn som helhet har en pensionsskuld på omkring 200 miljarder för vilken ca 20 miljarder eller 10% avsatts. Hälften av landets kommuner med halva skulden har inte avsatt någonting alls för pensionerna. Vårt goda läge i förhållande till övriga kommuner framgår av Dagens Samhälle.
Investeringar och lån
Staden har investerat för hela 213 mkr under året. Den höga investeringsnivån beror till stor del på förvärvet av 88 lägenheter i Kantarellen.
Låneskulden ökade från 150 mkr till 200 mkr.
År 2000 var låneskulden 100 mkr. Staden har mellan 2000-2010 investerat över 1.400 mkr och lånefinansierat detta med 100 mkr eller ca 7%.
Även vad gäller låneskulden ligger Lidingö väl till i jämförelse med kommunsektorn i övrigt. Vår låneskuld ligger på ca 4.500 kr/inv medan snittet i riket ligger på ca 13.000 kr/ invånare.
Soliditet
Stadens soliditet är 44%. Den låg år 2000 på 42% och föll fram till 2004 ner till 34% innan den vände uppåt igen.
Som framgår av Dagens Samhälle ligger vi mycket bra till jämfört med övriga kommuner även i detta avseende.
SL överväger att avbryta upphandlingen av nya tunnelbanevagnar och signalsystem, skriver Svenska Dagbladet. Ärendet behandlas idag av Trafiknämnden.
Vad som däremot inte står i tidningen, men som är mycket allvarligt i sammanhanget är att Socialdemokraterna har skickat ut en pressrelease i ärendet och till den bifogat en sekretessbelagd handling.
Det finns mycket goda skäl till att sekretess måste råda under upphandlingar fram till dess beslut är fattade t ex att olika konkurrenter inte ska få veta vad deras medtävlanden lägger för bud.
Att bryta sekretessen är därför mycket allvarligt och kan äventyra en hel upphandling. Dessutom kan det vara ett lagbrott.
Det prognosticerade resultatet för 2010 ligger på drygt 130 mkr. En stor del av detta är naturligtvis exploateringsintäkter från bl a Dalénum, men vi har också överskott i verksamheternas resultat - trots att snöröjningskostnaderna mer än fördubblades.
Den goda ekonomin 2010 är förutsättningen för att vi har kunnat sänka skatten med 24 öre 2011. Det ger större ekonomiskt utrymme i hushållskassan och resurser som ökar handlingsfriheten för fler lidingöbor.
Trots den djupa ekonomiska krisen som sköljt som en flodvåg över världen har Lidingö stad sunda och stabila finanser, vilket är en förutsättning för såväl skattesänkningen som för att vi ska kunna utveckla de kommunala välfärdstjänsterna.
Arbetet med att utveckla stadens verksamheter fortsätter under det kommande året. En sund och stabil ekonomi är A och O. Skatteintäkterna måste användas förnuftigt och inte slösas bort. Samtidigt måste kvaliteten på stadens service, skolor och omsorgsverksamheter hålla hög kvalitet.
De närmaste åren föreligger dessutom stora behov av investeringar. Under 2011 investerar vi 300 miljoner kronor och för åren 2012 och 2013 kommer staden att investera ytterligare 368 miljoner. På så sätt tar vi ansvar för framtiden och lägger en bra grund för de utmaningar som väntar.
Isabella Jernbeck, moderat riksdagsledamot från Danderyd skrev i fredags en mycket klok debattartikel på SvD Brännpunkt där hon föreslår att värnskatten ska avskaffas.
Vi har flera partistämmobeslut på detta, senast från stämman i Gävle för drygt två år sedan. Efter fyra jobbskatteavdrag och med goda statsfinanser är det hög tid att regeringen snarast avskaffar denna straffskatt på utbildning.
Det finns ingen anledning att behålla en skatt som ger mindre än 5 miljarder i intäkter till staten, men som får välutbilddade att överväga utlandsflytt, småföretagare att ägna stor möda åt skatteplanering, försvårar för arbetsgivarna att rekrytera utländsk arbetskraft med spetskompetens och får utländska företag att tveka om de ska etablera sig i eller vara kvar i Sverige.
Det är inte heller rimligt att vissa ska behöva betala bortåt 60 % av en löneökning i skatt. Den "underbara natten" gav oss för nästan exakt 30 år sedan ett marginalskattetak på 50 %. Det är hög tid att Alliansen återinför principen "hälften kvar".
Läs även: Svensk historia Den hälsosamme ekonomisten Reflektioner Frank Bonnevie
Folkpartisterna Christer Nylander (riksdagsledamot från Skåne) och Madeleine Sjöstedt (kulturborgarråd i Stockholm) föreslår på DN Debatt (4/1) att regeringen ska bjuda in näringslivet för att få ihop finansieringen av ett nytt operahus.
Det är ett klokt förslag. Våra nordiska grannar, med Köpenhamn i spetsen har alla nya moderna operahus och en region som gör anspråk på att vara "Capital of Scandinavia" bör inte vara sämst i klassen.
Men platsen de föreslår, bakom Nationalmuseum, är trots sin kartmässigt centrala placering ett i sammanhanget b-läge. Ett nytt operahus förtjänar en bättre och mer synlig placering.
Ett nytt operahus måste inte nödvändigtvis ligga inom tullarna. Precis som den nya Nationalarenan byggs i Solna kan även ett nytt operahus våga sig utanför Stockholms stadsgräns.
Jag tror det är möjligt att etablera ett nytt operahus på Lidingö, närmare bestämt strax ovanför brofästet i Torsvik. Närheten till vattnet och till centrala Stockholm – särskilt den nya, framväxande Norra Djurgårdsstaden – gör det på många sätt naturligt och önskvärt att förlägga en världsunik scen där.
Lidingö stad utvecklar för närvarande nya planer för Torsviksområdet. Att vi befinner oss tidigt i planeringen, gör det möjligt att redan från början ge de bästa förutsättningarna för att skapa ett intressant, modernt och anpassat operahus.
En placering alldeles vid infarten till Lidingö vore förträfflig. Där kan vi erbjuda inte enbart en vacker, vidsträckt vattenspegel, utan även bädda in huset i en naturskön omgivning. Det är en överlägsen placering i jämförelse med de slätstrukna alternativ som hittills presenterats.
Läs även: DN DN Teatermagasinet Christer Nylander Rasmus (liberal)
© Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008
Back to TOP
